Arga Akademikern denna gång om Varför effektiviseringar gör oss ineffektiva. Det väcker naturligtvis en del frågetecken och kommentarer som vi återger här. Kaptenen och Försvarsmaktsdoktoranden David Bergman bloggar på Kungliga krigsvetenskapsakademiens sida som Arga Akademikern.
Professionsförskjutning
Arga Akademikern ställer de retoriska frågorna;
Jobbar du inom försvaret, polisen eller vården och har någon gång upplevt att en ”effektivisering” inom myndigheten tvärtom har gjort er ineffektiva? Har du saknat materiel som ni tidigare hade i mängd ”på hyllan”? Känns det som att administrationen blir allt mer framträdande och samtidigt som tiden för faktiskt arbete minskar. Och svarar med hänvisning att det då kan bero på att förklaringen har sin grund i en ledningsfilosofi som kallas New Public Management, NPM.
Han fortsätter med kända påståenden som att problemet med offentliga organisationer har länge varit deras ineffektivitet. Det finns en anledning att termen ”kommunalarbetare” kommit att bli synonymt med overksamhet och hur många har inte någon gång irriterats över myndigheters byråkrati och långa handläggningstider?
New Public Management beskrivs att ursprungligen komma från 1980-talets Storbritannien och var konceptet som skulle ändra på detta. Förebilderna sågs inom näringslivet och privata företag där organisationerna optimerades för att på bästa sätt nå målen och onödiga utgifter kunde minimeras. Termen kom till Sverige under nittiotalet och har därefter kommit att bli alltmer framträdande som styrfilosofi inom offentlig sektor. NPM beskrivs som en samling teorier och begrepp som syftar till att få ut mer verksamhet för mindre resurser ur ett företag.
Följden blir en noggrannare styrning av ekonomiska medel och noggrannare bestämmelser för kontering samt en grundligare uppföljning. Kvantifierbara målsättningar är en bärande del. På samma sätt som en fabrikschef får tilldelade resurser får han även tydliga krav på antalet enheter han förväntas producera per månad. När dessa delar av NPM implementeras i offentlig verksamhet är ett exempel polisens mål att nå ett visst antal anmälda brott och genomförda kontroller samt vårdens krav på att en läkare skall ta emot ett högre antal patienter per timme
Begrepp som Outsourcing, Lean Production och Just In Time beskrivs som logistikkoncept som också appliceras på det offentliga. Beprövade metoder inom industrin som syftar till att maximera återkastning på investering genom att förhindra slöseri och minska lagerkostnader.
Arga Akademikern är tydlig med att all styrning i Försvarsmakten och de övriga offentliga organisationerna idag inte härstammar från NPM. Men att det är den filosofi som inspirerat och genomsyrat många av de senaste 20 årens organisationsförändringar. Modeller för näringsliv och företag har påverkat mycket av vår nuvarande ekonomistyrning, försvarslogistik samt hur vi lejer in arbetskraft.
Arga Akademikerns kommentar blir att åtgärderna är inriktade mot en tydlig affärsidé: att effektivisera produktion av en vara till en kund samt att maximera avkastning genom att minska svinn och lagerhållning. Men han menar att om en officer, polis eller läkare reagerar på att begrepp som ”affärsidé”, ”kund” och ”avkastning” känns malplacerade i deras verksamhet så finns det en anledning till det.
NPM har många förespråkare men många påpekar att många av grundstenarna i NPM:s styrfilosofi avser produktion av varor. Den offentliga sektorn sysslar dock sällan (eller aldrig) med att tillverka fysiska produkter, och att tillhandahålla service åt samhället och dess medborgare därmed inte kan styras på samma premisser.
Arga Akademikern menar att använda ledningsprinciper för vinstdrivande företag till tjänsteinriktade organisationer som sjukvården, polisen och försvaret är att tvinga ner en fyrkantig kloss i ett runt hål. Inte helt fel, men absolut inte rätt.
Logistikkoncepten som följer med NPM innebär att minska lagerkostnader för att öka vinsten. Det är fullt logiskt i ett företag med löpande-band-produktion. Men hos militära förband där handlingsfrihet och underhållssäkerhet är nyckelord krävs tvärtom en stor, decentraliserad lagerhållning för att möjliggöra förbandens verksamhet. Arga Akademikern menar att Just In Time & Outsourcing dessutom är metoder som fungerar bäst på soliga vardagar mellan klockan 09-15 med medvind i logistikkedjan men som är oerhört sårbara, för att inte säga obrukbara, under kris eller krig.
”Hos polisen, försvaret och i sjukvården är ekvationen oftast så enkel som att billigare betyder sämre, och att kvalitet i de tjänster de upprätthåller till allmänheten måste få kosta.”
Han menar också att åtgärder som vidtas för att skapa ”effektivitet” i näringslivet eller privata företag kan bli kontraproduktiva om de överförs direkt till offentliga organisationer där effektivitet i arbetet snarare förutsätter en hög tillgänglighet, god personaluppfyllnad och välfyllda lager för underhållssäkerhet.
Hur kan då åtgärderna kan vara kontraproduktiva, eftersom de oftast utvärderas som framgångsrika? Arga Akademikern menar att en stor anledning är att utvärderingar ofta utgår från specifika mätbara målsättningar som riskerar att bli falskt positiva; de mätbara målen uppnåddes men ifrågasätter om detta verkligen var en förbättring?
Enligt Arga Akademikern är en ännu större fara i hur förändringarna kan påverka chefer och organisationskulturer. Ett överfokus på att nå mätbara målsättningar tillsammans med striktare regler i en ”ekonomifiering” av verksamheten riskerar att skapa rädda organisationer och chefer fokuserade på att inte göra fel. Något som går emot tanken med uppdragstaktik och initiativrikedom. Då stödpersonalen utövar allt större inflytande över myndighetsstyrningen kan det dessutom göra att professionsutövarnas inflytande över utvecklingen i den egna organisationen minskar.
Arga Akademikern noterar att den svenska regeringen håller med när de skriver om styrning av offentlig förvaltning i en proposition till riksdagen:
”De åtgärder (NPM) som var tänkta att effektivisera offentlig verksamhet har dock i många fall fått motsatt resultat: den administrativa bördan har ökat och yrkesprofessionernas roll har försvagats.”
Lösningarna är inte enkla. Arga Akademikern menar att den stora utmaningen ligger i att centralt styra utvecklingen i en riktning med minskad kontroll och administration över de offentliga organisationerna och att åter medge professionsutövarna ett större mått av frihet i att styra utvecklingen.
Hela inlägget med referenser och kommentarer kan läsas på Kungliga Krigsvetenskapsakademiens hemsida http://kkrva.se/arga-akademikern-npm-varfor-effektiviseringar-gor-oss-ineffektiva/
