Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Hjälp varandra

gronsak

Jag hoppas att det fortsätter i den här riktningen.

Livet blir alldeles för lätt en tävling.

Det som jag hittills sett, har varit ett gott samarbete rekryterna emellan.  Jag vet inte vad som sker när jag inte är där, men om de arbetar på samma sätt som när jag ser dem, är det mycket bra.

Utanförskap, mobbing och att stöta ut någon ur gruppen, ignorera någon, att inte låta alla få ta plats, är något som tyvärr förekommer i alla miljöer där det finns människor som samverkar. Men vi kan och ska minimera all form av utanförskap.

Under övning eller på kasern, oavsett om du är en stressad rekryt eller som soldat, är det lätt att nöta på varandra och bli mer irriterat på sina kamrater än vad som är vanligt. Att boende, mat och nästan all vaken tid ofta delas med de övriga i plutonen/gruppen, gör situationen ännu mer sårbar.

Att hjälpa varandra,
det ska vi lära våra soldater och rekryter.

Om någon alltid är sist, eller alltid ställer de där frågorna som många suckar åt.
Vänd situationen omedelbart.
Varje individ har något att bidra med, hjälp varandra, utan att sucka, utan att titta med sneda blickar. En grupp som samarbetar och tar hand om varandra på kasern, kommer även att kunna samarbeta och ta hand om varandra under mer extrema förhållanden.

Hur många gånger har vi inte lurat oss själva att tro att en grupp blir bättre utan en viss individ. Ofta blir det så att den mobbade, den som är utanför, flyttas eller får sluta, men man tar inte tag i grundproblemet. Problemet ligger i gruppens struktur och sätt att arbeta tillsammans. När den personen som blivit utstött flyttas/slutar, blir gruppen inte bättre, inom kort kommer gruppen hitta en ny person som är orsak till problem och andra samarbetssvårigheter kan också komma att uppstå.

Snabbast soldat är inte bäst, inte ens den snabbaste gruppen, utan den gruppen som klarar av att under svåra förhållande bibehålla sammanhållningen och fortsätta att lösa uppgifter. Genom att frysa ut, sucka, snegla, tala illa skapar vi grupper som blir mycket svåra att få fungera optimalt när sömnbrist och hunger gör sig påmint. Om vi däremot har en grupp som redan från start engagerar sig i att ta hand om varandra,  som tillsammans kan lösa uppgiften och kämpar ihop, då kan de även lösa uppgifter under svårare förhållanden.

Kanske är det just den soldaten eller rekryten som är långsammast på kasern, just den individen som klarar hunger bäst, eller som kan vara den som håller humöret uppe på gruppen i fält. Eller som har andra värdefulla egenskaper.

Varje rekryt och varje soldat har bra egenskaper, det är dessa vi ska hitta och förstärka.

Personlig blogg

Jag är inte bara soldat - jag är en ensamstående mamma också. Envis av minsta måttet, men släpar allra helst runt på en grg.