Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Monaco ur Fartygschefens perspektiv

Linus Grann

Resebrev 181101

 

Apokalyptisk stämning!

 

Sjömanskap kan ställas på sin spets på olika sätt. Det var inte till sjöss som normalt, utan till kaj denna gång. Låter måhända ”konstigt” men jag skall försöka förklara.

Vi har legat förtöjda längs Quai Rainier III, i Monaco. Framåt kvällen 1.a förtöjningsdagen började vi förstå att det skulle kunna bli ”besvärligt”. Halva besättningen hade gått i land någon timme eller två innan. Jag var själv på väg tillbaks till Falken och gick längs en kaj där båtarna hade stora problem. Allt fler människor strömmade till på båtarna och kajerna. Det gick upp för alla att här behövdes det jobba för att säkra båtarna. Det blåste en del men det stora problemet var vågfenomenet i hamnen. I vissa hamnar känner vi till att det kan bli så , men inte här. Båtarna kom i självsvängning och när det inträffar är det ibland mer eller mindre omöjligt att hantera oavsett åtgärder. Detta medförde att en del av båtarna gick emot varandra och åkte upp på kajen. Stora skador på flera båtar och beskriver jag det som Yachts så inser man ju kostnader att hantera det. Plastskrov mot hård kaj är ingen bra kombination.

Vi började springa tillbaks till Falken för att hjälpa till där.

 

Nu började en lång kväll och natt.

 

Vi har relativt grova förtöjningsgods men i situationer såsom denna jag beskriver, räcker inte det. Dom började gå av på grund av belastningen som uppstod i samband med rycken i självsvängningen. Fartyget hade rullat mot en avbärare så vi fick skador på en del saker runt omkring relingen. Även ett kraftigt förtöjningsklys slets sönder, gjort av kraftigt stål. Vi la ut ännu fler tampar i olika riktningar och startade upp motorn för att försöka häva gungningen. Det gick från mycket illa till någonstans i närheten av hanterbart. När det blir så här, behöver besättningen arbeta konstant med de medlen som står tillbuds, använda erfarenhet och fantasi. När vi hade situationen nätt och jämnt hanterbar, inträffade något som närmast kan beskrivas som taget ur en Hollywoodfilm. Kajen vi låg vid byggdes som en yttre hamnpir, flytandes, stor nog att kunna ta emot stora kryssningsfartyg och lastbilar och bussar kan köra på kajen, för 12 år sedan. Ut mot havet är det byggt en tio meter hög vägg på kajen.

 

Nu till det apokalyptiska.

 

Om ni föreställa er detta gigantiska kajkomplex, så kan ni förstå chocken när vi ser att hela kajen börjar slitas loss från landdelen av kajen. Slitas loss!

I förbindelse med kajen är det en tunnel för bilar och ett parkeringsgarage inuti kajen. Människor som satt i bilar blev lätt panikslagna och evakuering påbörjades från alla möjliga håll. Eftersom vi låg på 1.a parkett var vi ju också de första som såg och förstod vad som höll på att hända. Jag larmade vår kontakt i land och förklarade vad som hänt och föreslog att det skulle skickas myndighetspersonal och ingenjörer för att få grepp på situationen. Tidigare under kvällen hade vi diskuterat om vi skulle kasta loss och gå till sjöss för att skydda Falken. Det blev ju på grund av ”kajsituationen” nu akut läge att kasta loss som huvudalternativ. Litet problem att halva besättningen gått i land. Vi ringde in samtliga permittenter och det gick förhållandevis snabbt att få ombord alla. Myndighetspersoner började komma och situationen utvärderades. Jag pratade med hamnkaptenen som anlänt och försökte få information om det var säkert att ligga kvar vid kajen. ”It should be” var det enda svar jag kunde få. Det kändes ju sådär. Vi hade nu fartyget i högsta beredskap för att kasta loss direkt om vi såg ytterligare rörelser i kajen som kunde bedömas som ytterligare krissituation.

Att se hela kajen röra sig upp och ner och att den börjat släppa i sitt fäste med land var surrealistiskt. Vi tänkte, kan den sjunka, kan den välta med katastrofala följder både för oss men även för hela hamnen? Vi fick inget klart svar så det var en klart ansträngd situation.

 

Efterhand så gjordes ändå bedömningar från olika håll att situationen var stabil. Kajen spärrades av under något dygn och kryssningsfartyg som skulle anlända dirigerades om.

 

Vi vaktade så klart på däck hela natten och låg tio timmar med maskin för sakta back för att lindra rycken, förtöjda!

 

Vädret stabiliserades och dagen efter fick vi genom kontakt en möjlighet att föra ut bogsertrossen med hjälp av dykare som fäste den i en förankrad boj i hamnen på botten. Detta medförde att vi kunde släcka på förtöjningarna i fören. Vi låg därefter relativt bra resterande del av besöket. Allt arbete som utfördes av besättningen låter sig inte beskrivas enkelt, men både och eleverna och nyckelbesättningen gjorde ett fantastiskt arbete, och ingen skadade sig. Skadorna på Falken är trots hanterbara och vi har redan åtgärdat det mesta.

 

Som en slags orientering till bloggläsare så har vi självklart en rutin att meddela våra högre chefer i land när det inträffar något som inte tillhör normalbilden. Detta medför att vi har stort stöd hemifrån och organisationen kan agera direkt vid behov.

 

I skrivande stund håller dykarna på att lossa nämnda bogsertross och vi kastar loss direkt efter.

Under besöket har vi haft förmånen att besöka Musée Océanographique et aquarium, Jacques Costeaus arbetsplats under många år. Vi har även haft bjudning ombord, med Monacos utrikesminister i spetsen. En bjudning på detta sätt innebär också stora förberedelser som jag går in på en annan gång. Vi har även gjort ett formellt besök i palatset som tillhör S.A.S Prince Albert II of Monaco.

Där bjöds vi på rundvandring och samtal.

 

Ett samtalsämne och gemensam beröringspunkt mellan Sverige och Monaco är den stora havsmiljökongress som anordnades 2017 gemensamt i Monaco. Denna kongress var hela upprinnelsen till vårt besök här, även om vi till slut kom året efter. Vi har haft fått ett varmt välkomnade här och alla vi mött har beklagat vädret med dess följder under besöket. Det kostar normalt ”en slant” att förtöja i Monaco men värdlandet bjöd generöst på det.

 

Besättningen har nya upplevelser att lägga till erfarenhetsbanken.

 

Vi går nu mot Ajaccio, Korsika. Korsika har drabbats svårt av ovädret vi pratat om liksom många andra platser i vår närhet, som Italien och öar runt omkring.

 

Thomas Falk, Fartygschef.

Personlig blogg

Skonertdivisionen är ett utbildnings och rekryteringsförband. Divisionen består av HMS Gladan och HMS Falken, där utbildningen bedrivs med inriktning på sjömanskap och praktisk navigation.

Vi håller både praktiska och teoretiska lektioner som kan bli både fysiskt och psykiskt krävande då de sker på havets och vädrets villkor. Den speciella miljön som för de flesta är helt ny (segelfartyg), bidrar till att eleven kan utvecklas som individ och som gruppmedlem.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *