Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Marinchefens julhälsning 2015

Jan Thörnqvist

MC

Nu är det snart jul och ett nytt år. En hektisk och givande sommar och höst i Försvarsmakten och marinen ligger nu bakom oss i vårt kölvatten. Det har likt tidigare år blivit dags att lugna ner tempot lite, titta akteröver i kikaren eller periskopet och reflektera över det gångna halvåret – vad som hänt, vad vi gjort, var vi varit, var vi är och var vi är på väg i marinen och Försvarsmakten. Jag är mycket stolt och nöjd med vad marinens personal uträttat. Jag vill här ge några exempel på varför och samtidigt dela med mig lite av mina tankar och funderingar, högt och lågt, tillsammans med några bilder från verksamheten på olika håll i marinen.

Bild1

Sedan jag senast skrev till er i mitten av juni har omvärldsläget återigen förändrats i en oförutsägbar riktning. I krigs och krisdrabbade länder dödas och såras civilbefolkning och på Medelhavet utspelas fruktansvärda tragedier i samband med att flyktingbåtar förliser till sjöss. På väg från kris- och krigshärjade områden kämpar flyktingar mot svåra umbärande för att om möjligt finna trygghet och framtid i ett europeiskt land. Det handlar om familjer som splittras, människor som dör, traumatiseras, lider och kämpar för att överleva. Flyktingkrisen, som är den värsta sedan andra världskriget, skakar om och hotar sammanhållningen inom EU och ställer bland andra Sverige inför mycket stora påfrestningar och prövningar. Konflikten i Syrien har också krupit närmare oss i och med terrordåden i Paris, då IS geografiskt öppnade en ny front i kriget, från Mellanöstern till terrorangrepp i Europa. Hårt pressade av ständiga flygangrepp från USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland har de nu genomfört avskyvärda terrorangrepp mot civila mål i Europa. Sannolikt är syftet att sprida skräck och osäkerhet för att psykologiskt försöka bryta motståndsviljan till sin fördel. Det är för övrigt en gammal och beprövad strategi att försöka öppna ett nytt frontavsnitt för att få avlastning och söka framgång när man är pressad. Höjningen av terrorhotnivån mot Sverige och Försvarsmakten från förhöjt (3) till högt (4), innebar att vi skärpte vår bevakning samt gjorde en översyn av den beredskapsplanering som finns. Även om man inte ska överdriva faran känner i alla fall jag att det finns anledning att vara mer observant och säkerhetsmedveten både borta och hemma.

CLN_9790-ssk

Sverige har efter den senaste tidens händelseutveckling ställt sig vid Frankrikes sida i kampen mot IS. Regeringen har ännu inte beslutat om vad Sverige ska bistå Frankrike med i kampen mot IS, men Försvarsminister Peter Hultqvist har uttalat att det är viktigt att det finns militär substans i det man kommer fram till. Försvarsmakten har därmed ännu inte fått några nya konkreta uppgifter eller någon ny internationell uppgift, men vi ska dock fortsätta vara beredda att vid behov stödja andra myndigheter.

CLN_9772-ssk

I skuggan av den uppmärksamhet som varit kring händelseutvecklingen i Syrien, flyktingkrisen och terrordåden i Paris fortsätter aktiviteten i vårt närområde att öka. På och över Östersjön pågår en ständigt ökande militär verksamhet, både från Ryssland men också från olika Nato-länder. Den ryska annekteringen av östra Ukraina och Krim fortsätter och det gör också den ryska militärreformen med oförminskad styrka, trots att de västliga sanktionerna slagit hårt mot kärnan i den ryska ekonomin. Vi ser allt oftare avancerade övningar, provtursverksamhet och vapenprover för ryska nationella program, men också för de exportåtaganden man har.

image3

Intresset för den militära aktiviteten och utvecklingen i Östersjöregionen har emellertid ökat hos såväl USA som Nato. I mitten av juli tog jag emot den dåvarande amerikanske marinchefen, amiral Jonathan W. Greenert, som då, månaden efter BALTOPS 15, genomförde ett besök vid marinen i Karlskrona. Kort där efter i början av september besökte Tysklands marinchef, viceamiral Andreas Krause, marinen i Stockholm och Karlskrona. De båda marincheferna var mycket nöjda med sina besök, där de fick möjlighet att träffa och prata med vår personal samt på nära håll se och bekanta sig med vår materiel. Jag kunde efter våra samtal konstatera att utvecklingen i Östersjöregionen är av stort intresse även för dessa länder samt att det finns ett ömsesidigt stort intresse för att ytterligare utveckla samverkan och samarbete inom ramen för de samarbetsavtal med Sverige som redan existerar.

Bild3

Den 18 september gick amiral Greenert i pension och amiral John M. Richardson tog över som ny marinchef för U.S. Navy. Honom fick jag i mitten av november möjlighet att träffa och samtala med på plats i Pentagon, Washington DC. I förra veckan under en konferens i Annapolice MD mötte jag och samtalade med viceamiral James G. Foggo III, chef för Nato:s marina styrkor i Europa, general Robert B. Neller, chef för USA:s marinkår, och generalmajor Niel E. Nelson, chef för USA:s marinkår i Europa och Afrika. Även efter dessa möten och samtal fick jag klart bekräftat att det finns ett stort intresse av utvecklingen i vårt närområde, samverkan och samarbete framöver. Detta är mycket positivt då vi bygger vår säkerhet genom fördjupade samarbeten och samverkan tillsammans med andra, vilket jag också återkommer till lite längre fram.

Bild4

Minnesvärda händelser i Försvarsmakten har under året inte varit få. Alldeles nyligen fick vi en ny överbefälhavare då general Sverker Göranson den 1 oktober lämnade över befälet över Försvarsmakten till general Micael Bydén. Strax därefter, den 20 oktober, redovisade vår nye ÖB till regeringen hur Försvarsmakten planerar för att uppnå mesta möjliga operativa förmåga för det ekonomiska tillskottet vi har tilldelats. ÖB pekar på att vi har lämnat startgroparna för genomförandet av inriktningsbeslutet för 2016 – 2020. Han säger: ”Därför är det nu full fart framåt som gäller. Vårt omvärldsläge medger ingenting annat”. Micael Bydén tycker bestämt att det är dags att sluta lyssna på de som säger att vi inget kan och jag instämmer. ÖB vill istället att alla i Försvarsmakten med självklar stolthet ska säga var de arbetar. ”– Min bild av Försvarsmakten är att den sällan har varit bättre än nu. Men vi kan inte slå oss till ro. Omvärldsläget kräver mer”, säger han. Detta är skönt och stärkande att lyssna till, tycker jag. Med tanke på Försvarsmaktens värdegrund, unika kunskap och kompetens, moderna materiel, fina lag- och förbandsanda och förmåga att samarbeta tillsammans med andra inses lätt att det stämmer helt och fullt.

Tub

Den verksamhet vi genomför som ett led av utvecklingen i vår omvärld talar också sitt tydliga språk – Vi är värda att tro på. Att vi skulle ”slå oss till ro” finns inte ens i tanken hos någon i marinen, det är jag helt säker på. ÖB betonar att han har höga krav på hela Försvarsmaktens personal, för det finns stora förväntningar på oss externt. Jag är säker på att marinens personal klart och tydligt uppfattar detta budskap och ser fram emot en fortsatt utveckling och leverans av marinen, helt i likhet med vad vi presterat under 2015. Vi har i Försvarsmakten ett gemensamt ansvar för att öka den operativa förmågan under kommande år. Den väg ÖB har pekat ut mot framtiden är klar och tydlig. Vi försvarar Sverige och landets intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer.

Utkik2

Under senhösten har det även genomförts chefsbyte i marinen, som vid Tredje Sjöstridsflottiljen och byte av stabschef vid Marintaktiska staben. Kommendör Magnus Jönsson lämnade den 2 december övre befälet över Tredje Sjöstridsflottiljen till kommendör Bengt Lundgren. Samtidigt tog den förstnämnde över efter den sistnämnde som stabschef vid Marintaktiska staben. Jag tackar för ett bra jobb vid Tredje Sjöstridsflottiljen respektive Marintaktiska staben och önskar bägge lycka till i sin nya befattning. I början på oktober återgick kommendör Jens Nykvist i sin ordinarie tjänst som chef för Första Ubåtsflottiljen efter insats som stabschef i EUNAVFOR operation ATALANTA ombord på det spanska flaggskeppet ESPS Galicia. Örlogskapten Stefan Östrand höll föredömligt ställningen som tjänsteförrättande flottiljchef under de cirka sex månader då Jens Nykvist var iväg på insats. De har båda anledning att vara stolta och nöjda med vad de uträttat. Det blir lite för mycket att här omnämna alla, men vi har under året även bemannat utländska staber, centra och skolor samt flera attachétjänster med ett flertal officerare ur marinen. Detta tycker jag är ytterligare ett bevis på att vi har mycket kompetent personal i marinens uniform och önskar dem samtidigt lycka till.

Bild5

Några andra händelser värda att notera i Försvarsmakten och marinen är t.ex. den sjöräddningsinsats HMS Gladan genomförde i slutet av november utanför Kap Verde, då de i grov sjö assisterad den nödställda tyska segelbåten Eyja, som tappat sitt roder och tog in vatten. En räddningsbåt som tillkallats lyckades till slut ta haveristen på bogsering till Kap Verde. En situation som sköttes på ett utmärkt sätt av HMS Gladan och som därmed också slutade lyckligt.

DSC_6624

En annan episod att minnas är HMS Ulvöns insats, då hon i mitten på november under besvärliga väderförhållanden oskadliggjorde en blindgången svensk ROV-E, d.v.s. en liten fjärrstyrd minröjningsfarkost (Seafox), som upphittats invid Nordstreams gasledning i Östersjön. Också detta ett exempel på ett föredömligt lagarbete av besättningen.

Bild6

Det finns också anledning att nämna Amfibieregementet som bland mycket annan verksamhet gjort mycket bra ifrån sig under de grundutbildningar av soldater som genomförts under året. Dessutom genomfördes under tio dagar i slutet av november repetitionsutbildning med fokus på funktionen nautik för pliktpersonal, d.v.s. cirka 80 tidigare värnpliktiga. Utbildningen gav mycket positiv genklang och gav ett bra resultat med avseende på krigsförbandets operativa förmåga.

Bild7

Ett utmärkt exempel på ett mycket gott initiativ bland flera är Sjöstridsskolan och Tredje sjöstridsflottiljen som tillsammans anordnade en heldag ombord HMS Carlskrona för ett 40-tal kvinnor i Blekinge med omnejd. Syftet var att väcka nyfikenheten kring marinen och Förvarsmakten, och i förlängningen att kunna välkomna fler kvinnor som medarbetare. Verkligen bra och något att ta efter vid andra förband. Det har alltså åter igen gjorts mycket bra och tagits många goda initiativ på många håll i marinen under det gångna året.

Bild8

Under 2015 har det i marinen olyckligtvis inträffat onormalt antal fall av tryckfallssjuka i samband med dykning jämfört med tidigare år. Under ledning av chefen för Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum pågår för närvarande en omfattande utredning omfattande materiel, dyktabeller, gasblandningar, dykprofiler, rutiner etc. Jag bedömer att slutsatserna av denna utredning, vilka redovisas under första kvartalet nästa år, kommer att hjälpa oss att snabbt komma till rätta med dessa problem.

20150521_magjir01_SFNTG

Det har tyvärr även inträffat en del riktigt mörka och sorgliga händelser som flera av oss kommer att bära med oss i minnet. Under det gångna året har några kamrater ur marinen – ingen nämnd och ingen glömd – lämnat oss andra för evigt. Det rör sig om vänner och kollegor som mycket hastigt och tragiskt gått bort och lämnat nära och kära, kamrater och kollegor i stor sorg och saknad. De finns emellertid fortsättningsvis alltid med oss alla i vårt minne och hjärta och vi är mycket tacksamma för allt vi fått uppleva tillsammans med dem. Detta är också en del av livet och vår vardag, om än dyster, som vi tillsammans måste ta oss igenom och fortsätta leva vidare med.

Bild10

Det har i alla avseenden varit ett mycket händelserikt, intensivt, krävande men i många avseenden även givande och utvecklande år för oss alla. Marinen har gått igenom mycket och jobbat hårt. Jag är som sagt mycket stolt över vad personalen bidragit med på olika håll, deras insatser och vad som levererats i vårt närområde och borta – till sjöss, i skärgård och på land, ombord, i staber och på skolor. Att vi har förmåga att leverera det som krävs när det krävs skapar goda förutsättningar för en långsiktig och stabil marin utveckling. Under det gångna året har alla tillsammans tydligt visat att marinen är tillgänglig och användbar – Här och nu!

Bild11

Marinen kommer tillsammans under nästa och kommande år fortsätta med samma kurs och fart för att vidmakthålla och utveckla tillgänglighet och användbarhet. I detta avseende är det mycket positivt att även 2016 verksamhetsmässigt ser bra ut. Mot bakgrund av de uppdrag vi fått att genomföra nästa år verkar det nu finnas en bra balans mellan uppgifter och resurser. Nu gäller det att på bästa sätt snabbt leverera den marina delen av en ökad militär effekt som är efterfrågad och nödvändig. Vi kommer att bidra med den marina delen av Försvarsmaktens samlade operativa förmåga, där och då den behövs, samt på alla nivåer ta ansvar för att det hela tiden råder en bra balans mellan uppgifter och resurser.

Bild12

Den modell marinen byggt upp med en integrerad insats- och övningsverksamhet har enligt vad jag uppfattar fallit mycket väl ut. Den ger ökad operativ effekt och tröskeleffekt, vilket är efterfrågat och ett krav med tanke på omvärldsutvecklingen. Vi har skapat en ökad tillgänglighet, fler övervakningstimmar till sjöss och en ökad möjlighet för övningsverksamhet. Nu är i stort sett alla våra enheter ianspråktagna för sjöövervakning, vilket också minskar belastningen på varje enhet. Det har varit ett intensivt år där många enheter nästan legat på ett maximalt uttag av övningstid. Här ser jag det tydligaste tecknet på ett behov av att på sikt öka vår numerär. Ett steg i den riktningen är att öka antalet besättningar vilket gör att fartygen kan utnyttjas effektivare, men jag ser naturligtvis också ett behov av att i framtiden öka antalet kölar. Det är emellertid väsentligt att fortsätta fokusera på att leverera operativ effekt i insatser och övningar med de resurser samt den materiel och personal som finns tillgänglig. Jag uppfattar också att det är precis vad marinen gjort under året som gått. Vi har under ett mycket givande år gått fram i rätt riktning vad avser utbildning, övning och insats, där jag här särskilt vill kommentera de två största övningarna.

Foto Magnus Jirlind (26)

Under ett intensivt övningsår, med ett flertal mindre nationella förbandsövningar, multinationella övningar samt samövning med Finland, genomfördes nu i höstas också vår helt nationella övning SWENEX 15 på Västkusten. Övningens tema som till stor del gick ut på att skydda sjöfart gav ett mycket gott resultat. Jag är särskilt nöjd med att Försvarsmakten nu påbörjat ett samarbete med både Sjöfartsverket och Kustbevakningen inom detta område. Båda dessa myndigheter har ett stort ansvar för olika delar av stöd, styrning och kontroll av sjöfarten runt våra kuster och i närområdet, vilket gör dem till mycket viktiga samarbetspartner för Försvarsmakten.

IMG_0137

En annan övning jag finner värd att nämna är årets BALTOPS, en multinationell övning som genomfördes i södra Östersjön under perioden 5-20 juni under befäl av Commander Naval Striking And Support Forces Nato, viceamiral James G. Foggo. BALTOPS 2015 hade ett stort deltagande med 17 olika nationer, cirka 5 600 man, ett 50-tal fartyg, 50-tal stridsflygplan och helikoptrar, en polsk ubåt, tio stridsbåtar och ett flertalet fordon. Sverige deltog med enheter ur Amfibieregementet, Tredje sjöstridsflottiljen, Blekinge flygflottilj, Marinbasen och Luftsstridskolan. Det var en av de största BALTOPS-övningarna som genomförts och visar tydligt prov på den utökade ambitionsnivå som Nato har i Östersjön. Övningen innehöll ett antal moment som fick stor medial uppmärksamhet, som t.ex. flygminfällning med några B-52:or, d.v.s. det amerikanska strategiska bombplanet som alltsedan Olof Palmes dagar och julbombningarna av den Nordvietnamesiska huvudstaden Hanoi haft en dålig klang i svensk politik och media. Nu genomförde dessa ett antal framgångsrika fingerade flygminfällningar utanför skånekusten som flankskydd åt en multinationell landstigningsoperation. På amfibiesidan genomfördes ett antal momentövningar i Sverige innan det var dags att genomföra en landstigningsoperation i Polen från ett amerikanskt amfibiefartyg. Jag kan än en gång glädjas över den höga kompetens våra amfibiesoldater och officerare har, vilken gör att vi så enkelt kan samarbeta sida vid sida med andra nationer. Jag ser nu fram emot att dessa övningar blir minst lika givande och uppmärksammade under 2016.

image5

Även om vi under året inte genomfört någon underrättelseoperation likt den som genomfördes i oktober 2014, har observationer av misstänkt främmande undervattensverksamhet inrapporterats och analyserats under det gångna året. Antal, omfattning och bedömning redovisas i särskild ordning till regeringen och några detaljer kan jag inte gå in på här. Jag uppskattar den ambition och lojalitet som marinens personal visar och som gör att vi ofta kan vara på plats i ett område långt innan att beredskapstiden gått ut. Samtidigt är jag mycket tacksam för alla som i år arbetat hårt med analys och annat arbete efter nämnda underrättelseoperation. Skydd mot främmande undervattensverksamhet är som ni alla förmodligen känner till en oerhört tidskritisk verksamhet, där man helst ska vara på plats innan något händer. Det kommer därför bli en avsevärd förmågehöjning när den kvalitet marinen redan idag besitter så småningom kombineras med modifierade bevakningsbåtar med passiv förmåga och sjöoperativa helikoptrar i ubåtsjaktversion – Hkp 14F. De första stegen mot detta kommer att tas redan under 2016.

Bild13

Trots ett ökat fokus på de marina uppgifterna fortsätter marinen att stödja med markoperativ IEDD-förmåga inom ramen för våra internationella markinsatser. Återigen gör ett av IEDD-teamen ur Fjärde sjösstridsflottiljen internationell tjänst och denna gång i Mali. Det är ett oerhört viktigt uppdrag som skapar förutsättningar för att det svenska underrättelseförbandet Mali 02 kan lösa sina uppgifter. Jag vet vilken ansträngning detta innebär, såväl för förbandet som för de anhöriga, och riktar så här i juletid naturligtvis mina tankar särskilt till dem som inte kan fira jul med sina nära och kära.

Vi har nu påbörjat arbetet med att öka vår militära förmåga i enlighet med regeringens inriktningsproposition för Försvarsmakten. Här gäller det att snabbt återta och utveckla vissa förmågor, men inte att återskapa 2001 års försvarsmaktsorganisation eller äldre. Vi måste ha en rimlig ambition och rätt balans mellan uppgifter och resurser.
I inriktningspropositionen finns ett antal styrningar som bland annat gör att vi inom marinen kan utöka vår personalram. Det finns utmaningar, men jag ser i och med detta att den styrka och tillgänglighet som vi nu redan har i marinen ytterligare kommer att förstärkas. Det är mycket glädjande och helt klart ett trendskifte i positiv bemärkelse. Det är i denna nya situation, med ett försvarsanslag som i förhållande till tidigare vuxit och en marin som ska anställa ny personal, vi ska fortsätta arbeta vidare under nästa år då vi börjar inta den nya försvarsmaktsorganisationen. Jag är naturligtvis mycket glad för att de obalanser i personalsituationen som mina medarbetare och jag pekat på äntligen börjar få visst gehör. Arbetet med att förtydliga och beskriva utvecklingsmöjligheter och karriärvägar i marinen måste påskyndas och under kommande år bli klart. Det är här viktigt att kunna presentera en tydlig målbild.

