Hej igen, idag har vi haft ännu en fartfylld dag med nya händelser och lite spänning. Dagen började som vanligt med städning för större delen utav elev besättningen medan 3e vakt var på vakt och förfångade poster. Efter en rutinmässig morgon började vinden allt öka i kraft och vågorna i höjd, detta resulterade i att ribben slets loss från dess fästen och att allt fler föll omkull både uppe på däck men också i trossbotten. Vi hade dock koll och var vana vid det här laget för dessa händelser men strax innan tolv skedde något som ingen var beredd på. Om vi berättar ur mitt perspektiv så stod jag under gaffelseglet bredvid ribben när ett ljud uppstod från seglet, som om någon slet itur en tröja. Samma sekund kunde man höra hur VO (vakthavande officer) uppe på halvdäck beordrade rorgängaren att falla av från viden med ett rop. Det hade nämligen uppstått en reva i gaffelseglet som blev allt större för varje minut. Alla skeppare gick upp i högvarv då det kunde bli katastrofala konsekvenser om seglet slets itu. Över hela skeppet kunde man höra hur skepparna och nyckelbesättningen skrek ”alla man på däck” om och om igen samt ljudet av elever som rusade upp för ståltrappan med ansiktsuttryck av förvirring. Vi alla fick varsin uppgift för att så snabbt som möjligt få ner seglet vilket vi fick efter bara några minuter. Denna händelse fick oss att inse hur påfrestande väder och vind är på ett fartyg, vilka konsekvenser som kan uppkomma av olika olyckor samt hur snabbt man måste kunna förändra sitt tempo för att kunna ta hand om olika oväntade uppgifter, något som alla skeppare och alla ur nyckelbesättningen har upprepat flera gånger för vår egen skull.
Resterande tid av dagen gick åt att byta segel till den gamla, lektioner i navigation och att bekämpa lutningen vid diskning uppe vid fören utav fartyget. Vi har också lyckats segla 400 distansminuter under två dagar vilket är lite av en milstolpe för nyckelbesättningen och som vi är väldigt stolta över. För att summera dagen så har vi upplevt spänning, tallrikar som flyger kors och tvärs samt nya blåmärken som blir allt fler och fler.
Hälsningar,
426 Alexander Leonhardt
