Resebrev 2018-06-03
Dagen började med en vacker utsikt över Möens klint, vilket är en klippa som reser sig ett hundra meter över havet. Klipporna är av vit kalk vilket gav en synnerligt vacker utsikt när man borstade tänderna. Efter att vi passerat denna besynnerligt vackra östra udde av Danmark styrde vi kursen rakt mot Malmö och svenskt vatten. De vanliga rutinerna vid sjögång fortlöpte, förutom att vi började göra fartyget fint inför hamnbesöket. Alla elever som inte stod post fick en trasa i handen och en burk poleringsmedel; det var bara att börja putsa varenda mässingyta på hela fartyget tills du kunde spegla dig i det. Hela besättningen var spänd för att få komma tillbaka till Sverige igen.
När vi närmade oss Malmö blev det väldigt varmt och vi njöt för fulla muggar i solen. I fjärran såg man Öresundsbron närma sig och ju närmre vi kom desto jobbigare blev det för utkiken att hålla koll på alla de svenskar och danskar som hade bestämt sig för att ta en lördagsseglats i solen. Det var minst sagt svårt att hålla reda på vilka segelbåtar som man hade rapporterat in till den vakthavande officeren.
Jag stod som utkik när vi närmade oss bron men blev snopet avbytt precis innan vi skulle ta oss under den.
Full rulle på däck, det var dags att förtöja i Malmö, som rorgängare var jag lite nervös; varför vet jag inte. Akter- och förspring flög hit och dit över kajen men tillslut var vi förtöjda. För första gången på 260 dagar var HMS Gladan i en Svensk hamn.
Babords vakt fick ta och vakta fartyget medan styrbords vakt fick permission och kunde uppleva staden. Som tur var kunde vi gå iland mellan vaktpassen och jag fick uppleva Malmö för första gången; en synnerligt vacker sommarstad. Det var skönt att få känna Svensk fast mark under fötterna. Under tiden jag stod vakt kom en Amerikansk marin officer förbi och det vakthavande befälet hade en guidad tur med Amerikanaren.
Just nu sover besättningen och laddar upp batterierna för nästa strapats mot slutdestinationen Öckerö.
//422 Bucht