Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Min dag i insatsområdet

afghanistanstyrkan

Hej.

Mitt namn är Dan, kapten till grad.

Jag är rådgivare till polisledningen i norra Afghanistan. Jag är anställd i Försvarsmakten och har, rollen till trots, ingen polisiär bakgrund. Det går ändå alldeles utmärkt eftersom polisen här har ungefär samma struktur som armén och använder samma metoder vad gäller ledning.

Viktigt att veta om vår tjänst är att vi svenskar tillhör ett icke stridande förband:

Vår uppgift är ”TAA”, Train-Advise-Assist med betoning på rådgivning, ungefär en form av mentorering.

Hur ser då en typisk dag ut för en polisrådgivare?

En helt vanlig arbetsdag börjar redan två veckor tidigare då det är dags att boka in sig på en helikoptertransport eftersom arbetet som rådgivare i mitt fall, sker en bit från Camp Marmal.

Tre till fyra dagar innan uppdraget börjar planeras rådgivningen i stora drag för att vi ska få ut maximal effekt när det väl är dags.

Dagen innan detaljplaneras verksamheten. Främst för att det hela tiden kommer in nya infallsvinklar att ta hänsyn till: det pågår ju som bekant ett krig mellan den officiella statsmakten & olika aktörer, såväl politiska som ekonomiska.

En arbetsdag startar tidigt med frukost, oftast runt 0500. Därefter tar jag på mig min utrustning samt de handlingar jag behöver för dagen och promenerar ner till flygterminalen. Inne i terminalen möter jag min afghanska tolk och går igenom dagens uppdrag; ett bra samarbete med tolken är A och O för att vi ska lyckas.

Efter incheckning/invägning väger jag över 100kg!

Vi kliver ombord på helikoptern och kan sedan avnjuta det vackra landskapet.

Helikoptertransporten är väldigt bullrig och högljudd så att samtala går inte.

Vi sitter med stridsutrustning och hörselskydd på under hela resan.

Afghanistan är ett väldigt vackert land, jag blir aldrig mätt på utsikten.

Vy över delar av Mazar-e-Sharif.

Väl framme i ett område vi kallar för ’Safe Haven’, den plats som vi med större säkerhet kan uppehålla oss i.

Efter en stund är det dags att möta den afghanska chefen och mötet kan ta upp till två timmar.

Det är lite speciellt att tala genom en tolk, men nu efter att ha gjort det ett antal gånger känns det helt naturligt.

Kaptenen Dan inne på Safe Haven där vi förbereder tolken med det praktiska medan jag sätter mig in i det aktuella läget för dagen.

Efter mötet sätter jag mig ner med tolken, varpå vi jämför våra anteckningar. Det gäller att all fakta som antecknats under mötet blir rätt och inte har förvanskats genom översättningen.

Blir det fel så går det ju inte att ”göra om, göra rätt” så att säga. Så här dags brukar det kurra i magen, så det är gott att få äta lunch innan det är dags att göra sig klar för att flyga tillbaka till Camp Marmal.

På med utrustningen, prickas av på flightlistan och röra sig ner till helikopterplattan.

Det är inte ovanligt att vi får vänta ute i den stekheta solen i 30 minuter eller mer innan helikoptrarna anländer.

Helikoptrarna anländer, i detta fall en gammal men beprövad rysk Mi-17.

Från att ha väntat länge så övergår allt till att hända jättefort. Piloterna vill inte stå på marken längre än nödvändigt så innan vi vet ordet av så är vi på väg hem igen.

På väg. Det kan bli väldigt hett ombord; då är det skönt att kunna vika upp fönstret.

Efter att ha kommit tillbaka till Camp Marmal är det skönt att hoppa ur all utrustning & kliva rakt in i en kall dusch.

Ett komplett byte av kläder, allt från underkläder till själva uniformen, brukar vara mer norm än undantag.

Därefter påbörjas efterarbetet: briefing till mina chefer, skriva rapport över vad vi åstadkommit samt planera för nästa aktivitet.

Så kommer en ny, typisk dag…

 

Mvh, Kapten Dan

 

 

Officiell blogg

Detta är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten som modereras av anställda ur FS 35.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *