25
Jun

Therese är på väg att bli specialistofficer i flygvapnet

Anmäl Av:
i Flygvapnet/luft, Luftstridsskolan, Räddning, Specialistofficersutbildning
Therese Karlsson är blivande specialistofficer i flygvapnet inom funktionen R 3

Therese Karlsson är blivande specialistofficer i flygvapnet inom funktionen R 3

 

Mitt namn är Therese Karlsson och jag läser till specialistofficer och insatsledare på R3 skolan i Halmstad. Jag har varit i Försvarsmakten i 17 månader när jag skriver det här.

I mitten på februari i år började jag på min funktionsskola, R3 skolan i Halmstad.
Som jag längtat efter det!
Efter många om och men så skulle jag äntligen få dra igång, utvilad och otrolig engagerad. Jag hade träffat en av mina lärare en tid före själva starten så att jag kunde förbereda mig lite på vad som skulle ske 5 månader framöver.  Det är ju så att jag har varit ensam elev på R3 utbildningen den här våren. Och det har krävt sin planering och förberedelse. En vår full av roligheter och utmaningar.
Så otroligt lärorik vår så här när jag sitter och har perspektiv.

Vart ska jag börja, det har ju hänt en del.

Jag hann knappt sätta min fot på skolan fören jag blev skickad till Falkenberg på C korts utbildning. Wow, att ta tung lastbil på två veckor… ”Ok det ska nog gå”, sa jag till mig själv och läste inte så noga i schemat.

Att ”rycka in” på en ny skola ena dagen och sedan skickas vidare till en annan ort samma vecka (dagen därpå) och sedan läsa i schemat att det ska hämtas ut vapen, kläder och utrustning, och veckan därpå få in en ADR kurs i två dagar… jisses!
Lite lätt stressad tog jag mig an utmaningen och redde ut situationen med godkänt resultat på alltihop. Där och då tror jag att jag någonstans tog ett djupt andetag och sa till mig själv att bita ihop – börjar det så här, hur ska det då sluta… Haha!

Veckan därpå hade jag skjutledare utbildning med FM UndSäkC säkerhetsförbandsavdelningen och därefter tre veckor militärt förarbevis på C kortet jag tog.
Tre veckor av stort engagemang från min lärare då lastbilsteorin, i min värld, är den knepigaste att reda ut.
Veckorna kantades dessutom av fysiska tester. Ett konditionstest i form av rullbandstest och ett arbets EKG för kontroll av hjärtat. De testerna genomfördes så att jag kan genomföra och vara tjänstbar som rök och kem dykare i framtiden.  Dessutom fick jag prova på ett roligt fysiskt tränings pass i form av fäktning! Icke att förglömma.

Att vara lärare och göra en utbildningsplan för en ensam elev kan inte vara det lättaste och hur gör man då när jag ska ha taktik på en flygbas i Hagshult en vecka?
I fyra dagar fick jag information från mina två lärare, rundvandring på basen och framförallt hur man upprättar en R3 pluton i skogen. Här ställdes jag på prov och fick vässa pennan och skärpa till mig, ge order och styra och ställa lite, alltså visa vad jag lärt mig under veckan- KUL!

LSS_R3_SOU_Therese_Karllson-bild1

Tillbaka på skolan veckan efter var det dags att säga hej till räddningsgruppen från Malmens som var nere och övade. Under två dagar fick jag chansen att gå bredvid deras insatsledare Sandra, se och lära och fråga massor.
Under samma vecka så började min pedagogik utbildning. Jag skulle hålla två lektioner på engelska, för ungerska tekniker. En praktisk och en teoretisk lektion.
Jag fick skriva övningsplan för detta och sedan själv hålla i lektionerna. Att få förberedelsetid och kunna öva själv innan underlättade enormt mycket och resultatet blev därefter bra. Så kul!

Veckorna därefter kantades dock av uppkast och nedsläpp och omfallsplanering och en del ”bit ihop” mentalitet. Ibland blir det verkligen inte som man tänkt sig, och då måste man göra det bästa av situationen. Mina lärare har här varit helt fantastiska och hållit humöret uppe och sett till att allt har flutit på ändå. Trots motgångar i schemat. Otroligt bra jobbat!

En utbildning som jag skulle genomföra blev tyvärr inställd och jag var på plats, självklart ställer ju det till det i planeringen. Men återigen fick jag ha is i magen, skriva några fler övningsplaner som var planerat för lektioner som jag skulle hålla några veckor senare och sedan åka tillbaka till Halmstad och planera om för ny verksamhet. Allt låter verkligen hur enkelt som helst nu när jag skriver, men jag vet hur de slet sitt hår under den här veckan för att få ihop schemat och en ny hjulastar utbildning som var tvungen att genomföras innan semestern. Pjhuuuu säger jag bara!