Inom utbildningsområdet finns det också ljusglimtar att lyfta fram. Under året har det genomförts grundutbildning av soldater och sjömän och i detta stycke har Amfibieregementet och Sjöstridsskolan fått mycket beröm för genomförandet. I början av september hade jag glädjen och äran att på plats vid röjdykardivisionen i Skredsvik få delta som examensförrättare vid en ceremoni för 11 nyutbildade röjdykare, såväl sjömän som officerare. Alldeles nyligen, den 9 och 10 december, har det i Halmstad och Karlskrona examinerats nya specialistofficerare till marinen. Vid dessa båda tillfällen hade jag tyvärr själv inte möjlighet att delta på grund av en utrikes tjänsteresa, men det gjorde istället gärna och med stor glädje brigadgeneral Ola Truedsson, marintaktisk chef. Jag vill här passa på att gratulera och välkomna dessa specialistofficerare i marinen. Vi behöver er och fler specialistofficerare och officerare till marinen, då gärna betydligt fler kvinnor. Detta är också något vi på bredden och tillsammans ska jobba vidare med under kommande år.

Eftersom den ekonomiska nivån för Försvarsmakten ännu inte är beslutad för perioden efter 2020 ser utmaningarna på materielfronten för närvarande ut att vara mycket stora då vi går in i nästa decennium. Flera av Försvarsmaktens större materielsystem är efter 2020 i behov av livstidsförlängningar, moderniseringar och uppgraderingar samt i vissa fall även nyanskaffningar. Vi ser fram emot att bilden i detta avseende klarnar inom de närmsta åren. Det finns emellertid just nu mycket positivt att glädjas över i vår marin och inte sällan härrör detta från personalens prestationer, men i början av september påbörjades även byggnation av nästa generations ubåt, A26, vid Saab Kockums AB i Karlskrona. Parallellt med detta har halvtidsmoderniseringen av ubåt typ Gotland påbörjats. Äntligen! Man gläds även som marinchef då man får möjlighet att ta emot nya fartyg, vilket inte är varje år. Den första december var det emellertid dags att döpa våra två senaste tillskott, bogserbåtarna HMS Hercules och HMS Hector. De är två moderna fartyg som har en mycket hög och allsidig kapacitet, som t.ex. utsjöbogsering, sjötransport, brandbekämpning, logistikstöd, bärgning och isbrytning. Jag själv blev överraskad första gången jag såg hur stora och breda de var i jämförelse med våra äldre bogserfartyg. Fartygen kommer att öka vår basförmåga, säkerhet, rörlighet och flexibilitet, vilket bidrar till en högre operativ effekt. Dessa fartyg utgör också ett gott exempel på ett framgångsrikt internationellt samarbete där Sverige tillsammans med Nederländerna beställde fem stycken moderna bogserbåtar. Båtarna är nästan identiska och bygger på en design från det nederländska varvet Damen, en design som också överensstämmer med alla civila krav. Jag tror att detta bara är ett första steg mot en framtid där vi i mycket högre utsträckning kommer köpa system tillsammans med andra.

Jag nämnde inledningsvis vikten av att bygga säkerhet i samverkan och i samarbete med andra och har också i olika sammanhang vid flera tillfällen talat om vårt omfattande och djupa samarbete med Finland. Vår vision är som bekant att tillsammans med den finska marinen utveckla en gemensam stridsgrupp till år 2023. Nu har emellertid den vision som jag tillsammans med Finlands marinchef, konteramiral Kari Takanen, fattade beslut om 2013 också genom regeringsbeslut resulterat i en uppgift till Försvarsmakten. Detta är mycket glädjande och gör att samarbetet kan fördjupas ytterligare.

Mina medarbetare inom den marina ledningen och jag arbetar nu i ett antal arbetsgrupper för att konkretisera samarbetsformerna inom så vitt skilda områden som operativ planering, utbildning och materielanskaffning, för att ta några exempel. Personalen som ska bemanna den gemensamma stridsgruppsstaben ska under det kommande året utses och listas, vilket medför att utbildning och övning kommer att kunna genomföras och riktas på ett tydligare och effektivare sätt. Jag ser också framför mig ett betydligt ökat utbyte av personal mellan våra mariner, såväl inom planering som i konkreta ledningspositioner. Detta kan ske genom att placera personal i varandras staber eller längre personalutbyten på förbandsnivå. Genom tätare personkontakter är min uppfattning att vi också underlättar det faktiska samarbetet. Den 1 januari 2016 befordras Kari Takanen till viceamiral och blir chef för huvudstaben. Han överlämnar då befälet över den finska marinen till konteramiral Veijo Taipalus. Jag är förvissad över att vårt samarbete kommer att fortsätta utvecklas framåt under de kommande åren. Mer om detta kommer jag och Veijo Taipalus att tala om då vi träffas nästa år.

Ni har kanske hör talas om även detta tidigare, men parallellt med Finland som är vår primära samarbetspartner pågår också ett arbete i högkvarteret för att fördjupa samarbetet med Danmark. Det finns en uttalad politisk vilja att närma oss Danmark såväl övningsmässigt som operativt. Det finns dock en stor skillnad mellan Finland och Danmark. Medan Finland fortsatt att utveckla en marin för i huvudsak nationella uppgifter har Danmark helt fokuserat på en ”Bluewater Navy” avsedd för t.ex. patrullering utanför Grönland och sjöfartsskydd. Med tanke på att Danmark är en av världens största sjöfartsnationer är detta inte svårt att förstå. I praktiken innebär det dock att man idag har väldigt få fartyg som är byggda för operationer kustnära i Östersjön.

Marinen tar ständigt nya steg mot målet att vidmakthålla en hög operativ förmåga över tiden och inom vissa områden även återta och förbättra. Vi måste nu lämna det gamla ”årstänket” och tänka nytt. Detta arbete, som gått under arbetsnamnet ”Den Blå Trossen”, har under året pågått under ledning av Sjöstridsskolan och kommer nästa år att överföras till linjeorganisationen i samband Marinstridsdagarna 2016. Ett konkret exempel på något som brukar leda till effekthöjning är att genomföra ”ädel tävlan”. Jag tycker därför det är viktigt att vi i år börjat återinföra våra vapentävlingar och det finns anledning att fortsätta och ta initiativ inom detta område. Mina erfarenheter säger mig att dessa tävlingar en gång fick hela fartyget och/eller gruppen att göra sitt yttersta för att vässa sig och jag tror att det fungerar så även idag.

Bild15

Jag konstaterar sammanfattningsvis att: – ”Det är ännu mer (här och) nu!”, men samtidigt att marinen i alla sammanhang och trots utmaningar klarar av att leverera, ofta över förväntan. Avslutningsvis vill jag passa på att framföra en jul- och nyårshälsning till alla besökare här på Marinbloggen. Ni som tillhör marinen och läser detta ska vara stolta över vad ni uträttat i försvaret av Sverige och landets intressen, vår frihet och rätt att leva som vi själva väljer. ”Keep Calm and Carry On”, men ta nu först en välförtjänt ledighet och vila upp er under jul och nyår, så att ni kan komma tillbaka på det nya året med förnyade krafter. En särskild tanke sänder jag till er som under de förestående helgerna har vakt och beredskap eller tjänstgör i insats till sjöss eller till lands, hemma eller långt borta, och därför inte har möjlighet att vara lediga tillsammans med nära och kära. Tack för er insats och jag hoppas att ni så snart som möjligt får samma möjlighet.

Till sist önskar jag er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Jan Thörnqvist
Marinchef

P.S. Glöm inte bort att hålla igång lite då och då också!  D.S.

 

Officiell blogg

Ett forum för oss som är intresserade av marinen och marina frågor. Vi uppmanar alla att delta i debatten.

2 kommentarer

  • Henrik Lundberg 20 december 2015 12:57

    Vi på 43.Mhvbat Skärgårdsbataljonen tackar för ett gott samarbete med de marina förbanden, särskilt kamraterna på Västkusten. Vi ser fram emot ett utvecklats samarbete 2016...Tillsammans Tillgängliga för Trovärdig Tröskeleffekt på den marina arenan!
    God jul och gott nytt år!
    /C 43.

  • Joakim Marcko 19 december 2015 08:03

    Intressant läsning om ett händelserikt år.
    God Jul och Gott Nytt År!

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *