04
Maj

Regional NOAK-konferens på F 7

Anmäl Av:
i Arbetsgivare, F 7, Flygvapnet/luft, Gender, Jämlikhet, Jämställdhet, Jas 39, Ledarskap, Såtenäs, Värdegrund

20160418_NOAK_F7

Den 28 april hade nära hundra medarbetare ur Försvarsmakten, huvudsakligen kvinnliga kollegor, men även några manliga samlats på Skaraborgs flygflottilj för att träffas, nätverka och inspireras av varandra och av inbjudna föreläsare vid den regionala NOAK-konferens som flottiljens arbetsmiljöhandläggare, Hanna Ström ordnat. NOAK är en förkortning för Nätverk, Officer, Anställd, Kvinna och en viktig tanke med NOAK är att förstärka nätverket mellan Försvarsmaktens kvinnliga medarbetare, såväl militära som civila och därigenom också förstärka organisationen och öka den operativa effekten genom mångfald.

Hanna Ström hade lyckats samla en rad intressanta föreläsare och först upp på scenen var Brigadgeneral Ingela Mathiasson, en pionjär bland kvinnliga officerare, med trettiofem års erfarenhet som officer i försvaret. Mathiasson berättade öppenhjärtligt om sina erfarenheter och hade många intressanta delar från sin långa karriär att berätta om.

Därefter var det dags för Rebecka Ingemarsdotter att föreläsa om sin karriär i myndigheten. Rebecka Ingemarsdotter är idag Chief Information Officer, CIO vid Försvarets materielverk, men har innan dess under flera år arbetat i försvaret. Där Ingela Mathiasson representerade officeren och den militära professionen så representerade Ingemarsdotter det civila perspektivet. Även Rebecka Ingemarsdotter hade mycket intressant att berätta om sina erfarenheter från olika befattningar i Försvarsmakten.

Eftermiddagen inleddes med föreläsning och därpå följande workshop med Annika Nordgren Christensen, Annika Nordgren Christensen är regeringens särskilde utredare avseende Försvarsmaktens framtida personalförsörjning. Hennes arbete är att i slutet av september i år föreslå en långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Personalförsörjningen ska även fortsatt baseras på frivillighet, där en ökad användning av totalförsvarsplikt kompletterar frivilligheten där krigsorganisationens behov inte kan tryggas enbart genom frivillig rekrytering. Annika Nordgren Christensen söker med anledning av ovanstående uppdrag varje tillfälle att inhämta åsikter och kloka idéer för att hennes utredning ska bli så bred som möjligt.

Den regionala NOAK konferensen avslutades sedan med en inspirationsföreläsning med psykologen Olof Röhlander, följt av en gemensam middag på flottiljens Parkmäss.

Henrik Gebhardt
Informationschef, F 7

04
Maj

Flygvapnets tillskyndare Carl Florman

Anmäl Av:
i Okategoriserade

I år för 90 år sedan slogs dåvarande Armén och Marinens flygväsenden samman till den självständiga vapengrenen Flygvapnet, ett av de äldsta i världen. En av de främsta tillskyndarna var fältflygaren i Flygkompaniet Carl Florman. Hans ansträngningar, som bland annat utgjordes av påverkan av politiska beslutsfattare, utgivning av skrifter och pamfletter samt föredrag och tidskriftsartiklar, gav slutligen resultat. Beslutet om det självständiga Flygvapnet togs av riksdagen 1925 och 1 juli 1926 trädde organisationen i kraft under ledning av den första flygvapenchefen Karl Albert Beyron Amundsson, allmänt kallad KABA. Organisationen utgjordes av fyra flygkårer, en flygskola och en flygstyrelse. Lite tillspetsat skulle således 1926 års organisationsskiss kunna användas idag, 90 år senare!

 Florman

Vem var då Carl Florman? Han föddes 1896 i Skeppsholms militära församling i Stockholm. Hans far var officer. Han blev aspirant vid A 1 i Stockholm varifrån den första flygningen med ett motordrivet flygplan i Sverige ägde rum i juli 1909, sannolikt med Florman som åsyna åskådare. Han bevittnade också flygbaronens Carl Cederströms uppstigningar från Gärdet i Stockholm. Inspirerad av flyget sökte sig Florman vid utbrottet av första världskriget till Arméns flygavdelning på Malmen för utbildning till flygspanare. 1915 genomgick han pilotutbildning på Ljungbyhed. 1916-17 var han chef för 2.flygavdelningen i den nyinrättade neutralitetsvakten i Övre Norrland, där han genomförde många och ofta strapatsrika flygningar i sträng kyla. 1918 kommenderades han till Tyskland för studier av den tyska härens flyg. Där fick han kunskaper som stärkte honom i hans uppfattning om flyget som en viktig stridskomponent, kunskaper som fick ytterligare näring när han 1920 besökte USA för studier av dess militära flygväsende, men också av det spirande civilflygets möjligheter. Efter hemkomsten kom han bland annat att mera ingående studera riskerna vid flygning och förebyggande av olyckor. 1921 utnämndes Florman till Sveriges första flygattaché, med placering i London. Sommaren 1923 lämnade han posten och återvände till Stockholm. Han hade fått motståndare på grund av sina självständighetstankar för det militära flyget, men det hindrade inte att han kommenderades till Generalstaben som flygsakkunnig. Det blev också inledningen till ett allvarligare engagemang i den militärpolitiska strid som inletts i Sverige redan efter krigsslutet 1918.

 

I 1923 års försvarsrevision hade flyget fått en undanskymd plats, fortfarande underordnat Armén och Marinen. Man skyllde på olikheterna i flygmaterial och beväpning. Florman förstod att ett kraftfullt och omedelbart agerade var av nöden för att leda utvecklingen dit han önskade. Han drev ihärdigt frågan om ett självständigt flygvapen, liknande det brittiska Royal Air Force som bildats 1918. I början av 1923 lyckades han få tala inför Generalstaben, under temat Flygvapnet och Sveriges försvar. Föredraget blev något av en vändpunkt i den militära opinionen. Nu gällde det att bearbeta en bredare opinion. I mars kom ”Flormans lilla röda”, en skrift som skickades till alla Sveriges tidningar, till riksdagens ledamöter, en mängd militärer och civila ämbetsmän. Skriften blev en tändande gnista och ett kraftfullt argument för ett självständigt flygvapen och flygvapnets betydelse för försvaret av Sverige. Redan i 1924 års riksdag märktes en gynnsammare inställning till luftstridskrafterna. 1925 års riksdag fattade så beslut om etablerandet av ett självständigt svensk flygvapen. En av dem som anslutit sig till Flormans idéer var dåvarande försvarsministern Per Albin Hansson. Carl Florman hade då lämnat barrikaderna för att tillsammans med sin yngre bror Adrian ägna sig åt sitt egentliga livsverk, Aktiebolaget Aerotransport (ABA) som bildades 1924 och som omsider skulle bli den svenska delen av SAS.

 

Om Carl Flormans tid som flygare, flygmilitär och tillskyndare av ett självständigt svenskt flygvapen, kan man läsa i den nyutkomna boken Dynastin Florman, utgiven av Svensk Flyghistorisk Förening och skriven av Michael Sanz.

 

PA/övlt Lennart Berns

Svensk Flyghistorisk Förening

 

Bildtext

Carl Florman (1886-1963), fältflygare vid Flygkompaniet, initiativtagare till ett självständigt svensk flygvapen 1926.

 

04
Maj

Flygvapnets utvecklingsplan 2016-2025

Anmäl Av:
i Okategoriserade

Flygvapnets utvecklingsplan 2016-2025 (FVUP) fastställdes i slutet av april av Flygvapenchefen. Flygvapenchefen vill med FVUP förmedla sin syn på Flygvapnets utveckling och lyfta fram viktiga fokusområden. Avsikten är att inrikta Flygvapnets tankesätt, det sätt att tänka som ska vara vägledande för Flygvapnets utveckling.

Logga

Flygvapnets målbild

Flygvapnet är och ska över tiden vara en del av ett starkare försvar som möter varje hot och klarar varje utmaning. Dimensionerande för våra krigsförband är att möta ett väpnat angrepp från en kvalificerad motståndare.

Detta innebär bland annat att

  • Flygvapnet ska ha förmåga att åstadkomma operativ effekt här och nu samt öka förmågan på sikt
  • förutsättningarna för en ökad operativ förmåga hos Flygvapnets samtliga krigsförband ska förbättras, bland annat genom
    • uppfyllnad av personal, vilket ställer krav på ökad attraktionskraft hos Flygvapnet som arbetsgivare, effektivare rekrytering och bättre förmåga att behålla personal
    • uppfyllnad av materiel, vilket ställer krav på genomtänkt och hållbar planering av den materiella tillväxten
    • hållbar och genomtänkt planering för en långsiktig utveckling av Flygvapnet, med robusta flygbaser, säkerställd logistikkedja, införande av nya luftvärnssystem och omsättning av sensorkedjan
  • Flygvapnets organisation ska ha tydliga lednings- och lydnadsförhållanden som medger samverkan mellan samtliga ledningsnivåer över hela konfliktspektrumet
  • systembalans ska råda mellan lednings-, bas- och flygförband, för såväl transport- och specialflyg som helikopter och stridsflyg.

Omvärldsutveckling

Några faktorer som direkt påverkar den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde är:

  • Ökad militär verksamhet i Östersjöområdet.
  • Ökad militärstrategisk betydelse av Sveriges närområde. Icke-linjär krigföring (eller hybridkrigföring) gör att händelseutvecklingar och hotscenarier kan bli svåra att tolka och upptäcka. Flygvapnets förmågeutveckling bör därför inriktas på att kunna hantera händelser och scenarier över ett brett spektrum, förutsedda eller oförutsedda, under snabba förlopp och korta tidsförhållanden, med en hög uthållighet.
  • Den militära övnings- och underrättelseverksamheten i Östersjöområdet har ökat, vilket även innebär ökad risk för incidenter och konfrontationer. Den fortsatta utvecklingen är svår att förutse och kräver kontinuerlig uppföljning och anpassning.

Flygvapenchefens grundsyn

Flygvapenchefens grundsyn är att utvecklingen ska sträva mot taktisk överlägsenhet genom uppvisande av luftoperativ förmåga i praktiken. Det är en grundsyn som kräver ett Flygvapen i balans och ställer stora krav på ledarskap, rekrytering och kompetensutveckling.

Flygvapenchefen sätter människan i centrum av flygvapensystemet. Människan är den absolut viktigaste komponenten eftersom det endast är människor som kan förstå de mänskliga värderingar som Flygvapnet har som uppgift att försvara. Historiskt har Flygvapnet innovativt kombinerat tekniskt avancerade system med individuell kompetens och professionalism. Denna kombination är grunden för vår framgång även i framtiden. Förhållningssättet bygger på att teknik är ett medel för att öka vår förmåga, inte ett självändamål. Det centrala i Flygvapnets utveckling är människorna som Flygvapnet består av och deras förmåga att sträva efter metoder där tekniken stödjer. Detta kräver en organisation där medarbetare tillåts ta initiativ och lära av sina misstag. Inställningen hos Flygvapnets samtliga medarbetare måste vara att i chefens anda göra det bästa man kan, med de förutsättningar man har.

Flygvapenchefens fokusområden

Flygvapnet ska genom att kontinuerligt uppvisa trovärdig förmåga att genomföra luftoperativ påverkan nu och i framtiden åstadkomma en tröskeleffekt. Ständigt pågående förändringar i omvälden kräver att Flygvapnet hela tiden utvecklas. Flygvapenchefen har identifierat ett antal fokusområden som ska ges särskild uppmärksamhet för att Flygvapnet ska utvecklas i önskad riktning. Fokus­områdena är i korthet:

  • Personal och rekrytering på kort och lång sikt – människan är central för all förmåga och därmed också för all förmågeutveckling.
  • Nationell försvarsförmåga här och nu – den förändrade omvärlden och det bredare konfliktspektrumet ställer höga krav på tillgänglighet hos förband, materiel och personal.
  • Bas-, logistik- och stridsledningsfunktionerna – den samlade möjligheten att åstadkomma operativ effekt ges av summan av förmågorna hos samtliga delfunktioner, vilket ställer krav på ett Flygvapen i balans.
  • En balanserad långsiktig utveckling av flygsystemen – modernitet, modularitet och mobilitet möjliggör att verka i en komplex operationsmiljö.

 

 

Fortsatt utveckling av utveckling

FVUP finns på samtliga förband, skolor och centra som ingår i eller på ett eller annat sätt stödjer Flygvapnet. Den är framtagen av Högkvarterets produktionsledning, Flygvapenavdelningen, HKV PROD FLYG PLAN tillsammans med Luftstridsskolans utvecklingsenhet LSS UTV LUFT. Förhoppningen är att den ska läsas och vara en kommunikationsplattform som manar till reflektion, eftertanke och fruktbara diskussioner på alla nivåer. Med vetskapen om att Flygvapnet är dess personal uppskattas återmatning på FVUP från alla så vi gemensamt utvecklar vårt Flygvapen på bästa sätt.

 

Övlt Mattias Hansson

FV Utvecklingschef

C PROD FLYG PLAN

28
Apr

CJSE 16 Uppsala -Klart slut!

Anmäl Av:
i CJSE, Flygvapnet/luft, Luftstridsskolan
Taggar:
Glada deltagare från CJSE 16 i Uppsala.

Glada deltagare från CJSE 16 i Uppsala.

Årets Combined Joint Staff Exercise, CJSE är nu avslutad. Övning har pågått från den 18 april fram till och med den 28 april.
I Uppsala har man för femte året övat flygkomponenterna.

Deltagarna i Uppsala är mycket nöjda med allt i och runt omkring årets övning.

COM JFACC, den flygtaktiska chefen, brigadgeneral Werner Epper från Schweiz, summerade sina personliga intryck i samband med den traditionella avslutningsmiddagen på följande sätt.

-Det har varit en ära för mig att vara här. Jag har lärt mig mycket. Jag har diskuterat mycket, och jag är uppriktigt väldigt stolt över att få ha varit chef för denna del av verksamheten i årets övning.

Ledningen för den övade staben i Uppsala. Överste Peter Gustafsson, brigadgeneral Werner Epper och överste Kimmo Hyvärinen.

Ledningen för den övade staben i Uppsala. Överste Peter Gustafsson, brigadgeneral Werner Epper och överste Kimmo Hyvärinen.

CJSE i Uppsala har haft många besökare som fått möjlighet till inblick hur man planerar luftoperationer i ett komplext sammanhang. Flera generaler både från Sverige och andra nationer med följe har besökt Uppsala.
Man genomförde även ett studiebesök där anställda inom Uppsala garnison fick se vad alla dessa blandade uniformer sysslade med innanför väggarna i de avdelade byggnaderna. Det var uppskattat.

Det finska rockbandet ACC/DC uppträder på mässen i Uppsala.

Det finska rockbandet ACC/DC uppträder på mässen i Uppsala.

Under onsdagen vårdades en tradition inom övningen då det finska ”övningsbandet” uppträdde på mässen. Bandet består av officerare som studerar vid den finska försvarshögskolan.

Man hade valt att kalla sig ACC/DC efter ett annat känt rockband, där ACC är den engelska förkortningen på staben Air Component Command. Fyndigt!

Nu ser vi i Uppsala fram mot CJSE 17 om ett år.

Vi tackar för oss.  Over and out!

20
Apr

Flygvapenchefen besökte CJSE 16 i Uppsala

Anmäl Av:
i CJSE 16, Flygvapnet/luft, Luftstridsskolan, Uppsala
Brigadgeneral Werner Epper och generalmajor Mats Helgesson samtalar under besöket

Brigadgeneral Werner Epper och generalmajor Mats Helgesson samtalar under besöket

I Uppsala finns den taktiska staben som leder flygstridskrafterna i den multinationella insatsen i övningslandet Bogaland som är scenariot för övning Combined Joint Staff Exercise, CJSE 16. CJSE 16 genomförs under perioden 2016-04-18–28.

Det är 125 personer från Sverige, Schweiz, Finland, Österrike Tyskland, Estland, Litauen, Bosnien Herzogovina, Sydkorea och USA som övas i Uppsala.

Joint Forces Air Component Command, JFACC består av två stabsdelar.
Air Component Command, ACC och Combined Air Operation Center, CAOC.

No Flight Zone
I Bogaland finns nu den internationella operationen BFOR på FN mandat för att krishantera det högkonfliktläge som bedöms råda i området.

Huvuduppgiften för den flygtaktiske chefen, COM JFACC, är att under C BFOR bland annat sörja för att upprätthålla en så kallad No Flight Zone, NFZ över Bogaland. Det innebär att inga flygrörelser får ske inom zonen utan tillstånd från BFOR. Flygstridskrafterna är också ständigt beredda att stödja båden chefen för markförbanden som chefen för sjöförbanden om de behöver insatser från flyget.

Multinationell ledning av flygstyrkorna
Det är för femte året i rad som flygkomponenten övas från Uppsala, men det är första året som den leds av utländska chefer. Tidigare år har en svensk flyggeneral varit chef ofta med en utländsk ställföreträdare.

Chef med titeln Joint Forces Air Component Commander, COM JFACC är den schweiziske brigadgeneralen Werner Epper. Han är normalt stabschef vid den schweiziska flygstaben. Det är första gången general Epper är med och övar i CJSE.

Direkt under COM JFACC finns ställföreträdande chefen överste Kimmo Hyvärinen från Finland. Han har deltagit en gång tidigare i CJSE 2009. Kimmo Hyvärinen är sedan årsskiften chef för den finska luftkrigsskolan i Tikkakoski.

Cheferna fick ta del av en presentation om CJSE 16 i Uppsala

Cheferna fick ta del av en presentation om CJSE 16 i Uppsala.

Flygvapenchefens besök
Efter att ha haft FVC råd förlagt till Luftstridsskolan i Uppsala passade generalmajor Mats Helgesson och medföljande chefer på att under onsdagen besöka övningen CJSE i Uppsala.

– Detta är en mycket bra övning för flygvapnet och ett viktigt tillfälle att öva tillsammans med officerare från andra länders flygvapen, sa generalmajor Mats Helgesson efter att ha fått en god överblick över förutsättningarna för CJSE i Uppsala.

Överste Reinhard Siegfried från Schweiz redogör för FVC sin uppgift i övningen.

Överste Reinhard Siegfried från Schweiz redogör för FVC om sin uppgift i övningen.

De medföljande cheferna fick även de ett bra tillfälle att möta flera av sina medarbetare från flygvapnets flottiljer och från ”flygstaberna” på högkvarteret, som ingår i övningen som övade eller som övningsledning.

Personal ur CAOC current hälsar på den svenske flygvapenchefen.

Personal ur CAOC current hälsar på den svenske flygvapenchefen.

Läs mer om CJSE 16 här.

CJSE16-LOGO-400px

17
Apr

Törstiga Finska flygplan

Anmäl Av:
i F 21, F 7, Flygvapnet/luft, Hercules, Luleå, Nordiskt samarbete, Pilot, Transportflygplan
Taggar: ,

Det svenska lufttankningsförmågan har i dagarna utökat sin kundkrets med att inkludera en ny flygplanstyp – F18 Hornet och därmed även utökat antalet nationer till att inkludera Finland. Verksamheten har under en vecka bedrivits på F21.

Projektet har tagit lite tid då det främst handlar om att komma överens om vilken standard som gäller för hur en lufttankning skall genomföras. De praktiska proverna brukar sedan inte vara så komplicerade eller tar särskilt lång tid.

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

Den mest använda standarden är NATO standard – ATP-3.3.4. I stället för att använda egna nationella regler så finns det stora fördelar med att ha en gemensam standard. För att förklara det mkt förenklat så räcker det med att godkänna någon Gripen eller någon F-18 som mottagare under en gemensam standard så kan man sedan tanka alla flygplan av de typerna oavsett vilket land de kommer i från – man kan ”Ge och ta emot stöd” från en mängd länder.

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

Lufttankning i Sverige görs med en modifierad Tp84 (Lockheed C-130E2) som flygs av 71. Transportflygdivisionen.

Här är en en film från veckans flygning

Foto: Finska Flygvapnet

Foto: Finska Flygvapnet

En F-18 är betydligt törstigare än en Gripen så tankarna i Hercules töms betydligt fortare än vad besättningen är van vid.

Finsk artikel om verksamheten

Förhoppningsvis så utökas snart kundkretsen ytterligare.

Övlt Per Carlemalm

Lokal Flygchef Tp84

11
Apr

Heavy Airlift Wing landar i öknen

Anmäl Av:
i Afrika, C-17, F 7, Flygplan, Flygtekniker, Flygvapnet/luft, Internationell insats, Mali, Multinationell, Pilot, Samarbete

SAC C-17 Taking off from Gao

Det kom ett e-mail från en av våra medarbetare i Heavy Airlift Wing (HAW) i Ungern. HAW är ett multinationellt förband där Sverige ingår som en av tolv nationer. Skaraborgs flygflottilj, F 7 har ansvaret för den svenska personalen när de tjänstgör i Ungern.

”Heavy Airlift Wing har gjort sin första landning i ett missionsområde i ett förfarande som benämns Semi Prepared Runway Operations, SFPO. Flygningen genomfördes för att försörja holländska trupper i Mali.

​Operationen började med en beställning från Nederländerna, som är en av nationerna i HAW-samarbetet. Nederländerna hade behov av att transportera paletter med förnödenheter till sina trupper i Mali. Då landtransporterna mellan huvudstaden Bamako och landsbygden i Mali ofta är en utmaning på grund av vägnätet och avstånden så vände man sig till Heavy Airlift Wing med frågan om möjligheterna att flyga direkt till staden Gao i Mali. Efter beställning och sedvanlig validering av nationens behov och möjligheten att genomföra uppdraget beslutades att uppdraget skulle genomföras.

I valideringen ingår att gå igenom till exempel flygplatsens alla delar såsom bärighet, längd, vändningsmöjlighet, lasthanteringsförmåga och säkerhetsläget. I detta fall var man dessutom tvungna att göra ett praktiskt prov på flygplanets förmåga att göra ”helt om” hemma i Pápa, på grund av begränsningar på flygplatsen i Gao. Provet och den taktiska planeringen genomfördes förtjänstfullt av divisionens taktikavdelning där Sverige också har en svensk pilot.

Efter valideringen fortsatte man med detaljplanering av uppdraget. Lasten skulle hämtas i Eindhoven, Holland och en mellanlandning på en ö i Medelhavet fick planeras in så att man kunde komma in till Gao i gryningen. I gryningen är temperaturen lägre, vilket medger att man kan ta med mer last därifrån.

Flygningen genomfördes helt enligt plan och den holländska befälhavaren på plats i Gao var mycket glad och tacksam att få sin last levererad ”ända fram till dörren”.   Efter uppdraget fortsatte flygningen med last till Pápa via Bamako, Gran Canaria och Eindhoven.”

Mer information om Heavy Airlift Wing www.sacprogram.org

Henrik Gebhardt
Informationschef, F 7

06
Apr

Kunskapsluft under Gripenvingar

Anmäl Av:
i F 7, Flygplan, Flygvapnet/luft, Jas 39, Ledningsofficer, Pilot, Såtenäs, Yrkesofficer

20160405_hengeb01_PO_Olofsson_39_Gripen_005
Även om dimma gjorde att man fick skjuta lite på flygpasset så kunde det genomföras som planerat och på eftermiddagen landade Per-Olof Olofsson och piloten Joakim Boman på F 7 Såtenäs igen. Foto: Henrik Gebhardt

Ju mer jag vet. Så säger överste Per-Olof Olofsson om den passagerarflygning han genomförde med JAS 39 Gripen på Skaraborgs flygflottilj i veckan. Ju större kunskap en chef har om den verksamhet som ligger under hans eller hennes ansvar desto bättre är möjligheterna att fatta rätt beslut. Per-Olof Olofsson är chef för Lednings- och underrättelseavdelning vid Högkvarteret och har det överordnande ansvaret för bland annat Försvarsmaktens ledningssystem, Försvarsmaktens telekommunikations- och informationssystemförband (FMTIS), samt Försvarsmaktens underrättelse och säkerhetscentrum (FMUndSäkC). I ansvaret ingår även att vara Försvarsmaktens vädertjänstchef. Ledningssystem och underrättelse är avgörande för att Försvarsmaktens spetsigaste vapenplattform, JAS 39 Gripen, skall fungera. Olofsson är dessutom i grunden meteorolog med bakgrund från F15 i Söderhamn och F21 i Luleå, så intresset för – och närheten till – stridsflygplan har alltid funnits.

En passagerarflygning är mer än att bara tränga sig ned i sittbrunnen och hänga med. Först genomförs en hälsokontroll av flygläkare för att försäkra sig om att kroppen klarar en flygning med stridsflygplanet. Sedan genomförs en ”stolsutbildning” där passageraren får provsitta flygstolen i en simulator och där få utbildning i hur bältesremmar och låsanordningar fungerar.  Olofsson kunde även följa en simulatorövning från en instruktörsplats, och därmed få en genomgång av flygplanets radarskärm, head-up-display, navigeringssystem samt fart-, höjd- och bränslemätare.

20160405_johlid01_PO_Olofsson_39_Gripen_001
Säkerhetsmaterieltekniker Cecilia Lundqvist trimmar hjälm och mask för att sitta rätt och hålla tätt. Foto: John Lidman

Efter detta var det säkerhetsmaterieltekniker Cecilia Lundqvists tur att ta fram isolerdräkt, g-dräkt samt tillpassa hjälm och mask. I händelse av att pilot och passagerare måste skjuta ut sig och landa i vattnet hjälper isolerdräkten till att hålla värmen. Dräkten skall användas om vattentemperaturen är under 12 grader. G-dräkten hjälper till att klara det ökade trycket kroppen utsätts för vid branta svängar och masken underlättar andning vid högt tryck. Det är därför viktigt att tillpassningen av flygstället är korrekt och masken sluter helt tätt. I masken finns även kommunikationsutrustning.

20160405_johlid01_PO_Olofsson_39_Gripen_002Isolerdräkt och kängor tas på innan slutligen G-dräkten tillpassas. Foto: John Lidman

20160405_johlid01_PO_Olofsson_39_Gripen_003Masken och dräkten provtrycks innan flygning för att upptäcka läckor. Foto: John Lidman

När all utrustning var tillpassad och satt på rätt plats var allting klart för flygning. Ironiskt nog var det just vädret som ställde till med problem för Olofsson, chef över vädertjänsten som han är. Dimma och låga moln gjorde att möjligheterna att landa på Såtenäs efter flygpasset minskade, så passet flyttades fram med hopp om bättre väder, vilket också blev fallet. Under eftermiddagen gick starten. Per-Olof Olofsson fick uppleva ett Gripenpass som passagerare med Joakim Boman, flyginstruktör vid första divisionen.

Dagens program hade, som beskrivits ovan, innehållit viss utbildning i de instrument och skärmar piloten får information ifrån samt tillpassning av utrustning. Olofsson jade också varit med på flygbriefing samt deltagit när piloten Joakim Boman planerat flygpasset.

Ju mer man vet.

John Lidman
informatör, F 7

23
Mar

Mitt jobb i FM

Anmäl Av:
i F 21, Flygvapnet/luft, GMU, Luleå, Officersutbildning, Rekryt, Soldat, Specialistofficersutbildning

Julia Lindblom gjorde GMU i höstas och är nu anställd soldat på F 21. Hon driver en egen blogg, där hon fått många frågor om sitt yrke i Försvarsmakten. Detta blogginlägg har vi fått möjlighet att publicera här. 

”Okej så det har dykt upp några frågor angående mitt yrke dom senaste veckorna, så jag tänkte försöka svara på dom nu… Det är svårt att förklara ett jobb inom försvarsmakten när man inte har varit innanför grindarna. På ett sätt är det som vilket jobb som helst och på ett sätt är det väldigt annorlunda och kommer alltid att vara det, för det ska det ju vara. Jag kan börja med att säga att vilket civilt yrke du än kan tänka på – det jobbet finns med stor chans även inom FM. Kock, brandman, tekniker, pilot, sjukvårdare osv, listan är lång. Det som är skillnaden är att striden läggs till. Du är en soldat i grunden och du ska vara en person som dina kollegor vill ha bredvid sig i strid, som man kan lita på, som känns trygg, som vet hur man gör och som helt enkelt överlever.

soldblogg1

Och hur sjukt låter inte det egentligen? Jag visste på ett sätt vad jag gav mig in på när min GMU började men jag tänkte ju faktiskt aldrig att jag skulle; lära mig att ta isär och sätta ihop en AK5C på sekunder, gå 6 mil utan mat och sömn, veta hur man bygger en ensambivack, byta magasin springandes, sätta torniques, kasta handgranat och framförallt att gå fram och tillbaka till en skjutbana dagligen, att vara i skogen en hel dag och bara lära sig sätt att röra sig på i strid, att skjuta lös ammunition mot dina vänner och lära sig att hela tiden tänka större än bara sig själv. Fryser jag, fryser någon annan mer och vi kan tillsammans springa en värmeslinga. Har jag ont, har någon annan också ont och vi får bita ihop. Är jag hungrig, delar jag ändå alltid med mig av mitt till den som behöver det mer. Är jag trött, är det 30 st till som är det, och vi kanske ändå inte får sova inatt.

soldblogg2

Nu när vi var på högvakten pratade vi om det.. Vi står där och vaktar faktiskt slottet och ja, om det händer något så måste vi agera. Det är vårt jobb. Om någon drar en kniv eller ett vapen mot mig så måste jag försvara mig. Skulle jag klara av det? Och jag tror – ja. För vi är tränade till det, vi har gjort det ”löst” i praktiken. Haltar, varnar, mantlar, skjuter ett varningsskott och till slut ett skadligt skott. Det gör det inte mer ”okej” i mitt huvud just för hur det skulle kännas efteråt. Men ja, det är vad jag är tränad till och det är mitt jobb. Det trodde jag inte heller att jag skulle säga eller tänka den 17 augusti, dagen jag började GMUn och nu är jag här, snart sju månader senare.

Ett långt intro till dom faktiska frågorna haha.. Och dom som läser det här som är soldater kommer tycka att det låter enkelt och att jag har glömt minst hälften.. Vilket jag har. Det kommer alltid att vara omöjligt att ge en hel, rättvis och fullständig bild av det här jobbet när man inte är där, i smeten. Men dom som inte har en aning om vad jag snackar om, ni kanske får någon sorts bild nu. Jag önskar att jag kunde visa er.

Nu är i alla fall GMUn över och precis om en vecka går jag för första gången till mitt nya kompani, mitt nya jobb. Jag har kommit in som flygtekniker här på F21 och ALLA skrattar lite och frågar: men kan du det? Okej, så först av allt. Nej, jag kan inte meka – det är därför det här jobbet kräver en utbildning som jag kommer få och det innebär ett halvår på Arlanda/i Uppsala (detta blir efter sommaren) och sen en viss tid i Halmstad. Följt av det blir det ca ett år av praktiska ”övningar” här hemma på F21 innan jag anses som klar. Och sen tycker jag inte heller om att ifrågasättas, kanske för att jag är tjej? Ja jag är smart och ja jag behöver utmaningar i livet för att se det som kul, och då tyckte jag att det här skulle passa mig

Så min plan? Här i livet? Sex månader på Arlanda som börjar i augusti. Då får jag boende i Uppsala, FM ger bidrag för min lägenhet här och jag får hemresor i princip varje helg. Jag vill inte säga att jag flyttar för jag trivs så sjukt bra i Luleå och jag har många av mina närmsta vänner här och tack vare de här förmånerna känns det helt okej.. Å andra sidan känner jag mig redo för ännu ett steg i mitt liv och jag vill aldrig vara eller bli den som säger nej till något nytt och spännande, som jag vet kommer att ge mig erfarenheter och minnen. Sen vet jag i alla fall inte exakt hur det ser ut efter det.. Jag vet att det är kompletterande utbildning i Halmstad och sen ska jag tillbaka till Luleå för att jobba. Och det var ju det jag ville, jobba på F21.

Sen är det här ett yrke man ”borde” gå specialistofficer mot. För att klättra och utvecklas. Och det pratade vi om redan på min intervju. Jag känner personligen mer för taktisk officer och jag tror den möjligheten finns men det här är inget jag känner mig stressad över just nu. I så fall är båda dom utbildningarna i Stockholm på 1,5 år respektive 3 år. Jag vill bli något och jag vill utmana och utveckla mig själv, men jag är 22 år ung och om något i mina mål eller viljor hinner ändras så tänker jag låta det ske.

Men tror jag just nu att det finns en stor chans att jag blir kvar inom försvarsmakten över tid? Ja, absolut. Det som är bra med FM är att möjligheterna alltid är stora och finns. Vill jag byta yrke om 2, 5 eller 10 år så kan jag det. Och jag kommer inte kunna säga precis vart jag hamnar i slutändan. Kanske i Luleå, kanske i Uppsala, kanske någon annanstans. Det beror på jobbet, om man träffar någon och mycket annat. Det tar jag också sen.

soldblogg3

Kikade runt lite på bloggen efter jag skrev det här och hittade mitt första inlägg jag gjorde efter mina första 12 dagar på F21. Så, här är ett urdrag från min blogg för sex månader sedan. Tiden går fort när man har roligt.”

‘Ja vart ska jag ens börja. I fredags blev jag ledig efter 12 raka utbildningsdagar som rekryt på F21. Vilka dygn det har varit – vad man har lärt sig mycket, vad man har stressat, svettats och varje dag utmanat sig själv inom så många områden. Så mycket man inte hade räknat med men så mycket som samtidigt har varit så intressant och roligt. Fast det får jag väl inte säga, för kul ska man ju inte ha inom försvarsmakten..

Så vad gör vi riktigt? Ja dom här två första veckorna gick under ett projekt som heter ”Koll på läget”. Första dagarna hämtade vi ut fyra trossar (typ stora bags) var med utrustning och materiel följt av inventering och markering av allt och sedan vika in det snyggt och prydligt i var och ens skåp – som dessutom måste se exakt likadana ut invändigt. Detta tillsammans med exercis – hur man ska bära sin uniform (öppna dragkedjor, smuts, uppvikta ärmar och icke instoppade skosnören är ett big no), hur man marcherar, gör vändningar (nej, det är inte okej att bara ta några slumpmässiga steg för att vända ansiktet mot ett annat håll) och hur man måste tilltala sina befäl.

Och främst av allt – hur vi som pluton, 33 st virriga unga vuxna, ska samarbeta. Hur vi ska vara starka individer för att klara det här samtidigt som det inte är okej att vara individualist. Att tänka ”om jag är klar snabbast så vinner jag” är inte okej – för ”vart har du din grupp? Vart är din pluton?”. Ni vet, ensam är inte stark. I det här läget är vi bäst som ett lag – där varje persons svaghet är någon annans styrka, där det är okej att be om hjälp, där man måste kunna ta emot den hjälpen och där det är bäst när man accepterar någon annans misstag, personlighet och även styrkor och för plutonens skull alltid ger 110% själv.

Jag har personligen även lärt mig att inte behöva kissa varannan timme, att inte få kramp i magen pga hunger efter tre timmar utan mat, inte heller få ont för att man äter för snabbt- för nu har jag varken tid att kissa eller känna hunger och när man har ätit på 4 minuter x antal dagar så vänjer sig liksom kroppen.

Visst låter det spännande? Lätt men ändå svårt på något sätt. Jag har lärt känna så otroligt underbara människor och vi tycker nog alla att vi har hunnit blivit väldigt tighta med tanke på att vi bara känt varandra i 12 dagar. Och våra befäl är sjukt bra. Alla är seriösa, duktiga, mycket repektingivande men har ändå glimten i ögat. Dom sätter stor press men man får ändå försöka förstå att dom försöker lära dom där 33 st virra unga vuxna att bli soldater, och att dom ska känna en säkerhet i det.

Bland allt vi har gjort – all stress, inventering, springa upp och ner för trappor och mellan fyspass, lunch och lektionssalar – har vi även hunnit vara på Tåme skjutfält tre dagar. Vem visste att man var helt okej på att skjuta liksom. Inte jag i alla fall! Mellan skjutningarna var vi även endel i skogen och lärde oss ta oss fram på olika sätt och i olika formationer. Det bästa och mest sanna som sades där borta var Mattias ”direkt man är i den här uniformen och kryper i blåbärsriset och man ser spindlar överallt känner man bara – hoppa på nu spindeljävel så krigar vi”. Eller som vår plutonschef sa när det började regna ”när det är sånt här väder och när vi har motgångar – så skrattar vi. Det här gör oss tjärvare!”. Ja ni hör ju vilka krigare vi håller på att bli.’

soldblogg4

Tackar för frågorna om mitt yrke och säger absolut inte nej till fler om såna dyker upp! Ha det bra allihopa.”

Detta blogginlägg är en personlig reflektion från soldaten. Hon beskriver med egna ord det hon känner och upplever. Vill du bli soldat eller starta en karriär i Försvarsmakten som specialisofficer eller taktisk officer? Allting börjar med grundutbildning, läs mer på jobb.forsvarsmakten.se

15
Mar

Fyra världsrekord på fyra dagar!

Anmäl Av:
i F 17, Flygvapnet/luft, Räddning, Ronneby

Cecilia Velin har slagit fyra världsrekord i roddmaskin på fyra dagar.

Cissi
Rekorden som är slagna är
1000 meter
100 meter
500 meter
Längsta distans på en minut
– Den sista distansen fungerade inte registreringen så jag fick köra två gånger, Säger Cecilia.
Hon har sedan tidigare redan två av världsrekorden men har nu alltså slagit dem igen, plus att hon slagit två till.
Cecilia tjänstgör till vardags  som flygplatsman/brandman på F 17.