Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Många känslor

gronsak

Jag har valt att inte berätta, även om jag vetat det en tid, den här kullen av rekryter kan jag inte följa från start till mål. Det definitiva beslutet kom snabbt, men redan sedan maj månad har jag väntat.

De inlägg som du just har läst och många av de som kommer, handlar om de tre sista dagarna med mina rekryter. Dagar som jag ser tillbaka på med glädje och sorg. Det var otroligt härligt att ha dem så mycket min sista vecka, att det blev så var ödet själv, planeringen var lagd långt innan jag visste vad som sedan skulle hända. Jag fick truppföra nästan alla moment och pass i tre dagar. Passen rörde fys, skyddsmask, skjutning och CBRN, mina områden. In i det sista höll jag allt hemligt för rekryterna, sista kvällen blev känslomässigt omtumlande för oss alla.

Efter cirkelfysen, streching och dusch samlade jag rekryterna uppe i sofforna på övervåningen. Det är här jag hållit i den första mentala träningen, startat upp och följt några strimma C pass, nu var temat för kvällen ”stresshantering”. Det blev mycket samtal och vi delade med oss av varandras erfarenheter. Jag betonade vikten av god sammanhållning, vara förberedd genom mental träning och inte minst vara trygg i sig själv och kunna våga söka stöd och hjälp.

Den tunga stämningen i rummet efter alla samtalen bröts och övergick i utdelning av Tvågrensmärken till rekryterna. Glädjen spred sig i rummet. Det gjorde ont, jag var tvungen att kasta om situationen igen... ”Manöver... Jag ska in på utbildning, jag lämnar er i kväll”

Jag blir berörd och ledsen när jag skriver det här, för det var en känslosam stund för mig.

Jag hade hela dagen kämpat vid sidan med alla mina pass som jag höll i med att förbereda för en bra avslutning för dem. Alla rekryter fick en träningsdagbok med en personlig hälsning från mig, jag hade även skrivit ner de mål som de berättat för mig i början av utbildningen. Jag hoppas de har nytta av de små orden och skriver in sina framtida resultat i boken.

Alla rekryter i denna pluton är guld värda, jag kommer att sakna er allihop!

Enligt rekryterna kommer jag att bli ihågkommen för att jag har disciplin, för att jag stöttar och engagera mig i  varje rekryt. För att jag kan växla mellan att vara strikt/seriös och blanda med min personlighet, för mitt ledarskap och för det förtroendeförtroende som de byggt för mig.

Till mina rekryter, hör av er när det går bra, när det tar emot, när ni är glada, när ni är arga, när ni inte vet vad ni vill, för ni är alltid mina rekryter och jag är alltid engagerad i er utveckling som soldater, individer och människor.

Skrivbordet är tomt, mina blommor, pärmar och personliga lappar är borta.

Om tio veckor är jag hundra kunskaper rikare, näst på tur är en veckas utbildning kallad UGL.

Men först gråter jag en stund, för jag saknar er verkligen allihop, kriga igenom ”Aldrig ge upp”, när modet tryter, tänk på mig! Jag ger mig aldrig, det ska ingen av er heller göra!

Håll ihop, ta hand om varandra!

Personlig blogg

Jag är inte bara soldat - jag är en ensamstående mamma också. Envis av minsta måttet, men släpar allra helst runt på en grg.

1 kommentar

  • Li 21 september 2016 20:41

    Vad synd att du inte kan följa de här rekryterna hela vägen såsom du gjorde så fantastiskt med oss! Men allt leder ju till något gott, vad roligt att du ska utbildas vidare och du kommer garanterat tycka om UGL:en!! Många kramar!!