I tider när stats- eller krigskassan sinat har makthavare alltid prioriterat att soldaterna ska få ut sin ersättning eller sold (varför ordet soldat). Skälen var uppenbara, missnöjda krigs- eller sjömän vägrade antingen ut sig eller vände sig mot sitt befäl. Nu finns det inga jämförelser i övrigt men varje gång tillkortakommanden i Försvarsmaktens administrativa system uppstår som påverkar en enskild medarbetare skadar det tilltron till oss som myndighet, samhällsinstitution och arbetsgivare.
Johanne Hildebrandt har kommenterat detta i en kolumn i SvD och nu löjtnant M. som på bloggen Wisemans Wisdoms ger en detaljerad beskrivning över hur han/hon har manglats med utebliven lön. Personaldirektör Per-Olof Stålesjö har i en kommentar den 23 augusti 2011 konstaterat att brister inom detta område är oacceptabla. Eftersom saker inte kan vara mer eller mindre oacceptabla har jag inga ytterligare kraftord att ta till. Oacceptabelt är sagt, och oacceptabelt det är.
Jag har under gårdagen pratat med personaldirektören och C FM HRC (chefen för Försvarsmaktens HR-centrum) för att skapa mig en bild av det som lt. M beskriver och arbetsläget i stort.
Vad gäller det fall som lt. M beskriver kommer det att tas upp på ÖB ledningsmöte på måndag för att med ledning av uppgifterna och med stöd av FM HRC och angiven förbandschef åtgärdas som särskilt ärende.
Grundproblemet med felaktiga löner kommer sig av att FM HRC inte var dimensionerat för den nya personalförsörjningen. Kravspecifikationer och HR-transformationen gjordes när värnplikten fortfarande var aktuell. Nu springer produktions- och personalstaben vid Högkvarteret samt FM HRC ikapp för att skapa rätt förutsättningar. Både genom resursförstärkningar men också genom förändrade arbetssätt. FM HRC har ett ansvar för att få fungerande processer men ska inte lastas för systemfel. Det gäller också enskilda handläggare som under rådande omständigheter gör det bästa möjliga. Ansvaret faller på Försvarsmaktens ledning.
Felen är inte fler än tidigare, dvs innan FM HRC och PRIO (myndighetens ekonomistödsystem). De fellistor som produceras ger vid handen att antalet fel är lika som tidigare. Skillnaden är att det istället för att hanteras lokalt går direkt centralt och att den enskilde uppfattar att det försvinner in i ett mörkt hål. Detta på samma gång som PRIO är oförlåtligt. Matas fel uppgifter in så kommer fel uppgifter ut. Det senare måste varje chef och handläggare förstå även om det kan tyckas oerhört arbetsamt i dagsläget.
Frågeställningen generellt hanteras nu som en prioriterad uppgift inom Högkvarteret och HRC där följande är gjort eller kommer att göras i närtid:
- En intern översyn över lönesystemet på uppdrag av GD.
- Kvalificerad utbildning av personaladministratörerna inom FM HRC.
- Extra kontroller inför varje löneutbetalning.
- Förenklingar i systemuppsättningen för löneindateringar.
- Förändrade rutiner för att hantera fel.
- Personalförstärkningar på HR-direkt.
- Chefer får egen tid i HR-direkt för att minska kötiden.
- Utbildning av chefer i underlagshantering.
- Vissa fall redovisas särskilt för CLEDS för uppföljning.
C FM HRC meddelar att de stora problem som kan beröra hela kollektiv, t ex soldater i våra insatsområden nu har arbetats igenom och kommer att vara avklarade i och med oktoberlönen.
Hur hanteras då eventuella felaktigheter för den enskilde? Grundlönen utbetalas i förskott (före intjänande månaden). Eventuella felaktigheter för denna utbetalas inom en vecka efter löneutbetalning.
Tillägg utbetalas i efterskott (efter intjänandemånaden). Felaktigheter hanteras på nästkommande lön för att inte dränera personalresurserna som först ska säkerställa felaktiga grundlöner. Om det finns särskilda omständigheter kan även felaktiga tillägg utbetalas inom en vecka.
Avslutningsvis kan jag konstatera att fel i lönehantering inom Försvarsmakten inte är något nytt. Det kan till del förklaras av att vi har mycket komplicerade anställningsvillkor. Tjänstgöring på annan ort eller utomlands, många avtal, olika arbetsgivare inom och utom Försvarsmakten. Det är ingen ursäkt men ett konstaterande. Det har nog också funnits en återhållen attityd till att fel inte är något att hetsa upp sig över, ”det ordnar sig till nästa lön”. Det är helt uppåt väggarna och kanske mer en tilltro till den låga personalrörligheten. Vi har idag 2 procents årliga avgångar bland officerare när jämförelsetalet inom staten i övrigt är mellan 10 och 20 procent. Det gör inget om det blir fel för personalen är kvar ändå. Men denna inställning är fel och måste upphöra nu i den mån den förekommit. Denna utsago delar jag med PERSDIR och C FM HRC. Vi betraktar inte längre lönefel som icke-problem.
När jag kom till Högkvarteret 2006 för det som skulle vara en projektanställning under två år som reservofficer i grundorganisationen (RO i GRO) upphörde min lön halvvägs in i projektet. Nästkommande månad det hände igen gick jag in till min chef och meddelade att om jag inte har lönen på kontot efter lunch går jag hem. Pengarna kom in och jag är kvar. Men jag tycker fortfarande att det var anstötligt av Försvarsmakten att missköta sig så och det tog för mig, liksom för alla andra medarbetare med samma erfarenheter, alldeles för mycket kraft och onödigt engagemang. Vi kan inte kräva insatser och ordning och reda om Försvarsmakten inte själv svarar upp mot det mest basala, nämligen att ge korrekt ersättning vid rätt tid.
Summa summarum. Försvarsmaktens ledning eller berörda funktioner tar inte lättvindigt på denna fråga. Försvarsmakten ska nu komma tillrätta med detta och vi rör oss steg för steg mot en tillfredställande situation redan under året. De som fortsättningsvis drabbas ska inte behöva skriva debattinlägg för att få den rätt som de tillkommer. Frågan kommer att redovisas på nästa förbandschefsmöte.
Erik Lagersten
