Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Ensamma rekryter

gronsak

”Det här är underkänt!”, har jag lust att säga, men jag säger ingenting för jag är här för att uppmuntra och få en känsla för hur stridsvärdet är hos rekryterna.

”Jag har inte ätit något på 29 timmar”, gnyr en rekryt. Det var flera veckor sedan jag lämnade mina rekryter och började mina vidareutbildningar som ska pågå fram till november. Eftersom det var tidig kväll och uniformen ändå var på så tänkte jag att det vore intressant att besöka mina rekryter som nu satt under var sin gran, någonstans ute i skogen, de är ute på utbildningsdelen som kallas ”Aldrig ge upp”.

Min hund var med i bilen och fick kolla till läget under granarna. Jag skakar på huvudet när jag tänker på det, men flera av rekryterna hade inte börjat elda än, fastän klockan började bli sent och enmansbivacken var färdig. Det är kallt ute, det är höst, dags att koka vatten, värma stenar som man kan lägga innanför kläderna (om man ligger och fryser under natten) och torka strumpor och fältskjortan.

Någon rekryt sov utanför bivacken med kängorna på. Kängorna ska av, påminde jag rekryterna om. Det är viktigt att lufta fötterna och ge dem möjlighet att torka för att inte drabbas av problem som till exempel ”skyttegravsfot”. När fötterna konstant utsätts för fukt och kyla, utan möjlighet att kunna torka varken fötter, strumpor eller kängor ordentligt, kan soldater drabbas av detta på grund av dålig blodcirkulation. Foten blir stel och blir röd. Detta kan åtföljas av klåda eller stickningar i fötterna. Blå missfärgning kan observeras och svullna fötter. Blåsor och öppna sår på foten, indikerar ett allvarligt stadium av sjukdomen. Att marschera på dessa fötter är smärtsamt eller rent av omöjligt.

En av nitton rekryter hade hjärnan på skaft och insåg att fötterna kunde stoppas i stridssäcken. Eftersom rekryterna endast har tillgång till sin värmejacka och de saker som de har i sin stridssäck under ensamdygnet, har de alltså ingen sovsäck. Detta medför att fötterna saknar skydd, vilket ofta gör att många tyvärr behåller kängorna på. Men genom att stoppa fötterna i stridssäcken, muffla in dem i alla mjuka plagg och liknande som man har i säcken och ta värmerocken på överkroppen får man en något så när ”hel” sovsäck att krypa ner i och fötterna får lufta utan kängor under natten.

En rekryt imponerade genom att koka blåbär och vattenblandning på sin eld under granen, en annan vevade dystert sin sked i någon form av röra på vatten och barr (kalla det soppa och thé). Den rekryt som tog bäst hand om sig vilade i sin bivack, drack varmt och hade tagit hand om sitt stridsvärde. Det gäller att inte bara stå still och stirra och göra saker enkelt för sig när man är trött, för då får man inte optimal vila sedan heller. Man måste ta hand om kroppen, göra det så mysigt man kan, för det vinner man på i längden.

De tappra rekryterna har redan hunnit med att firat sig ned för en 65 meter hög byggnad och upplevt känslan av att vara hungrig och trött.

”Aldrig ge upp” projektet har kortats markant genom att GMU konceptet blivit GUny. Snart är ni hemma igen i er varma logementssäng!

Personlig blogg

Jag är inte bara soldat - jag är en ensamstående mamma också. Envis av minsta måttet, men släpar allra helst runt på en grg.