På METOCC, Försvarmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, i Enköping finns som namnet antyder en OC-grupp (oceanografigrupp). OC-gruppen arbetar tätt ihop med Marinen och deras huvuduppgift är främst att göra undervattensprognoser, genomföra utbildning inom oceanografi eller marinmeteorologi samt att samverka med andra myndigheter som också jobbar med oceanografi.
Prognoserna bygger på en oceanografisk modell som förädlas med hjälp av mätningar och observationer från fartyg, bojar och andra sensorer som finns i vattnet. Hur långt en sonar (sensor) ser/hör beror på ett antal parametrar, bl.a. vattnets temperatur och salthalt på olika djup, om botten består av sand eller lera, våghöjden samt typ av sonar (sensor) man vill använda.
Precis som i luften där temperaturen varierar med höjden så varierar också temperaturen och salthalten i vattnet på olika djup. Normalt är det saltare vatten ju djupare man går eftersom saltare vatten är tyngre än sötare vatten. Vad gäller temperaturen så är kallare vatten tyngre än varmare vatten. Ljudhastigheten i vattnet är en funktion av dessa två parametrar och då blir det mer komplicerat.
I figuren nedan syns till vänster vattnets ljudhastighet som en funktion av djupet, bilden i mitten och till höger visar på upptäcksannolikheten av ett objekt i vattnet, i det här fallet en tänkt ubåt. Man kan se att i just detta fall, när man lägger en sonar strax under vattenytan (bilden i mitten, blå pixel) så kan man upptäcka objektet upp mot 7 km ytnära och ca 3 km på djupet. Lägger man däremot sonaren djupare (bilden till höger, blå pixel) så får man räckvidder >10 km på djupet medan ett objekt som är ytnära ”försvinner”. Beroende på vad för objekt man letar efter så får man alltså taktisera olika. Eftersom temperaturen varierar under året varierar också vattentemperaturen och därmed ljudhastigheten.
Vattnets ljudhastighet (till vänster), upptäckssannolikhet med sonar ytnära (mitten) och upptäckssannolikhet med sonar på djupet (till höger)
Detta är bara ett exempel på intressanta uppgifter som vi i Försvarsmaktens vädertjänst har. Mot Marinen producerar vi även sjöväderprognoser på hur det ser ut ovanför ytan. Vi försöker hela tiden tänka på användarperspektivet och anpassa våra prognoser så de ger ett mervärde för användaren och att vi förmedlar hur vädret kommer inverkar på just deras verksamhet.
Mats, Försvarsmeteorolog, METOCC
