Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information

Myndigheten

Var finns vi och vad gör vi just nu? Vilka är Försvarsmaktens uppgifter från riksdag och regering och hur arbetar vi för att lösa dem? Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

Jobb & utbildning

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Nå ditt mål genom en militär grundutbildning, eller sök något av våra hundratals civila jobb.

till jobb & utbildning

bloggportalen

Från den enskilda soldaten till myndighetens högre företrädare, läs personliga betraktelser om livet i Försvarsmakten genom någon av våra bloggar.

Du är här

Författare, redaktör och major – Gästinlägg av Mikael Lindholm

fmlope

Tidningen Försvarets Forum nummer 6 2012 uppmärksammar Handbok Utbildningsmetodik som är ute på remiss. Jag vill passa på att låta bokens författare, Mikael Lindholm, få utrymme att beskriva boken lite djupare genom ett gästinlägg.
/Peo
Varför en handbok Utbildningsmetodik just nu?
För de flesta officerare i Försvarsmakten har en stor del av tiden ägnats åt att leda utbildning i värnpliktssystemet. Erfarenhet och god praktik utvecklades i de grupper man arbetade, äldre handledde yngre. När man behärskade en nivå av utbildningsuppgift fick man uppgifter på nästa. Utbildningskunnandet ökade efterhand och fanns i stor utsträckning i våra kroppar. Chefer för krigsförband var vi så att säga på deltid.

Nu ändrar yrket karaktär. Nu ägnas den största delen av tiden åt att vara chefer för förband. Att leda utbildning är en mindre del. Det är inte självklart att vi ärver erfarenhet och god praktik genom att delta i utbildningsarbetet.

Men vardagen är fylld av praktiska utmaningar när det gäller att leda utbildning, föra befäl och utöva ledarskap. Den praktiska kunskap som krävs för att lösa problem och utmaningar i vardagen har vi under lång tid utvecklat i Försvarsmakten. Nu är det viktigt att tydliggöra och synliggöra denna så att vi inte börjar förlora den.

Hur ser målgruppen för boken ut?
Boken är skriven för att kunna användas vid utbildning av blivande instruktörer. Den är därmed också lämplig som stöd i instruktörens dagliga utbildningsarbete.

Hur har boken arbetats fram?
De senaste åren har det blivit allt svårare att få loss kollegor för att vara med i arbetsgrupper. I arbetet med handboken har vi prövat ett något annorlunda sätt att arbeta. Undertecknad skrev ett grovmanus till boken och detta lästes sedan av en mindre grupp vid tre olika förband. De kunde då själva välja tid för sitt arbete. Efter några veckor besökte jag dem och tog in deras synpunkter. Därefter reviderades manuset och skickades till tre nya grupper vid andra förband. Detta upprepades tre gånger.

Jag uppfattar att detta arbetssätt fungerat väl. Vi har kunnat nyttja erfarna instruktörer för att vidimera att boken beskriver det som vi erfarenhetsmässigt ser som god praktik.

Parallellt med detta har exemplen i boken sista del arbetats fram under ledning av kapten Jennie Mared och major Magnus Möller vid Luftvärnsregementet (Lv 6) och kapten Roger Pettersson vid Markstridsskolan (MSS).

Nu sker den viktiga remissbehandlingen. Jag hoppas att många känner sig kallade till att delta i detta. Kolla vem som sammanhåller remissen vid ditt förband och lämna dina synpunkter.

Något om innehållet
När man gör en bok om utbildningsmetodik måste man välja vilken nivå man ska beskriva och exemplifiera. Eftersom grundläggande militärutbildning (GMU) idag är den utbildning all militär personal i Försvarsmakten har gemensam har vi valt att utgå från denna. Vi beskriver alltså en instruktörsförmåga vi bedömer krävs på GMU.

I bokens första kapitel redovisas hur vi ser på begreppen kunskap, kompetens och lärande. Dessa resonemang återkommer sedan på olika sätt i bokens övriga delar.

Andra kapitlet handlar om planering av övning. Kapitlet poängterar det viktiga i planeringen utgå från vad som ska kunnas efter övningen. Strukturen i kapitlet ska kunna användas som struktur i planeringsarbete.

Det tredje kapitlet handlar om genomförande av övning. Det består av ett antal korta avsnitt som belyser olika aspekter av genomförandet. Här poängteras bland annat att en viktig del är hur övningen inleds och att förmågan att organisera övningen är central. Genomgående är budskapet att ”göra först och prata sedan”, för det är bättre att lära av något man gjort än att prata sönder något man ska göra.

Vid utvärderingar hör man ibland uttrycket ”i nästa genomförande ska ni tänka på”. Vi pekar i boken på att detta bör ersättas av att man innan nästa genomförande övar detta. Att bara tänka på de det leder sällan till förändrat beteende.

Kapitlet påpekar också vikten av att hålla isär vila och väntan. Väntan är dyr verksamhet utan effekt. Det pekar också på att det måste finnas initiativkraft hos soldater och sjömän att börja öva sådant man kan genomföra utan instruktörer. Att använda tiden på bästa sätt är ett ansvar alla delar som deltar i övningen.

Det fjärde kapitlet beskriver olika utbildningsmetoder. Vi påstår här att ”visa, instruera, öva, öva, pröva” är den militära utbildningens grundmetod! Det femte kapitlet visar hur utbildning av instruktörer kan ske.

I det sjätte kapitlet finns två exempel på planering och genomförande av övning. De visar på att detta är en komplext och innehåller många valsituationer. Exemplen är främst riktade till dem som har begränsad erfarenhet av att leda övning.

Hur blir man en bra instruktör?
Jag menar att det är viktigt att poängtera att man inte kan läsa sig till förmåga som instruktör. Det är ett praktiskt värv som utvecklas genom att göra. Görandet bör följas av reflektion och samtal med de som deltagit i övningen, kollegor och handledare. Här formuleras nya tankar som prövas i nytt görande...

Var får man tag i boken?
Boken är tryckt i en remissupplaga på 1000 exemplar. Alla dessa är fördelade. Du som inte har ett ex kan ladda ner från Försvarsmaktens interna nät N:\MHSH\FMLOPE\Remiss handbok eller här på bloggen.

/Mikael Lindholm

Personlig blogg

Krigsförbandens verklighet är utgångspunkten för FMLOPE – enheten som leder Försvarsmaktens utveckling av ledande och lärande (ledarskap och pedagogik).

1 kommentar

  • Sture Bergström 25 augusti 2016 10:26

    Den yrkeskategori i Sverige som haft och fortfarande har pedagogiska kunskaper är då som nu militära lärare/handledare. Dagens lärarut-
    bildning måste också få den kunskapen. Detta är helt nödvändigt
    för att få fungerande lärare på alla olika utbildningsområdet. Dagens lärarutbildning saknar dessutom inslag av att, jag som lärare är just LÄRARE och inte någon "socialtant".
    Ovan refererade bok, som jag tyvärr inte har själv (men läst motsvarande under min militärtid på 50-60-talet) borde ges ut i en upplaga som är anpassad för dagens lärarstuderande.
    /Sture Bergström

delta i diskussionen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *