Om kriget kommer
Ord har betydelse, i synnerhet för en myndighet under regeringen. I en diskussion brukar, när någon vill märka ord, hävda att det ”är semantiskt”, och därför indikera att ordvalet inte har någon betydelse. Det gäller i nästan alla sammanhang, utom när det är frågan om liv och död, eller krig och fred.
Tomas Ramberg, Ekots erfarna politikreporter och jag har lättsamt jabbat, eller som Ramberg uttrycker sig i podden ”Det politiska spelet”, haft ett lågintensivt krig om korrekt benämning på myndigheten Försvarsmakten. Ramberg brukar i sin rapportering regelmässigt återkomma till ”Krigsmakten” och jag brukar regelmässigt besvära mig.
[embedit snippet=”Det politiska spelet”]
Uppdaterat 22 maj – Tomas Ramberg kommenterar denna kommentar.
[embedit snippet=”Det politiska spelet 2″]
Jag är den första att erkänna ett visst underhållningsvärde i meningsutbytet, men det finns också ett allvar i mina invändningar,
”Det politiska spelet” frågar sig om mina invändningar är en konsekvens av att jag vill att det är noga med vad det heter, eller för att det är en PR-fiering av samhället. Det är det förstnämnda, jag har mycket lite problem med att kalla ett äpple för ett äpple eller ett krig för ett krig. Sanningen är en underskattad kommunikationsstrategi och för en informationsdirektör skulle det vara enkelt att vara mindre eftertänksam och mer rakt på sak. Men nu är det inte så enkelt, av flera skäl. De är dels relaterade till regeringsformen, dels Försvarsmaktens defensiva doktrin men också vad som underförstått kan antydas genom felaktig benämning.
Om kriget (utan referens till Clausewitz, 1832)
Krig och vad som är krig är en politisk fråga. Omständigheterna är särskilt reglerade i regeringsformens 15 kapitel. Om riket hamnar i krig, eller befinner sig i ett sådant, inträffar en rad omständigheter. Detta är för övrigt med dagens problematik kring hybridkrigföring förknippat med utmaningar för rikets ledning att avgöra om krig råder eller ej.
Men det är också så att svensk militärt engagemang internationellt eller vår utrikespolitiska hållning påverkas av om det är ett krig eller inte. Det är en väsensskilda fråga om Sverige deltar i en inom- eller mellanstatlig konflikt eller i ett krig. Begreppet krig och användandet av ”krigsmakten” skapar vid svenska militära operationer internationellt en felaktig bild av vad riksdagen har beslutat om eller om Sverige är en part i ett pågående krig, med de konsekvenser detta får folkrättsligt och juridiskt. Oaktat regering är ordvalet av central betydelse och dessutom oaktat om Sverige bidrar med militär personal eller ej. Därför är det fel att kalla Försvarsmakten för Krigsmakten.
Om Förvarsmakten som defensiv aktör
Försvarsmaktens doktrin och uppgifter är defensiva. Vi saknar sådana vapen, uppgifter eller förmåga att genomföra offensiva operationer långt in på motståndaren territorium. Det finns ingen uppgiftställning att erövra främmande territorium. Så har det varit i princip sedan 1809 års förlust av Finland, möjligtvis med undantag från vår gemensamma historia med Norge och Åland. 1945 års försvarskommitté initierade begreppet Försvarsmakten och det verkställdes genom 1974 års regeringsform. Begreppet försvarsmakten påvisar därmed myndighetens uppgifter under det att krigsmakten indikerar något våra beslutsfattare sedan länge inte önskat eller för den delen tillfört medel för. Att delta i internationella insatser under FN-mandat innebär inte en offensiv krigsförmåga, inte ens om konflikten innebär svenska eller motståndarförluster. Därför är det fel att kalla Försvarsmakten för Krigsmakten.
Om krig som begrepp vs. försvar
Begreppet krigsmakt är inte neutralt, det har en betydelse. Debattörer som menar att Försvarsmakten vilar på lagrar från fornstora dar eller inte är förankrade i den svenska demokratiska myllan, återkallar gärna Krigsmakten i syfte att påvisa en argumentation som inte håller eller är direkt stötande. Nu tror jag inte att Ekots Tomas Ramberg menar detta men andra som gärna t.ex. pekar på Ådalen 1931 som referens för dagens Försvarsmakten får näring av en icke-precis begreppsapparat. Därför är det fel att kalla Försvarsmakten för Krigsmakten.
Våra krigsförband
En problematiserande redogörelse över skäl till att avstå Krigsmakten är inte komplett utan att konstatera att det finns en dualism internt i myndigheten. Våra förband som är organiserade för konflikthantering och väpnad strid inom och utom riket benämns krigsförband. Våra egna krav på dessa förband benämns krigsförbandsspecifikationer. Men det som menas är Försvarsmaktens förmåga att klara krigets krav vid ett väpnat angrepp mot Sverige. Försvarsmaktens huvuduppgifter nationellt och internationellt, samt demokratiska uppdrag ges av försvaret och inget annat. Därför är det fel att kalla Försvarsmakten för Krigsmakten.
Erik Lagersten
Försvarsmaktens informationsdirektör
P.S. En helt annan sak som inte är relaterad till en intressant begreppsapparat är hur central försvarsfrågan blivit i det svenska politiska samtalet. ”Det politiska spelet” som produktion, för säg 10 år sedan, hade inte berört försvaret överhuvudtaget. Nu är ÖB ”veckans spelare”, som det kallas i podden, mest utnämnd som sådan av alla svenska beslutsfattare, eller åtminstone second to none. D.S.
