Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

En eftermiddag på Generalstaben.

inifransett

När jag skrev mitt förrförra blogginlägg läste jag om hur den tyska militära underrättelsetjänsten Abwehr bedömde den svenska krigsmaktens styrka inför planeringen av Operation Polarfuchs. I den skrift jag läste kommenterade svenska historiker de tyska bedömningarna och dömde ut dem eftersom Sverige hade bättre kvalitet på vissa stridande funktioner än vad tyskarna bedömt. Hur visste de det tänkte jag, det kom ju aldrig till prövning? Var detta ett utslag av det klassiska spegeltänkandet? Att man bedömer motståndaren efter sig själv och hur hade jag tänk om jag var motståndare och skulle planera anfallet mot Sverige?

Om jag nu tänker mig in i situationen att jag sitter i en utländsk generalstab i ett grannland hur hade jag planerat då, kanske något i denna stilen?

Förutsättningar och läge.

De svenska styrkorna med värde för striden omfattar: Maximalt 9 st ytstridsfartyg, 7 minröjningsfartyg, fem ubåtar, en amfibiebataljon, 12 bevakningsbåtar, två luftvärnsbataljoner, 40 hemvärnsbataljoner(halva), 2 armébrigader, specialförband, två luftvärnsbataljoner, 60 st Gripen, 49 helikoptrar, säkerhetsbataljon, underrättelsebataljon, jägarbataljon, telekrigsbataljon.

Av fartyg och flygplan kan 1/3 räknas befinna sig på varv/verkstäder.

De svenska förbanden har på grund av att personalen är anställd mycket hög kvalitet och hög beredskap. Det ringa antalet gör att landets yta och därmed viktiga objekt inte kan ges adekvat skydd. Luftvärnet är mycket begränsat vilket ger utrymme för flygoperationer med liten risktagning. Antalet fartyg och flygplan är även det begränsat vilket ger mycket små möjligheter att ersätta förluster.

De svenska marin och flygstridskrafterna klarar inte av att verka på både landets östra och västra kust samtidigt. Hamnarna i Göteborg och Lysekil är av vital betydelse för landet och bör blockeras snarast vid en konflikt. Amfibiebataljonen är specialiserad på skärgårdsstrid en kan bara verka i ett begränsat område. Operationer mot amfibie i skärgård kräver särskilda båtar och utbildning varvid strid i djup skärgård skall undvikas.

Ubåtar och ytstridsfartyg bekämpas med flyg, minor, ubåtar och specialförband. På grund av det låga antalet och om förbekämpning av flyget görs samtidigt så beräknas denna uppgift lösas snabbt.

Den svenska förmågan till sjöminering har ökat vilket sätter krav på vår tillgång till kvalificerade miröjningsresurser och bottenkartering.

Det svenska mediesamhället är mycket mottagligt för psykologiska operationer vilket effektivt kommer att påverka landets politiska vilja vid en begränsad operation.

Den svenska försvarsmakten befinner sig i tillväxt ekonomiskt och har återaktiverat värnplikten. Denna tillväxt bedöms dock inte ha någon vidare effekt innan 2025. För att skapa tröskeleffekt behöver den svenska försvaret tredubbla fartyg, amfibie och flygresurserna sam tredubbla mängden hemvärn. Detta skulle inte ge effekt innan 2020 utan effekten skulle komma först kring 2025.

 

Sätter man sig i motståndarens sits så ser man sina egna förmågor på ett annat sätt och bör agera därefter. Det är en nyttig övning och framförallt för vår politiska ledning.

 

GMY

Håkan

Personlig blogg

Bloggen behandlar utbildnings-, organisations- och personalfrågor främst ur ett marint perspektiv.
Författaren är förvaltare och jobbar på Sjöstridsskolan.

0 kommentarer

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *