Energi är av både miljö- och säkerhetsmässig betydelse för Försvarsmakten.

Då G8-länderna konstaterat att energi är en nödvändig resurs för att förbättra livskvaliteten för alla, är målet att säkerställa tillräcklig, tillförlitlig och miljömässigt gångbar energitillförsel till marknadsmässiga priser. Några utmaningar är ett ökande energibehov, speciellt av importerad olja, höga och instabila oljepriser, klimat- och miljöpåverkan kopplat till energianvändning och behov av investeringar i och skydd av infrastruktur.

Försvarsmakten är både konsument av energi samt del av nationell samverkan för att garantera svensk energisäkerhet, vilket medför flera utmaningar. En av dessa utmaningar utgörs av stödet till det civila samhället vid terrorhot och höjd beredskap. Regeringen har lyft fram Försvarsmaktens stöd inom civil-militär samverkan som ett område som bör utvecklas. En del av denna samverkan är energisäkerhet kopplat till den fysiska distributionen av olja.

Läs mer om energisäkerhet och dess betydelse för Försvarsmakten här

Var bor djuren och när är dom hemma?

Fjärde sjöstridsflottiljen har tagit fram ett planneringsverktyg för att undvika onödig skada på det marina djurlivet vid Försvarsmaktens övningar till havs.

Den marinbiologiska kalendern är en kartläggningng med lekområden över året för fisk, säl, tumlare och fågel i Sveriges hav. Kalendern bygger på befintlig fakta från Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges lantbruksuniversitet samt Länsstyrelser och uppdateras vartefter ny information finns tillgänglig.

Verktyget är tänkt att användas så att plats och tid för övningar till havs planeras utifrån vad som är mest lämpligt för det marina djurlivet.

Läs mer här: Maringeografisk biologikalender Skrivelse

Skräpplockardagar i Skärgården

Våren har äntligen kommit till Stockholms skärgård. När isen och snön nu har försvunnit har dessvärre skräpet i skärgården blivit synligt.

Några som bestämde sig för att hjälpa till att städa i skärgården är soldater och officerare från Amfibieregementet som för närvarande genomför stridsbåtskurs. Under vintern startade stridsbåtsutbildningen som inleds med teorilektioner för att senare övergå till praktiska övningar ute i skärgården.

Calle Ahldén som är ställföreträdande kurschef, tillbringar mycket tid i skärgården, både i tjänsten och på fritiden och är mån om att alla som vistas i naturen också värnar om den. För honom och andra på förbandet är det en självklarhet att plocka upp sitt skräp.

– Att skräpet blir mer synligt vid våren är ingen nyhet, vi upplever samma sak varje år. Skräp driver upp på öar, i vinter har dessutom många varit ute på isen och tyvärr lämnat efter sig en del avfall. Att plocka med skräp när vi är ute i skärgården är en rutin för oss, men under skräpplockardagarna har vi lagt lite mer fokuserad tid på att städa. När vi stannar till på olika öar för lunchuppehåll, lägger vi lite extra tid på att städa av området. Då förbandet ofta rör sig i skärgården är det enkelt för oss att ta med skräp, det är också kul att kunna bidra till en lite renare miljö. Ibland bärgar vi större drivande föremål som kan utgöra en fara för framförallt mindre båtar.Även då skräpplockardagarna pågår under den här veckan så innebär det inte att vi slutar att städa. Båtkursen fortgår fram till november vilket gör att vi kommer fortsätta att plocka med skräp och avfall när vi kan, sa Ahldén.

Text och Foto: Kristina Swaan/Försvarsmakten

Pansarvagnar skyddar skalbaggar

I Naturvårdsverkets rapport ”åtgärdsprogram för hotade frölöpare” (6526, oktober 2012) kan man läsa att på de militära skjutfälten, framförallt i Skåne, har de tre hotade frölöpararterna (Höst- Gul- och Platt frölöpare) kunnat leva kvar i Sverige.

De hotade frölöparna är värmegynnande skalbaggar som återfinns på varma, öppna sandmarker med gles vegetation. Minskningen av sandmarker och svårigheten att bevara dessa marker, är en pågåendeprocess som pågått under en lång tid då sandmarkerna planteras med tallskog.

Skjutfält, speciellt i form av militära övningsfält för bandfordon, passar frölöpare utmärkt då det alltid finns tillgång till och ständigt nyskapas ytor av öppen sand.

Dessa övningsfält ligger bland annat på äldre tiders åker- och betesmarker och tack vare pansarvagnarnas slitage finns det fortfarande öppna sandpartier .

Kostnaden för de åtgärder som ska genomföras med naturvårdsverkets medel för Åtgärdsprogram för hotade arter beräknas till 780 000 SEK. Försvarsmakten sköter detta GRATIS!

Läs rapporten här

Försvarssektorn och de nationella miljökvalitetsmålen

Ett samarbete har påbörjats mellan försvarssektorns myndigheter för att förtydliga kopplingarna mellan myndigheternas miljöarbete och de nationella miljökvalitetsmålen.

Under perioden 2007 till 2011 hade Försvarssektorn gemensamma miljömål. Dessa mål var kopplade till de nationella miljökvalitetsmålen. ​Miljödelegationen under ledning av Försvarsmaktens generaldirektör gav i februari uppdrag att utveckla samarbetet mellan sektorns myndigheter för att även i framtiden samordna aktiviteter inom miljömålsarbetet.

Varje myndighet ska inom ramen för sin huvuduppgift också medverka till att miljökvalitetsmålen nås. Sektorn arbetar för att hitta samordningseffekter av olika åtgärder mellan myndigheterna och på det sättet öka sektorns och varje myndighets bidrag till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

En arbetsgrupp med representanter från alla myndigheter håller på att ta fram ett underlag som ska redovisas för miljödelegationen i juni. Underlaget kommer preliminärt bestå av ett dokument som tydligt förklarar kopplingen mellan myndigheternas miljömålsarbete, sektorns sammarbete och de nationella miljökvalitetsmålen. Upplägget är lite annorlunda än det för perioden 2007-2011 och mer fokus läggs på faktiska åtgärder och mindre på gemensam uppföljning och rapportering.

Utbildningsmaterial för miljöhänsyn vid internationella insatser

Förra veckan träffades arbetsgruppen för det trilaterala miljösammarbetet mellan Sverige, USA och Finland, för att sammanställa underlaget till utbildningsmaterialet för miljöhänsyn vid internationella insatser.

Utbildningsmaterialet eller ”toolboxen”* är i stort sett klar och vår förhoppning är att kunna presentera det färdiga materialet vid nästa miljöhandläggardagar som sker i Oktober.

*Environmental Toolbox for Deploying Forces

Folk och Försvars årliga Rikskonferens i Sälen.

Det ämne som diskuterats flitigast i medierna inför konferensen i Sälen är Sveriges beredskapsförmåga och deltagande i NATO. Eftersom Sverige inte är medlemmar i NATO kan vi heller inte räkna med deras stöd vid ett angrepp mot Sverige.

Huruvida deltagande i NATO löser vår beredskapsförmåga eller ej har jag inga teorier om, däremot ser jag ett deltagande i NATO som en stor fördel gällande bland annat miljöskydd. Ju mer samverkan som sker militära nationer emellan desto fler möjligheter finns att bedriva ett verkningsfullt miljöarbete. Det känns ganska förlegat att alla länder ska bedriva enskilt miljöarbete när vi i slutändan hamnar på samma camp.

Fler gemensamma åtaganden och arbetssätt är i min mening nödvändigt för att miljöarbetet ska få full verkan, och därför tror jag att Sverige skulle vinna på ett medlemskap i NATO.

Slutet är nära…

..om man går efter mayakalendern

Året 2012 börjar närma sig sitt slut och förberedelserna inför Försvarsmaktens årsredovisning är i full gång. En glädjande nyhet i årsredovisningen är att Försvarsmakten för första gången har en redovisningspunkt av våra miljömål. Detta tyder på att målen har förankrats inom organisationen och att vi för första gången kommer att följa upp och utvärdera våra gemensamma ansträngningar för en ekologiskt hållbar Försvarsmakt.
Ett stort tack till alla våra duktiga miljöhandläggare på förbanden för ert arbete under året!

Önskar alla en God Jul och ett Gott Nytt År!

Hur kommer Sverige påverkas på lång sikt av klimatförändringarna?

Tidningen ”The scientist” har återgivit delar av den rapport som European Environment Agency (EEA) har skrivit om hur Europa troligtvis kommer att påverkas av klimatförändringar. I rapporten redogör EEA för hur de europeiska länderna måste förändras genom bland annat omformade städer och skydd av kustlinjer.

Om vi står inför en temperaturförhöjning med 3-4grader över den förindustriella medeltemperaturen måste vi förbereda oss inför konsekvenserna av detta på flera sätt.

Hantera värmeböljor
Extrema värmeböljor kommer att bli mer frekventa i hela Europa vilket kan innebära dödsfall, speciellt bland barn och gamla. Enligt EEA är norra Europa inte utrustade för ett varmare klimat. Vi måste göra liknande arkitekturella och planläggande anpassningar som medelhavsstäderna gör med mer grönområden och byta ut betong och asfalt i våra konstruktioner och byggnader.

Vada genom vatten
Norra och västra Europa kommer att drabbas av fler och kraftigare översvämningar  orsakade av stormar från Atlanten, vilka förvärras av en förhöjd havsnivå i takt med att isen i Arktis smälter. Den förhöjda havsnivån leder till att lågt belägna kustområden kommer att översvämmas och gradvis försvinna. Viktiga hamnstäder och huvudstäder bör stärka sitt skydd av kusten.

Hålla lamporna tända
Flertalet energikällor kommer att hotas av ett varmare klimat, men andra kommer att gynnas. Skandinavien som exempel är beroende av vattenkraftsdammar vilka behöver ett stadigt flöde av vatten året om. Detta kan komma att bli en svårighet på sommarhalvåret vid stor påverkan av ett varmare klimat. 

Kärnkraft är ett relativt miljövänligt alternativ för energiproduktion (om man ser till utsläpp av växthusgaser) och som många länder är beroende av i dag. Men på grund av att många kärnkraftverk är placerade vid kusten för tillgång till kylvatten så är dom sårbara för en förhöjd havsnivå.

Matförsörjning
Växtodlingen står inför flertalet problem och utmaningar; vattenbrist i söder, översvämningar och stormar i norr, och frekventa värmeböljor över hela Europa. Fiskeriet kan också påverkas om marina arter flyttar norrut för att finna kallare vatten.

Hålla sig flytande
Klimatförändringar är den dolda orsaken till finanskriser enligt EEA. Medan rika länder till viss del kan köpa sig fria så kan inte de fattigare länderna göra det, och den klyftan kommer att öka. 

Denna klyftan återspeglar sig i ländernas beredskap. Endast 14 länder har lämnat in så kallade nationella anpassningsplaner till EU. Dom Europeiska länderna behöver bygga upp besparingar för att kunna täcka kostnaderna av framtida katastrofer som översvämningar.

Läs artikeln här

”Gripen ska bli klimatsmart”

FMV (Försvarets Materielverk) får i uppdrag att tillsammans med Air Force Research Laboratory i USA ta fram ett biobaserat bränsle för Jas 39 Gripen. Det är ett konkret exempel på hur försvaret kan bli mer klimatsmart och bidra till utvecklingen av morgondagens miljöteknik, det skriver försvarsminister Karin Enström.

Sverige inleder nu ett projekt, tillsammans med USA, om framtagning av biobränsle för stridsflygplan. Tillsammans med myndigheten Air Force Research Laboratory i USA ges FMV  i uppdrag att förhandla avtal avseende ett program för att demonstrera ett biobaserat bränsle för jetflygmotorer för användning i JAS 39 Gripen.

Försvarsminister Karin Enström ser samarbetet som nu inleds för biobränsle för Gripen som ett konkret exempel på hur vi kan arbeta för att göra försvaret mer klimatsmart och bidra till utvecklingen av morgondagens miljöteknik.

Läs hela atrickeln här http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3588547.ece