Tillbaka i Halmstad fick jag chansen att vara med F7 räddningsgrupp och öva, samt gå bredvid deras gruppchef och se hur de jobbar. Intressant och än en gång lärorikt.
Jag fick vara med och öva kalldyk, släpa slang och ta ut dockor. Enligt min lärare blev jag inte tillräckligt svettig efter den övningen. Fys-monster som han e , haha!  Skämt åsido, efter det var det bara och ladda om för ett varmdyk. På tal om svettig, det var såå varmt! Det blev inte långvarigt där inne om jag säger så.

Någonstans här i krokarna hann jag med en dag i Jönköping. Halkkörning med lastbil och minibuss, för att där få ett godkänt förarbevis.

Mitt schema har inneburit en del grupparbete med andra funktioner, eftersom att jag har varit själv på min utbildning. Den här gången blev det en vecka gruppstrid i skogen med FMTS tekniker. Kul att vara tillsammans med dem igen, då jag gått ihop med de flesta ända ifrån GMU tiden.
Vädret var inte direkt med oss då det regnade största delen av tiden men ryktena nådde oss att vi skulle vara glada då förra årets kull blev totalt uppätna av mygg. Tack för det!

För att få in trupputbildning under våren fick jag hålla lektioner för skarp trupp (första lektionen var för Ungerska teknikerna) den här gången var det lektioner för Flygvapen frivilliga ungdomar som hade sin slutövning, samt att jag höll en föreläsning om min GMU dagen innan.
I början när jag fick uppgiften tyckte jag att den skulle bli övermäktig och att jag inte skulle hinna med. Men med rätt tänk blev det bra tillslut. Det var en otroligt härlig känsla att stå och hålla lektion ena dagen för 15 åriga frivilliga entusiastiska killar och tjejer och sedan nästa dag hålla skjutövning för mina erfarna lärare/befäl på skjutbanan. Som också det blev en del i trupputbildningen.
En vecka fick jag även äran att följa med MHS lärare till Skillingaryd och hålla i en vattenövergång. Den gången var det för en tropp kadetter som nu går på MHS och hade sin slutövning. Tänk, det var inte länge sen jag var i samma situation.
Min förberedelse inför den här veckan kantades minst sagt av total frustration då jag kände att jag både var så otroligt trött och sliten och att jag knappt fattade noll av SÄKI (Försvarsmaktens säkerhetsinstruktion), men en helg med sol fick upp humöret igen och jag kunde kämpa vidare.

Så, då börjar vi närma oss slutet av utbildningen för den här våren.

Hur var det då med hjulastarutbildningen som jag var tvungen att genomföra. Jo då, den är genomförd med godkänt resultat. Tack Uppsala!

Nu har jag bara några dagar kvar på SOU våren 2015 med bland annat en vinkelcermoni och en Airside utbildning i Uppsala.
Det ska bli så skönt att kunna ta semester nu för det känns verkligen som att det är välbehövligt.
Den resan jag gjort nu i vår är få förunnat att kunna göra. Helt unikt i sig att gå själv på en utbildning. Men det tackar jag ju självklart för.
Så ofantligt lärorik period av mitt liv som jag kommer ta med vidare till hösten.

Den 17 juni befordrades kadetter vid Luftstridsskolan med ytterligare en vinkel på sin gradbetäckning.

Den 17 juni befordrades kadetter vid Luftstridsskolan med ytterligare en vinkel på sin gradbetäckning.

Hösten 2015 kommer se lite annorlunda ut, då kommer jag få 6 kamrater att jobba med. Undrar om det kommer bli den största utmaningen det här året eller om det var alla resebokningar i PRIO..

Tack för mig/ Therese

Som specialistofficer inom funktionen R3 kan man tjänstgöra som räddningsledare

Som specialistofficer inom funktionen R 3 kan man tjänstgöra som räddningsledare

Fakta specialistofficersutbildning R 3

Specialistofficersutbildningen är tre terminer lång och bedrivs på Försvarsmaktens skolor runt om i landet. Teori och praktik varvas i olika delkurser med fokus på ledarskap och yrkesspecifika kunskaper.

R3-specialistofficerens uppgift är att rädda liv och utrustning och se till att flygplatsen kan hållas i drift vad som än händer. R3 betyder räddning, röjning och reparation.

Termin 1
Hösten genomförs på Militärhögskolan, MHS från augusti till och med december och består i stort av i krigsvetenskap, militärteknik, ledarskap, pedagogik, strategi och folkrätt, språk och fysiskt stridsvärde.

Termin 2
Våren genomförs på Luftstridsskolan och R3 skolan i Halmstad under januari till och med juni. Utbildningen består i stort av körkortsutbildning/förarbevis på lastbil, hjullastarutbildning, trupputbildning och skjutledare utbildning för skjutbana.

Termin 3
Hösten genomförs på Luftstridsskolan och R3 skolan tillsammans med SOU från armén under augusti till och med december. Terminen består i stort av taktik utbildning, CBRN, sprängtjänst, stridsutbildning, utbildning på flygvapnets bepansrade hjullastare (ammunitionsröjningsfordon) med tillhörande system samt slutövning.

Specialistofficersexamen sker vecka 50 på Luftstridsskolan i Uppsala.
Då befordras kadetten till 1. Sergeant och anställs på förband.

Länkar till webbsidor

Information om R 3 skolan

Information om ansökan till specialistofficer R 3

Allmän information om specialistofficer

24
Jun

Nordic Battle Group går ur beredskapen

Anmäl Av:
i Ceremoni, F 17, Internationell insats, NBG, Ronneby

DSC_0039

I insatsförbandet Nordic Battle Group 15 (NBG 15) ingår Expeditionary Air Wing (EAW), vilken svarar för de flygande delarna. NBG 15 står i beredskap 2015-01-01 – 2015-06-30. F 17 svarar för ungefär 90-talet personer i organisationen, med allt från piloter och flygunderhållspersonal på JAS39 Gripen, till flygbasjägare, samband- och förplägnadspersonal. Hela NBG 15 består av ca 2400 personer. Bidragande länder är förutom Sverige; Estland, Finland, Irland, Lettland, Litauen och Norge.
Chef för battlegruppen är force commander överste Torbjörn Larsson.

 

 

 

DSC_0011

Uppgifterna för NBG 15 kan bestå i allt från rent humanitära hjälpinsatser till fullt ut beväpnad strid.
– Fanan med en Gripen som håller en olivkvist i ena handen och ett skarpslipat svärd i den andra skall symbolisera detta, sa överste Torbjörn Larsson i sitt avslutningstal.

DSC_0036 Som avslutning delades en coin ut som minne efter beredskapen. Även hunden Epina fick en.

16
Jun

F 17 i Baltops

Anmäl Av:
i Baltops, F 17, Flygvapnet/luft, Jas 39

B-52_med gripen_klippt

En icketaktisk bild av eskort

Båda divisionerna ur F 17deltar i Baltops som nu går in på sin andra vecka.

​Flygövningarna består bland annat om att bedriva CAS, close air suport. Det vill säga understöd till markförband. CAS genomförs såväl i Polen som Sverige/Ravlunda. Skarpskjutning med akan i samverkan med flotta och arme från andra länder som deltar i övningen. Vidare eskorterar man B-52.
Deltagande länder är:

Sverige, Finland, Danmark, Norge, Belgien,Kanada, Estland, Lettland, Litauen, Frankrike, Tyskland, Georgien, Nederländerna, Polen, Turkiet, USA och England.

 

10
Jun

Flygvapenpris till modellbyggare

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Modellbyggaren Björn Fransson tilldelades nyligen Chefens för Flygvapnet vandringspris för en detaljrik modell av en J 35J vid årliga IPMS 08 Open. IPMS står för International Plastic Modellers Society, 08 för arrangerande Stockholmsavdelningen och Open att tävlingen är öppen för alla. Man tävlar i olika klasser och skalor, för flygplanen skalorna 1:144, 1:72, 1:48, 1:32 och 1:24. Björn Franssons modell var i skala 1:48 och detaljerad med bland annat cockpitinredning.

Chefens för Flygvapnets vandringspris instiftades på sin tid av Flygvapnets legendariske informationschef Ulf ”Ulle” Björkman för att stimulera bygget av modeller med flygplan ur Flygvapnet som förebilder. Under de första åren utdelades priset av informationschefen själv; siste informationschef som var prisutdelare var Sven Hammar. Informationscheferna var dessutom självskrivna i juryn. Numera delas priset ut av tävlingsledningen, som också är jury.

Priset består av diplom samt en modell i trä i skala 1:50 av jaktflygplanet J 6 Jaktfalken, i ett hölje av plexiglas och tillverkad av framlidne trafikledaren vid F 16, Olof Peterson, som byggde modeller av Flygvapnets samtliga flygplanstyper. Hans stora samling finns nu i Flygvapenmuseum.

Björns Franssons detaljerade modell av en J 35J från F 10, vann Chefens för Flygvapnet vandringspris. Foto Hans Groby

Björns Franssons detaljerade modell av en J 35J från F 10, vann Chefens för Flygvapnet vandringspris. Foto Hans Groby

Flygvapenavdelningen

Underlag till denna artikel har välvilligt ställts till förfogande av Svensk Flyghistorisk Förening

10
Jun

Till minne av stupad flygare

Anmäl Av:
i Okategoriserade

I Svenska Dagbladet härförliden förekom en något avvikande, men inte desto mindre tankeväckande, minnesruna över en avliden flygare. Den handlade om Sven August Heribert Håkansson som föddes den 31 juli 1914 och som avled den 15 maj 1944 ”söder om Gotland”, för 71 år sedan. Texten under Håkanssons namn löd ”Omkommen under ett spaningsuppdrag inom Svenska Flygvapnet – aldrig återfunnen”.

Bild1Haveriet ägde rum i Östersjön sydväst Steinort. Flygplanet var en S 16 Caproni, märkt F 11-8, från flygflottiljen F 11 i Nyköping. Besättningen utgjordes av löjtnant Sven August Heribert Håkansson, född 1914 och hemmahörande i Nyköping, vpl. flygföraren Sixten Emanuel Öström, född 1922 och hemmahörande i Nordanå, furir Hans Blomström, född 1920 och hemmahörande i Tvetaberg, Södertälje, vice korpral Henry Ragnar Lennart Ekstrand, född 1921 och hemmahörande i Ekan, Värmlands Åtorp. Heribert Håkansson tillhörde Armén, var utbildad flygspanare och befälhavare ombord.

Heribert Håkansson var befälhavare på S 16 Caproni med beteckningen F 11-8, det flygplan som sedermera sköts ner av tyskarna över Östersjön. Foto ur Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv

Heribert Håkansson var befälhavare på S 16 Caproni med beteckningen F 11-8, det flygplan som sedermera sköts ner av tyskarna över Östersjön. Foto ur Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv

 

Uppdraget var att spana efter ett annat Caproniplan, som anmälts saknad dagen innan. Flygningen skulle genomföras på låg höjd utmed och på behörigt avstånd från den baltiska kusten. Vad som hände kunde inte med säkerhet fastställas. Tyska myndigheter förnekade att flygplanet skjutits ned, varför det antogs att flygplanet drabbats av motorstörningar och kolliderat med vattenytan. Tyska vittnesuppgifter från personal i den tyska jaktstrids- och luftförsvarsledningen i Baltikum, som i krigets slutskede med fartyg flytt över Östersjön till Sverige, kunde dock under förhör berätta, att flygplanet skjutits ner av tyska jaktflygplan av typen  Messerschmitt Bf 109 baserade i Libau.

Pilot på det förolyckade spaningsflygplanet av typen Caproni var värnpliktige flygföraren Sixten Emanuel Öström. Foto ur Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv

Pilot på det förolyckade spaningsflygplanet av typen Caproni var värnpliktige flygföraren Sixten Emanuel Öström. Foto ur Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv

 

Heribert Håkansson och hans besättningskamrater är för evigt ihågkomna i Flygvapnets Minneshall.

Heribert Håkansson och hans besättningskamrater hedras i Flygvapnets Minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen i Stockholm. Foto Lennart Berns

Heribert Håkansson och hans besättningskamrater hedras i Flygvapnets Minneshall i ämbetsbyggnaden Tre Vapen i Stockholm. Foto Lennart Berns

 

Flygvapenavdelningen

Underlag till denna artikel har välvilligt ställts till förfogande av Svensk Flyghistorisk Förening 

04
Jun

Mission Commander under ACE 15

Anmäl Av:
i ACE 2015, F 21, Flygtekniker, Flygvapnet/luft, Jas 39, Nato/PfP, Nordiskt samarbete, Pilot

ACE15_DSC8704-fvblogg_mc

Fokus på uppgiften. Som Mission Commander är ”Rapid” ansvarig att med tilldelade resurser, på ett säkert sätt, samordna och lösa en uppgift från högre chef. Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

Klockan 14.30 fylls auditoriet på F 21 i Luleå av piloter och övrig personal som ska delta i planeringen för morgondagens uppdrag. Jag kommer snart att behöva prata för 50 personer jag knappt sett förut. Känslan är bra.

Jag heter Fredrik, är 35 år, flyger Jas 39 Gripen på 212:e stridsflygdivision i Luleå och är Mission Commander (MC) för detta uppdrag. Som MC är jag ansvarig att med tilldelade resurser, på ett säkert sätt, samordna och lösa en uppgift från högre chef. Med motståndarsidan idag är det 42 flygplan involverade i uppdraget från fem olika nationer. Det är amerikanare med F-16, britter med flygplan för radio- och radarstörning, svenskar med Jas 39 Gripen, lufttankningsflygplan och luftlägesflygplan. På motståndarsidan är tyskar med Eurofighter, schweizare med F-18 och ett tyskt lufttankningsflygplan. Under övningar som dessa är alltid flygplanen uppdelade i en blå sida som ska övas och en röd sida som representerar en motståndare. Uppdraget jag får är att i morgon under en och halv timma försvara ett område och hålla luftrummet fritt från fientligt flyg. Detta för att markanfall skall kunna genomföras. Hela uppdraget är en simulerad koalition under ett FN-mandat. Som MC har jag fått uppdraget något tidigare än övriga och har kunnat arbeta fram en grov plan hur detta ska lösas. Mitt ansvar är att uppgiften löses på tid, leda planeringen och styra alla i luften. Allt detta på ett säkert sätt.

På första mötestiden presenteras gemensamma regler för båda sidor och sedan presenterar jag min plan med en tidslinje för den övade sidan. Tiden är knapp. Jag har tre timmar på mig att få allting klart och skulle det visa sig att min slutgiltiga plan inte är tillräckligt säker finns risken att passet blir inställt. Man kan säga att jag är projektledare som ska lösa en uppgift och mycket handlar om att delegera uppgifter och kontrollera att de blir genomförda. Många kommer med begränsningar eller förslag under planeringen och jag måste hela tiden överväga om det är värt att göra förändringar. Många frågor: När och var ska man lufttanka? Vilka behöver göra det? Hur ska alla få plats i samma område utan att krocka? Vad är taktiskt bäst? Vad är säkrast? Vad är enklast? Risker måste hela tiden elimineras men en liten taktisk vinst kanske jag bortprioriterar för att tiden inte finns. Mycket handlar också om att tänka på alternativplaner om någonting skulle gå fel. Arbetet är stressigt och till sista mötet är det fortfarande många frågetecken som jag måste lösa till morgondagen.

På morgonen på flygdagen samlas alla i auditoriet och går igenom dagens väder vilket är så pass dåligt att många måste ha extra flygbränsle för att eventuellt kunna gå till en alternativbas för landning. Detta leder självklart till att det blir mindre bränsle att använda för själva uppdraget och därmed svårare. Jag klargör frågetecken från gårdagen och trycker på de viktigaste punkterna. Känslan är hyfsad men jag har fortfarande många funderingar om vad som kan gå fel och om jag har tänkt på allt. Har alla förstått mig rätt? Har jag missat att säga något? Efter detta möte skiljs alla åt och gör sina egna förberedelser i grupperna. De flesta stridsflygplanen uppträder i grupper om fyra flygplan lett av en gruppchef. Jag går igenom vad som gäller specifikt för min grupp och som det mesta under hela planeringen är det bråttom och vi har tider att passa. Först när jag sitter i flygplanet kan jag känna ett visst lugn – det går inte att planera mer.

ACE 20150526 Luleå

Foto: Alexander Karlsson/Försvarsmakten

Luftstriden startar och ett kontrollerat kaos bryter ut. På 30 000 fot och i överljudsfart möter vi våg efter våg av fiender som vi måste hålla borta. Frekvensen fylls av flygstridsledarens och piloternas röster som deklarerar skott och försöker få koll på läget. Vi måste hela tiden tänka på att spara bränsle och att våra robotar (missiler) måste räcka. Det kör ihop sig lite i västra delen av området och jag måste beordra amerikanska F-16 att hjälpa till där. Det är en häftig känsla att leda alla dessa flygplan i en gemensam koalition. Samarbetet med amerikanarna och britterna funkar bra. Vi tänker på samma sätt och alla verkar ha förstått min plan.

ACE 20150526 Luleå

Facit på genomfört uppdrag kommer i utvärderingen. Foto: Alexander Karlsson/Försvarsmakten 

Efter passet samlas alla i auditoriet igen. Alla har skickat in filer med information om var man har flugit och när man har skjutit. Detta spelas sedan upp på en stor skärm. Jag som MC kan inte uppfatta allt som händer i luften utan bilden av resultatet klarnar först nu när jag ser uppspelningen … Mission success!!! Vi har klarat vårt uppdrag utan en enda flygsäkerhetshotande händelse och både planen och taktiken har fungerat perfekt! Nu kommer en känsla av tillfredsställelse, jag har dragit alla dessa människor och maskiner till målet och kan inte vara mer än nöjd. Jag avslutar med att dra mina lärdomar; det finns mycket man kan göra bättre och mycket handlar om hur man kan planera och styra arbetet annorlunda.

Hela arbetet från första möte fram till landning upplevs stressande men också väldigt givande. Det är roligt att få folk, speciellt från olika nationer som aldrig träffat varandra, att på kort tid samarbeta för att lösa en uppgift. Mission accomplished!

Fredrik ”RAPID”
Stridspilot 212:e stridsflygdivisionen

03
Jun

F17 i Rovaniemi

Anmäl Av:
i ACE 2015, F 17, Finland, Flygtekniker, Flygvapnet/luft, Jas 39
I väntan på start_Erik Nordström

I väntan på start_Erik Nordström

Vi är på historisk mark för flygvapnet. Vi är i Rovaniemi, Finland. Här, långt uppe i Lappland, låg den svenska frivilliga flygflottiljen F19 som verkade 1939-1940 under det finska vinterkriget. Idag är vi tillbaka, men för att delta i flygövningen Arctic Challenge Exercise 2015.

Vi, det är Flygunderhållskompaniet från F 17, Blekinge flygflottilj, som tillsammans med övriga svenska enheter från F 17 är här i Rovaniemi för att leverera effekt i målet under övningen. Vårt bidrag på Flygunderhållskompaniet består av att hålla flygplanen klara för start, med rätt last vid rätt tidpunkt.

Laddgruppen förbereder nästa pass_Erik Nordstr�m

Laddgruppen förbereder nästa pass_Erik Nordstr�m

För oss skiljer det ingenting på att klargöra flygplan i Ronneby eller i Rovaniemi – vi följer alltid de reglementen och föreskrifter som styr vår verksamhet. Utmaningen för oss är att bli snabbare och säkrare på att få igång rutintjänsten. Att få logistik och infrastruktur att fungera i en annan miljö, på ett annat språk…

Inom kompaniet har vi flera olika behörigheter, d.v.s. bestämmelser om vem som får göra vad med flygplanen, som styr vår verksamhet. Här gäller det att taktisera med personalen för att få ut så mycket effekt som möjligt. Just därför har vi valt att ge så många som möjligt av våra yngre kollegor chansen att komma ut på sin första utlandsövning och växa in i sina roller på kompaniet.

Invinkning_ Christoffer Kindstedt

 

Vi verkar härifrån med en så kallad MOE (Minsta Operativa Enhet) som innehåller en ledning, några flygplangrupper, en laddningsgrupp och en Ammunitions- & Basmaterieltropp. Resten av kompaniet hemma på F 17 upprätthåller nationell och internationell beredskap.

Övningen har fungerat bra för oss och från det att den minimala förstyrkan anlände och tog emot flygplanen tog det en och en halv dag till dess vi kunde börja leverera. Men det är viktigt att hela tiden vara beredd på att förutsättningarna snabbt kan förändras. Förra veckan fick vi med kort varsel ta emot och klargöra en rote från F 21 som landade här p.g.a. dåligt väder.

Överlämning till FF_ Christoffer Kindstedt

Att verka härifrån och tillsammans med Finland och Frankrike har varit givande. Vi har under övningen haft möjlighet till utbyte mellan finska och franska flygtekniker för att ta del av varandras olika flygplan och se hur de andra jobbar med sina system.

Dessutom har finska Lappland har bjudit på ypperligt övningsväder – sol och värme som i nästa stund växlat till regn och kalla vindar!

C Bertilsson
C Fu komp ACE 15

Finska YLE 39,40 min in i sändningen
Huvudstadsbladet
Finska kanal 3

02
Jun

Från ax till limpa

Anmäl Av:
i ACE 2015, F 21, Flygvapnet/luft, Jas 39, Nato/PfP, Nordiskt samarbete, Pilot

ACE15_DSC7853-fvblogg_ax_land

Just nu pågår en av världens största flygövningar i de norra delarna av både Sverige, Finland och Norge. Övningen är inte bara stor i form av ett väldigt stort flygövningsområde och till antalet sett väldigt många deltagande flygplan.

Övningen i sig är också väldigt komplex. Det divisionerna utsetts för under de flygpass som genomförs blir efterhand svårare och svårare. Nu när första veckan är avklarad har första dagens mindre komplexa pass övergått till att nu i slutet av veckan innefatta saker som radio- och radarstörning, fientligt luftvärn och lufttankning. Detta samtidigt som uppgiften försvåras av fientlig jakt och uppkomna mål som ska bekämpas som inte fanns med i ursprungsplanen.

För att planera allt detta sker det en massiv insats av representanter från alla divisioner när väl air tasking order, ATO, har kommit – vilket den i denna övning gör en dag innan genomförande. Arbetet med att sätta samman den plan som sedan alla flygplan ska följa, leds av en mission commander, MC. Denne MC är ansvarig för det aktuella uppdraget under hela planeringsfasen, genomförandet och utvärderingen av passet. Hens arbete följs dock noga av en airboss, som finns med för att kontrollera att upplägget som MC tar fram klarar både en taktisk- men framför allt en flygsäkerhetsgranskning. Det är under planeringsfasen en stor administrativ insats där saker som höjder, frekvenser, områden, mål, ansvarsområden, lufttankning och framför allt tider, ska tilldelas alla deltagande flygplan. Hela denna process är också väldigt tidskritisk, då en fast tid i området redan är bestämd. Till denna planering ska också flera omfallsplaner finnas med. Exempelvis på vad göra om vädret inte är som prognostiserat, lufttankningen inte kan genomföras eller några flygplan får fel som gör att de inte kan delta.

Väl under genomförande ligger fortfarande ett stort ansvar på MC att kontrollera att allt går enligt plan, vilket det sällan gör. Det åligger då MC eller av denne utsedd att hantera de olika problemen som uppstår, oavsett om det är situationer som uppstår på grund av dåligt väder eller om en lufttankningsresurs inte dyker upp. Desto fler omfall MC har planerat för desto större sannolikhet för ett lyckat genomförande. Även om MC har ålagt andra flightleads med olika uppgifter, så är det ändå i slutänden MC:s ansvar att dessa löses.

Fredagen em pass leddes utav piloten ”Kite” på 211:e stridsflygdivisionen. Efter en lång planeringsprocess och sedan ett väldigt lyckat genomförande summerar ”Kite” sina intryck så här:

ACE15_DSC8786-FVblogg_ax_karta

 

”Kite” i planeringsrummet tillsammans med divisionschefen för 212:e stridsflygdivisionen och piloter från Schweiz och USA.

”Omtumlande! Arbetsdagarna för en MC är extremt intensiva och krävande, och utgången av uppdraget är i högsta grad beroende av hur väl MC lyckas styra och koordinera övriga deltagare.

Således var jag mycket nervös inför denna stora uppgift. När ingångsvärdena sedan presenterades för mig tänkte jag ”oj, hur i hela världen ska jag kunna lösa detta”. Det var nämligen ett riktigt tufft scenario. Tack vare fantastiskt bra stöd från mina närmaste medarbetare lyckades vi snart hitta ett gediget koncept som både var taktiskt och flygsäkerhetsmässigt lämpligt. Med denna grundplan i ryggen flöt arbetet sedan på bra och när det senare var dags för så kallade Massbrief, då jag presenterar planen för samtliga deltagare (över 100 personer), kände jag mig stark i förvissningen om att det här kommer att fungera.

En plan håller bara fram till första stridskontakten brukar man säga, och nyckeln till framgång är att lyckas förutse vilka eventualiteter som kan medföra de allvarligaste störningarna och ha en backup plan i bakfickan för att hantera detta. Denna gång lyckades jag med detta och trots att det dök upp flera oväntade händelser i luften så blev det aldrig några stora happenings. Jag var mycket lättad, stolt och helt utmattad som efter en lång och mycket seriös utvärdering av passet kunde konstatera att det faktiskt blev succé denna dag. Alla viktiga målsättningar med passet uppnåddes och motståndarna lyckades inte förstöra vår dag. Härligt!”

ACE15_DSC8805-FVblogg_ax_märke

Efter genomfört flygpass, samlas alla deltagande flygplans trackfiles in. Därefter samlas alla deltagande piloter genom en videokonferens mellan de deltagande förbanden i Rovaniemi, Bodö och här i Luleå. Under denna samling gör man en återblick på planen, samt de som spelade fientligt flyg får redovisa sin plan för hur de tänkte stoppa MC:s plan. Därefter spelas hela flygstriden upp på storbild och alla kan se och kommentera händelser som påverkade passet både positivt och negativt. Målsättningen är dock hela tiden att alla ska lära sig så mycket som möjligt av det flugna passet. Både på individuell nivå, men även på formations- och hela förbandets nivå, när det gäller det taktiska upplägget och aspekter kopplade till flygsäkerheten.

Övlt Tobhias Wikström, Divisionschef 211:e stridsflygdivisionen och ”Kite”.
Foto: Louise Levin/Försvarsmakten

02
Jun

Medaljregn till Helikopterflottiljens personal i samband med Veterandagen och ME04 avslutningsceremoni

Anmäl Av:
i Ceremoni, Helikopterflottiljen, Internationell insats, ÖB
Taggar: , ,

Blogg utdelning

 

Efter ett intensivt dygn med medial uppmärksamhet, middag på Karlbergs slott och förövningar tilldelade Hans Majestät Carl XVI Gustaf förvaltare Kent Jonsson, förvaltare Jöran Forsman, löjtnant Klas Johansson och fanjunkare Ivar Svenninge Försvarsmaktens Förtjänstmedalj i guld utan svärd. Medaljen tilldelades under veterandagen 29 maj för att de ”under extrema förhållanden uppvisat en mycket stor yrkesskicklighet samt med stort mod och fara för eget liv, räddat 5 civila undan sannolik död i samband med skogsbranden i Sala, Västmanland 2014”.  Personerna befann sig vid en sjö omringade av eld och rök utan möjlighet att ta sig därifrån. Med stort mått av ledarskap, skicklighet, improvisationsförmåga och initiativrikedom lyckades Kent och hans besättning i en helikopter 16 lokalisera och undsätta personerna under dramatiska men kontrollerade former.  I slutet på ceremonin avslutade överbefälhavaren sitt tal riktat till medaljörerna och veteranerna med att passande citera Måns Zelmerlöv; ni är våra ”Heroes of our time”. Efter gratulationer av förvarsministern och överbefälhavaren kunde en omtumlad men mycket stolt besättning ta emot folkets jubel och hyllningar av kollegor och anhöriga.

Utdelningen av Försvarsmaktens Förtjänstmedalj i guld är mycket ovanlig och i år var det endast Kent och hans besättning som tilldelades utmärkelsen. Vid två tillfällen tidigare har medaljen delats ut till helikopterflottiljens personal. Två ytbärgare fick medaljen i samband med en förlisning utanför Öland 2006 och en ytbärgare fick medaljen för sin insats i samband med Estoniakatastrofen.

intervju bloggUtöver guldmedaljerna delades tre förtjänstmedaljer i silver ut varav en till försvarsjuristen Folke Borgh. Försvarsmaktens medalj ”Sårad i strid” tilldelades fem veteraner för sina insatser i samband med stridigheter i Kongo 1961, Suez 1973, Bosnien 1994 och 1996 samt Afghanistan 2011.

Hela helikopterflottiljen ”lyfter på hatten” för Kent, Jöran, Klas och Ivar och säger GRATTIS -ni är mycket värdiga mottagare av Försvarsmaktens Förtjänstmedalj i guld!!

Dagen efter veterandagen var det dags för ME04 medaljceremoni ute på Berga. ME04 kom tillbaka till hamnen Den Helder utanför Haag (NL) 25 maj efter 4 månader till havs. Sveriges insats runt Afrikas Horn med EU:s marina styrkebidrag EUNAVFOR är nu avslutad för fjärde gången. Huvuduppgiften var att skydda handelstrafik från piratverksamhet med särskilt fokus på World Food Programmes transporter av förnödenheter till Afrika. Insatsen i kombination med att redarna anställer egna säkerhetsstyrkor har varit lyckosam eftersom inget fartyg kapats sedan 2013.

Utöver skydd mot piratverksamhet har andra EU ledda operationer i området understötts med bland annat materiel. Insatsen var under svensk ledning i o m att konteramiral Jonas Haggren blev chef för Force HQ (FHQ).

I ME04 ingick AMF1 amfibieenhet inklusive 2 stridsbåtar, helikopterenhet ur helikopterflottiljen/3.skvadron inklusive 2 helikopter15 och slutligen ett combat camera team. Till skillnad från helikopterflottiljens tidigare insatser i området som använt Djibouti som underhållsbas, baserade samtliga svenska enheterna ombord på det holländska amfibiefartyget Johan de Witt.

Uppställning ME04 bloggen

Medaljceremonin 30/5 genomfördes under ledning av marintaktisk chef (MTCH). Innan ceremonin bjöd chefen ME04 överstelöjtnant Anders Åkermark på brunch för samtliga, inklusive många anhöriga som deltog vid ceremonin.  Efter chefen ME04 avlämning och MTCH tal delade ÖB, Försvarsmaktens insatschef och MTCH ut Försvarsmaktens medalj för internationell insats. Medaljörerna var förutom ME04 det svenskledda FHQ inklusive Nederländsk personal som ingick i FHQ stab. När styrkan tagit emot den svenska medaljen delade brigadgeneral Richard Oppelaar (Commander of Operations Royal Netherlands Marine Corps) ut motsvarande Nederländska  insatsmedalj. Tidigare har EU:s medalj för insats delats ut i operationsområdet.

ÖB tackar HE ME04 bloggSåväl ÖB som brigadgeneral Oppelaar var mycket positiva när de reflekterade över insatsen i sina tal.  Insatsen är en succé på många sätt där integreringen av de olika insatsdelarna ombord på Johan de Witt imponerade särskilt på våra generaler likväl tillgängligheten på våra helikopter 15. En tillgänglighet på dryga 98% av alla efterfrågade uppdrag är ett bevis på en mycket väl fungerande verksamhet.  Totalt flög enheten ca 140 timmar och 25 personer delade på bemanningen av helikopterenhetens 15 insatsrader. brigadgeneral Oppelaar gjorde precis som ÖB under veterandagen kopplingar i sitt tal till Zelmerlöv och låten ”Hero” när han beskrev insatsen och personalen som genomfört insats.

Som chef för helikopterflottiljen konstatera jag att vi återigen satt helikopterflottiljen på kartan genom en mycket lyckad och framgångsrik insats. Framgångarna gör sig inte själv utan är ett resultat av hårt arbete och omfattande och noggranna förberedelser. Tack till 3.e skvadron och alla som genomfört insats med stor professionalism. Tack till alla som i sin ordinarie tjänst bidragit till framgångarna i verksamheten. Ett särskilt tack till alla anhöriga som är ”Heros” på hemmaplan och gjort det möjligt för personalen att åka iväg och lyckas med sina uppgifter.

Överste Peder Söderström

 

02
Jun

F 17 deltog i Karlskronas prideparad

Anmäl Av:
i F 17, Jämställdhet, Karlskrona, Värdegrund

 

Parad

Överste Lars Bergström med personal i det långa pridetåget.

Karlskrona 2015-05-30

I regn och blåst men bland varma och soliga färger deltog Försvarsmakten och F 17 i Karlskrona Pride festival.

  • Det är viktigt att vi i Försvarsmakten tydligt visar vår ståndpunkt i dessa frågor, säger flottiljchefen, överste Lars Bergström.

Allt är egentligen ganska enkelt. Ingen människa är mer värd än någon annan. Alla har rätt att yttra sig och rätt att få vara den de är. Det skall inte spela någon roll vilken sexuell läggning man har, om man är man, kvinna, gammal, ung, från ett annat land eller tror på någon religion.

Torget

På torget samlades alla för musik, dans och tal av bla artisten Andrés Estece

Dessa demokratiska grunder är inte alltid självklara och som exempel är homosexualitet fortfarande förbjudet i 79 länder och i 10 länder döms homosexuella till döden. I Sverige har vi yttrandefrihet och en bra grundsyn för mänskliga rättigheter, men många grupper av människor känner sig ändå diskriminerade. Pride festivaler, och andra liknande arrangemang, öppnar upp och underlättar för dessa grupper att komma ut och visa sin ståndpunkt och mening.

– Försvarsmakten är satt att försvara vårt land och vår demokrati. Det är därför viktigt att vi är med här och visar vår ståndpunkt, säger flottiljchefen för Blekinge flygflottilj, överste Lars Bergström.

– F 17 arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. Detta bidrar till att både bli en bra arbetsgivare, där alla är välkomna, som att få kunskap om mänskliga rättigheter, fortsätter Bergström.

Förutom F 17 så deltog skolor, länsstyrelsen, politiska partier, Svenska kyrkan, Rädda barnen, Boverket, idrottsföreningar m.fl.

Tältet

 

I Försvarsmaktens tält kunde man söka regnskydd samtidigt som man fick prata med trevliga rekryterare.

Text och foto:
Henrik Fridolfsson
Försvarsmakten