Av medias rapportering under tisdagskvällen och onsdagsmorgonen kan man få uppfattningen att Försvarsmakten tagit ställning för vissa typer av försvarssamarbeten. Det är fel.
Försvarsmakten har haft regeringens uppdrag att senast den 1 mars 2017 inkomma med underlag om internationella försvars- och säkerhetspolitiska förhållanden, som bedöms relevanta inför nästa försvarspolitiska inriktningsbeslut, vilket planeras gälla från 2021.
Beslutet angav att underlaget skulle beskriva den försvars- och säkerhetspolitiska utvecklingen såväl globalt som för relevanta regioner. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt utvecklingen i Europa och Sveriges närområde, Ryssland, Mellanöstern och förenta staterna. Vidare skulle underlaget omfatta myndighetens bedömning av de övergripande konsekvenser utvecklingen har för Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska inriktning.
Den 1 december 2016 lämnade Försvarsmakten in en delredovisning av perspektivstudien (PerP-rapport 1) som till stor del fokuserade på att beskriva omvärldsfaktorer och innehöll sammanfattande slutsatser. I enlighet med perspektivsstudiens tidsperspektiv omfattade omvärldsanalysen i den rapporten trender till cirka 2035.
I dokumentet som lämnades in den 1 mars 2017 redovisades en sammanfattande bedömning med fokus på tidsperioden 2017-2025 och utgjordes av en sammanställning baserad på såväl PerP-rapport 1 som annat underlag.
I rapporten för Försvarsmakten ett generiskt resonemang kring olika typer och nivåer av försvarssamarbeten och vilka konsekvenser dessa medför. Det ingår i vår roll som expertmyndighet– allt för att de som sedan har att fatta beslut i frågorna kan göra det med så mycket fakta i ryggen som möjligt.
Marcela Sylvander
Kommunikationsdirektör
