16
Apr

TS 535

Anmäl kommentar Av:
i Okategoriserade

Under lördag eftermiddag så påbörjade vi framryckningen i en Heavy Nissan Patroll. Vi var fyra officerare i bilen, en från Beni, en från Rumänien (han som jag ”kände” sedan innan) en från Uruguay och så jag. Rumänen gör sin absolut första mission och alla jag pratat med både här nere och där hemma säger att man inte ska göra sin första mission i Kongo p.g.a. påfrestningarna, man bör göra en mission under mer gynnsamma förhållanden så att man kan lära sig samt förstå hur det är
att vara på mission.

Jag kan inte undvika att återigen gå in på byråkratin inom FN. För att jag ska få åka ut till min Team Site (TS) så måste jag återigen ha en Posting Order, ja, en sådan som jag måste ha för att få komma till Norra Kivu, sedan måste jag ha en MOP (Movement Of Personel) för att få åka ut till TS, samma som för att komma till Norra Kivu. Den sista får jag själv fylla i för att sedan godkännas av två(2) personer elektroniskt innan jag själv ska skriva ut den. Detta gäller att man gör från rätt dator. För det är i den datorn som jag gör detta som godkännandet kommer tillbaka till, lite surt om man har lämnat platsen då.
Efter detta så ska jag samma dag som jag ska iväg åka ut till flygplatsen för att få en stämpel på pappret från MOVCON (Movement Control) så att jag kan bevisa att jag verkligen åkte iväg.

Efter stämplingen, inköp av doppvärmare, tankning av fordon och lite andra förvecklingar så satte vi av norrut från Goma mot Kitchanga. En skumpig bilresa på allt mellan i bästa fall 4 timmar till i sämsta fall ca.6-8 timmar väntade mig nu. I en timmes tid ungefär så körde vi igen Goma, ”förorter” samt några enstaka byar innan vi kom in i bergsområdet och började sedan stigningen uppåt.
Jag har inte kunnat kontrollera detta ännu men vår TS ligger visst på ca.
17-1800 m höjd. Under två timmar så körde vi igenom ett fantastiskt landskap på (jag hoppas att jag kunnat ladda upp bilder denna gången). smala bergsvägar där man funderar på hur det blir när det regnar syndafloder och om vägen är kvar då.
Vi passerar små små byar och ser andra små byar på bergssidorna. Claudio , som körde, frågade om han skulle stanna så att jag kunde fota, men mitt svar var negativt, då skulle vi aldrig komma fram haha :-)
Man har ju en viss förmåga att hantera en kamera, även i en skumpande bil, så ni ser resultatet nedanför.

Vi hade tur denna gången, det hade inte regnat, det var inga lastbilar som fått stopp precis just där det är som smalast eller nåt annat så vi kom fram till Kitchanga, min nya ”hemstad” för minst 3-4 månader framåt, efter 4 timmar. Efter ytterligare 15 min så kom vi fram till TS 535. Den ligger högt uppe på en höjd och bara 50 m från oss så är ett Sydafrikanskt infanterikompani grupperat i en så kallad COB, Company Operations Base. En TS är alltid kopplat till en COB eftersom Militära Observatörer rör sig alltid obeväpnat i terrängen. Känner
man till ett område bra så kan man framrycka med ett fordon och kanske 2-3 observatörer med en tolk. Är området osäkert/okänt eller om hotet har ökat så kan en COB eskortera oss observatörer så att vi kan lösa våra uppgifter. I vårt fall så har vi det lite jobbigt då vi bara har ett enda fordon då den andra är på reparation och kör man fast
så är COB dom enda som kan hjälpa oss om det är riktigt illa. Annars så finns det alltid ett gäng glada lokala individer som kan hjälpa till att knuffa upp bilen mot en liten slant. Dock så kan det vara så att har du fått hjälp av 10 personer så kommer det att finnas 25 som vill ha betalt. Ja, vissa anser ju att titta upp en bil ur ett lerhål är arbete :-)

Engelskan är det lite si och så med också. Alla kan uttrycka sig men uttalet lämnar mycket att önska så att säga. Rumänen, Uruguayaren samt en från Indonesien har redan bett mig att rätta dem om dom säger nåt fel. Det finns en från Beni, Indien och Tunisien också här på denna TS. Det man fasar lite för är att man börjar prata som dem :-)

Vidare så har vi fyra vakter som jobbar skift samt en Papa och en Mama som ser till att vi har det städat, tvättat och äter tre gånger om dagen. Kosten är lite si och så ,med, det går inte att få tag på allt så det kan bli rätt ensidig kost. Ris är basen och sedan blir det varianter på höna eller get. Fast samma kväll som jag kom så gjorde Uruguayaren pizza, 5 pizzor i fullstorlek med ananas och som smakade bra.

Som jag skrev i mitt förra inlägg så finns det röda och gröna TS och alla
hamnar på en röd första gången. Förhållandena är minst sagt primitiva men det finns alltid de som har det värre. Jag kan t.ex. sitta normalt på en toalett och spola med en hink, en kollega till mig får sitta på huk. I ”duschen” så kan man tro att man ser ut som en fotomodell ur en reklamfilm när man häller en hink vatten över huvudet men jag har sådan självinsikt att det gör jag nog inte när jag häller en kopp varmt vatten ett gäng gånger över huvudet för att sedan avsluta med hinken :-)

Mitt rum är helt ok storleksmässigt, ca. 10-12 kvm, betonggolv och med endast träväggar som skiljer rummen åt. På andra TS så kan de bo 4 i ett rum, lite svårt att kunna dra sig undan då om man vill vara själv en stund.

Jag har även tack vare Försvarsmakten lyxat till det lite. Försvaret har
utrustat oss med en tältlykta som jag har hängt upp på en krok. Ljusknappen sitter vid dörren och min säng är på motsatta sidan. Om jag hör nåt inne i mitt rum mitt i natten eller behöver kliva upp för behov så har denna tältlykta en fjärrkontroll så att jag inte behöver lämna sängen för att tända ljuset och jag får ett sken över hela rummet med en gång. Ja, ni kanske undrar vad det är för speciellt med det men jag uppskattar detta väldigt mycket på nåt konstigt sätt :-)

Att bo på en TS är väldigt billigt också. Månadskostnaden på just denna TS ligger på ca.250 USD i månaden. Det betalar hyran för husen, löner till Mama och Papa, maten till oss 7 observatörer och sattelit TV.

Vårt största privata projekt är att kolla om vi kan få mobilt bredband här ute i ingenstans. Jag trodde när jag skrev mitt förra inlägg att jag skulle vara utan mobil och internet men vi har full täckning med mobilen här ute i djungeln och för att få internet så får vi åka 4 km varje kväll till UNHCR och surfa på deras WiFi. Det lustiga är att dom anser att situationen är så osäker så att dom har ”evakuerat” Kitchanga men lämnat allt igång. Tur för oss så att vi kan surfa på nätet haha :-)

Första patrullen blev lite si och så. Vi åkte runt i Kitchanga som har ett
invånarantal på ca. 15.000 människor och ca. 50.000 IDP (Internally Displaced Person) alltså inhemska flyktingar.
Tyvärr så fick vi inte tag på någon av dom vi sökte så jag köpte en hink, en ny madrass och en mugg till hinken, min dusch alltså :-)

Andra patrullen som vi genomförde idag, till en by 45 min bort med bil, var inte så upplyftande heller. Jag hade läst rapporten från förra besöket i februari och situationen var likadan än idag och man undrade vad vi höll på med. Ja, det är baksidan med att vara observatör, vi kan bara observera och rapportera in det vi ser och hör ute på fältet. Vi kan bara hoppas på att våra rapporter ger nåt resultat.

Så, nu är snart min hink med vatten uppvärmt med doppvärmare och jag kan ta en mugg dusch men först ska jag lugna rumänen då han hotar med Vlad Dracul om jag inte slutar peta på hans papper. Tunisiern håller på för fullt med att få ut tre jättestora flygande insekter från vårt lilla ledningsrum utan att döda dom (han dödar aldrig nåt) medans Indonesiern frågar lite försynt om han inte kan få döda dom
istället samtidigt som det krasar till under hans fot :-)
Middagen bestod av Tortilla som man lärt Papa att laga men man går alltid med en lätt hungerkänsla. Det är svårt att ”skåpäta” då vi inte har så mycket att äta, mellan måltiderna.
Nån banan eller fralla med sylt eller ost på :-)
Imorgon så patrullerar vi in till Goma för att handla saker så jag kommer be dom köpa godis så att man får i sig nån form av fett haha :-)

Ja, det är lite av livet på en TS.

The road to Kitshanga

 

The road we came on
The terrain

 

 

 

 

 

 

 

 
On the road to Kitchanga
TS 535
Our house where we have our rooms :-)
Toilet with the flushing devivce on the left :-)

 

 

 

 

 

 

 

 
My bucket-shower :-)

 

 

 

 

 

 

 

 
My room :-)

 


2 Svar till TS 535

  1. Henrik Björklund 17 april, 2012 kl. 12:25 Anmäl kommentar

    Jag följer din blogg med spänning, nu när man inte kan åka på egna missioner. Får gärna lägga upp fler bilder:)

  2. Helena Szili 16 april, 2012 kl. 21:15 Anmäl kommentar

    Du får det hela att låta väldigt enkelt och okomplicerat. Du kommer ha en hink och en mugg i badkaret när du kommer hem igen. Jag ska ställa in hink i duschen när du kommer hem i sommar!

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>