Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Obalans mellan förvaltningstjänst och väpnad strid för arméns kompani- och plutonschefer

Armébloggen

“Battle command is the art and science of understanding, visualizing, describing, directing, leading and assessing force s to impose the commander´s will on a hostile, thinking and adaptive enemy. Battle command applies leadership to translate decisions into actions – by synchronizing forces and warfighting functions in time, space and purpose to accomplish missions. battle command is guided from experience, knowledge,  education, intelligence and intuition. It is driven by commanders.” (US.Army FM 3-0 Operations Feb 2008)

General Berndt Grundevik skrev att det fältnära ledarskapet måste prioriteras och att vi måste ta krafttag för att minska det administrativa trycket på våra plutons- och kompanichefer , i det senaste numret av Arménytt (AI har ordet, sidan 4), vilket är mycket välkommet. Försvarsmaktens transformation har resulterat i en obalans mellan administration och förvaltningstjänst gentemot fältnära ledarskap och träning i väpnad strid för våra plutons- och kompanichefer. Detta måste brytas genom att stödja insatsorganisationen med en utbildningsorganisation, administratörer och ett administrativt system som anpassas till armén. Detta inlägg beskriver några av problemen i våra chefer på bataljonerna och ger några förslag för att utveckla chefernas arbetssituation och därigenom arméns insatseffekt.

Arméns transformation med ett förändrat arbetssätt, där insatsorganisationens chefer ges ett helhetsansvar för förbandet, är i grunden positiv. Personalen på bataljonerna skall utveckla grupper, plutoner och få ihop stående och kontrakterade bataljoner genom att rekrytera, utveckla och träna samt göra insatser eller bestrida beredskap med sitt eget förband. Förbandet ges ett utökat ekonomiskt, materiellt och personalmässigt ansvar och görs mer självförsörjande. Krigsförbanden och dess verksamhet sägs utgöra kärnan i armén och där basorganisationen (den tidigare produktions eller stabsorganisationen) minskar skall insatsorganisationen överta uppgifter eller avdela personal.  Försvarsmakten gör en hel del förändringar samtidigt, vilka bygger på antagandet att insatsorganisationen är färdig, dvs den är fulltalig och färdigutbildad samt har tillgång till sin materiel. Detta antagande är givetvis felaktigt då vi är i starten av rekrytering och utbildning av både kontinuerligt och tidvis tjänstgörande soldater, många förband genomför insatser med de fåtal gripbara förband som finns, cheferna utbildas i det nya arbetssättet efter hand (och i efterhand), ett administrativt system införs och det nya personalförsörjnings-systemet är halvfärdigt samt planeringshorisonten är kort då förhållanden ständigt förändras. Denna transformation kommer vara vår verklighet under flera år framöver och vi måste hantera den förändringen praktiskt ute på pluton och kompani. Det är samtidigt dubbelt olyckligt att det under organisationsarbeten (FMORG12 och 13) förs diskussioner om hur insatsorganisationen kan stödja basorganisationen.

Huvuddelen av de tvingande förvaltningsmässiga uppgifterna landar på bataljonschefens, kompanichefens eller plutonchefens bord personligen, samtidigt som dessa chefer skall träna själva och leda sina förband under träning i väpnad strid eller under insatser. Det förändrade arbetssättet leder till en ökad administration för chefer men dagens situation är i obalans! Cheferna tvingas att göra det de måste istället för det de borde. Administrativa fel kontrolleras och får en omedelbar negativ effekt men förmågan till väpnad strid kontrolleras inte förrän omedelbart innan beredskap eller insats. Detta visar sig dels genom att många officerare inte klarar av att genomföra en insats, vilket resulterar i att samma personal alltid får åka. Dels visar det sig genom att plutoncheferna och kompanicheferna blir bundna vid datorer och i möten. Arbetsveckan har drygt fyrtio timmar och chefen tvingas att prioritera bort det han eller hon borde göra som en ledare och chef och istället lösa administrativa åtaganden. Alternativet är att truppföra sitt förband på dagen och sitta kvar på befälsrummet på kvällen och planera ekonomi, arbetstid eller övningsverksamhet, förbereda utvecklingssamtal och lönesamtal, skriva detaljerade rapporter exempelvis avseende ekonomi eller materiel . Chefen har i det förändrade arbetssättet personligen fått den administrativa uppgiften med formulärhantering mm. men inte alltid nödvändigtvis fått det fulla ansvaret med lönesättning och personalplanering.

Det krävs en hel del åtgärder för att i säkerställa våra chefers arbetsmiljö och utvecklingen av våra krigsförband. Förbanden bör i kommande organisationer ges ett administrativt stöd och utbildnings stöd i organisationen. Det räcker inte med att hänvisa till att de kontrakterade förbanden kan stödja i alla väder. Det stämmer inte då de kontrakterade förbanden genomför insatser, tränar själva eller rekryterar och administrerar GSS-T och reservofficerare. De administrativa systemen bör vidare anpassas och införas ute på pluton samt en avtalsöversyn måste genomföras för att förenkla för våra chefer i det dagliga arbetet.

Plutoncheferna fick över en natt personligen möjlighet till att skiftesplanera, godkänna övertid, övningsdygn, resor, jour mm, något som tidigare varit exklusivt för kompanichefen. En osäkerhet infann sig och finns fortfarande kvar, då lönekontoren med all sin kunskap om avtal är borta.  Plutoncheferna är istället hänvisade till telefonköer på HRC, vilken dessvärre är under en uppbyggnadsfas av sin kompetens. Plutoncheferna är vidare den enda på pluton som har en hatt i PRIO, vilket innebär upp till 40 direkt underställda att administrera. Det leder till att plutonchefen skall administrera arbetstid, uppföljningssamtal med UBS och resor för all personal. Detta är orimligt och här bör våra anställda gruppchefer ges ett ökat förtroende med hattar i PRIO. Detta kommer leda till att plutonchefen istället  har upp till 6 direkt underställda och att gruppcheferna kan ta ett ökat ansvar för sin personal, enligt det nya arbetssättet.

De administrativa systemen och avtalen bör anpassas till vår militära verksamhet på förbanden där kontorstjänst mellan åtta till sexton är ett undantag. Det behöver exv. utarbetas koder för vakt- och insatstjänst med oregelbundna tider för att möjliggöra skiftesplaneringen på pluton. Avtalen för vakttjänst är exempelvis föråldrade och berör i huvudsak yrkesofficerare och ej soldater och gruppchefer, avtalen måste uppdateras då insats- och bevakningstjänst är en stor del av vår vardag. Vidare kommer ett stort antal tidvis tjänstgörande personal komma in regelbundet under korta tider då administrationen och avtal måste fungera för att skapa trovärdighet i systemet.

Bataljonschefen har en stab som ger underlag för beslut, stödjer i rapportering, planering, uppföljning och genomförande men kompanichefen har endast en kvartermästare och en ställföreträdare. Bataljonen kan i viss mån stödja kompaniernas utbildning och kan i begränsad utsträckning träna kompani. Kompanichefen behöver därigenom ha ett fast utbildningsstöd med minst en utbildningskoordinator på kompaniet och i många fall även ute på plutonen. Detta medger att chefen kan komma ut och bli tränad, följa upp sitt förband samt hinna med de administrativa åtagandena. En tydlig utbildningsorganisation (”training wing”) kommer vara avgörande för att vi kan utveckla våra krigsförband under en överskådlig framtid.

Kompanierna och skvadronerna behöver administrativ personal som stöttar med formulärhantering, kasernfrågor, beställningar mm. Kompanichefen eller kvartermästaren hinner inte med detta samtidigt som alla andra möten, planering och arbetsuppgifter och har ett stort behov av en administratör på kompaniet.

Försvarsmakten och armén i synnerhet måste förbättra situationen för våra chefer ute på kompanier/skvadroner och plutoner genom metodförändringar, organisationsförändringar och även anpassningar av våra administrativa system och avtal. Vi är nu under en överskådlig framtid inne i en positiv transformering av armén med ett förändrat arbetssätt och en ny organisation vilket ofrånkomligt leder till mer administration för våra chefer. Dock kan inte den administrativa förvaltningstjänsten ta överhanden och påverka vår förmåga till väpnad strid i den negativa grad som idag. Ge cheferna ansvaret för att lösa de tvingande administrativa förvaltningsuppgifterna med sitt förband istället för personligen, det medger att chefen kan använda sin unika kompetens och erfarenhet att leda kompaniet och utöva ledarskap mot sin personal. Väpnad strid och insatsförbandens förmåga är kärnan i den nya Försvarsmakten, låt oss få utveckla den med gemensamma krafter och anpassa stödfunktionerna till arméns behov.

 

Övlt Joakim Karlquist, Skaraborgs regemente, bataljonschef 42. Mekaniserade bataljonen, , vilken är den bataljon med i huvudsak kontinuerligt tjänstgörande soldater.

Kapten Jesper Sparre, Skaraborgs regemente, kompanichef 422. Mekaniserade skyttekompaniet, tidigare det skyttekompani som tillhörde NBG11.

Lt Marcus Gunnarsson, Skaraborgs regemente, Plutonchef Reparationspluton NBG11 numera teknisk chef kompani.

Officiell blogg

Armébloggen är ett forum för dig som är intresserad av armén och markstridsfrågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

9 kommentarer

  • Kenneth Felldén 6 november 2011 11:14

    Nu är plutoncheferna ofta OF2 (kn) och hans ställföreträdare OF1 (fk, lt). Chefen är den mest erfarne och leder således plutonens utbildning vid sidan av adm. Ställföreträdaren ansvarar ofta för materiel och fordon samtidigt som han lär sig att bli plutonchef.

    Vid den "nya" generella stridande plutonen är plutonchefen OF1 (fk, lt) och hans ställföreträdare OR7 (fj), dessutom finns det plutonsbefäl och eller vagnchefer OR6 (1. serg). När detta system är igång kommer inte längre plutonchefen vara den mest erfarne, detta faktum förändrar rollerna.
    Ställföreträdaren, fanjunkaren (motsvarar dagens erfarna och duktiga löjtnanter på plutonerna) kommer vara den erfarne och kommer då driva plutonen under utbildning. Plutonchefen tränar själv tillsammans med kompani/skvadronsledningen och administrerar och planerar. Plutonsbefälet/vagnchef ansvar för materieltjänst och fordonstjänst.

    Felldén

  • Micke J 1 november 2011 22:05

    Intressanta inlägg. Främst vill jag hålla med mj Nilsson. Vi administrerar ihjäl oss. CS inlägg om organisationen är nått som jag själv skulle kunna skriva på många gånger om. Min Prod-befattning och min befattning inom IO kan på papperet ha vissa likheter, men i i verkligheten, ett begrepp som är populärt inom FM så har dom knappast någonting med varandra. CS inlägg borde slå ner en hoper spikar i HR-transformationens kista, men tyvärr så kan ju inte våra chefer, OF-4 och uppåt någonsin backa eller riva upp ett beslut, det skulle ju avslöja hur illa det egentligen är ställ inom FM om så gjordes. Istället får man hör diverse generaler, AI inkluderad säga hur bra allting är. För första gången i min över 20-åriga s k karriär, så skäms jag över vilken flathet och inkompetens mina kollegor i de högre sfärerna visar prov, dag efter dag.

  • Berndt Grundevik 1 november 2011 20:16

    Övlt Karlqvist, Kn Sparre, Lt Gunnarsson

    Tack för ett bra inlägg. Jag har hört ett flertal personer säga att det var ett bra inlägg. Jag förstår era problem och delar många av de synpunkter ni lyfter upp. Det är mot denna bakgrund som jag i min roll som Arméinspektör driver frågan att vi måste minska det administrativa trycket och få mer tid med "truppen" främst på främst pluton och kompaninivå.

    I ett tidigare inlägg på armébloggen skrev jag att vi måste jobba både lokalt och centralt för att hitta lösningar. Lokalt måste ni alltid ifrågasätta egna rutiner och arbetsmetoder så att ni själva inte har krånglat till det. Samtidigt måste vi på centralt håll finna övergripande lösningar som gör olika administrativa stödsystem mer enkla och "användarvänliga".

    En del av det administrativa stödet måste ses över inom ramen för pågående IO och FM 14 arbete så att det blir en balans. Det finns ett antal åtgärder som måste värderas. Vi måste på olika nivåer, men tillsammans, finna lämpliga lösningar.

    Hälsningar
    Berndt Grundevik

  • Mj H Nilsson 28 oktober 2011 17:45

    Om man jämför med USA, som har ett motsvarande system som fungerar, så är en stor skillnad avtal och förmåner. Det blir mindre administration när det inte finns några lönetillägg för vare sig ob, övertid eller övningsdygn. Frågan är om vi kan, eller ens vill, lösa problemet genom att bli "oreglerade" när det gäller hur mycket det skall arbetas för fast månadslön. Men en sak är säker, det skulle minska mängden administration för plutonchefen.

  • Bygdemajoren 28 oktober 2011 15:38

    Om ni inte vill drunkna i administration och förvaltning kan ni ju alltid ansöka att bli OR i stället för OF och kanske få graden förvaltare...

  • CS 28 oktober 2011 15:31

    Mycket bra inlägg. Även om jag tror att det blir delvis enklare när vi klarar ut rollerna mellan chef och ställföreträdare (OF/OR) framöver så finns det definitivt en hel del att göra redan nu. Min uppfattning över det jag tycker är viktigast för att få ordning.

    - Ta bort rörliga befattningar. Man kan bara ha en befattning.
    - Organisera krigsförbanden så som de skall se ut.
    - Dimensionera basorganisationen utifrån krigsförbandens behov. En Training Wing är nödvändig vilket alla som haft anställda förband vet (för övrigt en av Specialförbandens viktigaste punkter i sin utvärdering)
    - Ge cheferna nödvändiga mandat. Exempelvis att sätta lön och personalplanera.

    Det som jag är tveksam till i inlägget ovan är att föra ner hatt på gruppcheferna. De skall inte belastas med den typen av uppgifter.

    Jag är också emot införandet av en administratör som tar hand om personalansvarsfrågor. Det vill jag behålla själv och efter att ha provat systemet med administratör så är jag säker i min uppfattning. Däremot skulle det vara önskvärt med förenklingar, precis som skribenterna skriver, exempelvis kopplat till arbetstidsavtal och formulärhantering.

  • Anders 28 oktober 2011 14:37

    Roger, du tänker rätt. Du kan även kalla det kompaniadjutant. Men det finns ingen plats för sådana befattningar i insatsorganisationen. Tro för all del inte att vi på kompaninivå inte har önskat en administrativ stödresurs de senaste åren, för det har vi. Tyvärr så har vi aldrig fått den resursen.

    Mitt förslag är att vi omfördelar civila rader i Basorg så att respektive insatskompani motsv får en heltidsanställd civil/militär administrativ stödresusrs så att cheferna kan vara det mer än idag. Ta från Projekt PRIO, där finns det rader minsann.

  • Roger Klang 28 oktober 2011 12:46

    Har ni hört talas om någonting som heter sekreterare? Det är tydligen nåt nytt påfund, kom på 1850-talet.

    Roger Klang

  • J.K Nilsson 28 oktober 2011 10:40

    Och var hittar vi den ställföreträdande plutonchefens roll i den soppan?

    J.K Nilsson

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *