Ännu ett redigt resebrev under uppsegling, såhär lyder det:
Igår (söndag) var det losskastning från Arreciffe. ”Det var på tiden!” ljöd de gudlösa eleverna unisont, utan minsta tanke på Sabbaten. Sol, bad och motion i all ära men nog är det mest en transportsträcka tills nästa del av seglatsen börjar och på ett utbildningsfartyg är det just vad man skall syssla med: redig segling och utbildning.
Från losskastning och ända fram till nu så har eleverna växeldragit på nya poster såsom losskastningsledare på backen och i aktern, skeppare och vakthavande officer. Givetvis med goda resultat överlag, precis som man kan vänta när rätt vilja och inställning infinner sig. Det finns att beskåda lite av detta på Instagram om man är hågad till beskådande.
Väl loss från den erbarmliga landbacken och efter att piren rundats bredde så havet återigen ut sig framför stäven. Vi firade detta med en liten dags segelexercis där fokus var att öva på vändningar, ett nödvändigt kunnande på ett segelfartyg då inte alltid vindarna vill åt samma håll som man själv vill. Hur konstigt det än må låta så hjälper det inte ens att spilla upp och ut en kopp svart och rivigt kaffe åt Poseidon för hjälp och således tarvas dessa göromål. Vi kryssade hit och dit under större delen av eftermiddagen ända fram mot kvällningen, varpå vi pekade bogsprötet mot nästa mål och trimmade in seglen för detta. Efter att ha legat och plaskat i den häpnadsväckande hastigheten av i runda slängar tre knop, sköt så det stolta fartyget iväg i den dubbla hastigheten mot målet: Santa Cruz de Tenerife, om nu ett mål egentligen kan ligga på landbacken kan vara diskutabelt, det är väl resan som är målet antar jag. Nåväl, med den nya hastigheten, som för övrigt känns snubblande nära ljudvallen, har jag och mina tappra kamrater nu påbörjat hundvakten, styrandes ut i mörkret. I skrivande stund vid position N:28? 42,3’ W:014?30,9’. Det firar vi på vaktens fria kvarter med en struken kopp svart.
Som slutnot kan vi notera att vid eftermiddagskaffet så kom delfiner och vad som troligtvis var en större val upp till ytan och hälsade. Förmodligen var de ute efter en kopp Mollbergs blandning men vi insåg detta för sent, de tröttnade och simmade hemåt för att åtminstone få sig en kopp Skånerost. Kloka djur, tvivelsutan så. Vi tar lärdom till nästa möte!
Tills nästa kopp: God Natt/Dag/UzW tillönskas er av 402 Johansson
