Värnpliktiga flygmekaniker för stridsflygplanet Jas 39 Gripen har länge funnits i flygvapnet. Det har däremot inte varit lika självklart att utbilda soldater för Transportflygskvadronen på F 7. Nytt sedan utbildningsåret 21/22 är att det efter ett uppehåll på 30 år åter utbildas värnpliktiga hjälpmekaniker till transportflygplanet Tp84 Hercules.
Först genomför de värnpliktiga GMU (Grundläggande Militär Utbildning), därefter gör de en befattningsutbildning som hjälpmekaniker Tp84. Befattningsutbildningen börjar med en tre veckor lång fordonsutbildning, där får de värnpliktiga förarbevis för lätt personterrängbil, personbil och truckutbildning. Därefter genomgår de en tre veckor lång teknisk utbildning, de får lära sig alla delsystem i flygmaskinen så som, el, hydraulik, motorlära, jetmotorlära, propeller, aerodynamik och motmedelssystem. För att slutligen gå sju veckor praktiskt där de roterande går med en vecka på varje tropp. Efter avslutad utbildning kan de titulera sig som hjälpmekaniker Tp84, därefter kan de läsa vidare och bli flygtekniker.
Foto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten
Fördelarna med utbildningen är många, verksamheten har länge varit väldigt tekniker-tung. Nu kan man istället jobba mer effektivt genom att ha mekaniker som skruvar och tekniker som är mer som en arbetsledare, som tar ansvar över mekanikerna.
– Vi kan börja arbeta som de gör mer på civilt flygunderhåll, och det kommer hjälpa oss på transportenheten väldigt mycket då vi har brist på tekniker, säger kurschefen översergeant Mathias Ljung.
Tidigare har man haft svårt att rekrytera till tjänster som är specifika för F 7, så som tekniker Tp84 och lastmästare.
– På stridsflyg-sidan har de haft fler sökande, och det är tack vare att de har haft värnpliktiga, när vi nu återuppstartat hjälpmekanikerutbildningen för våra värnpliktiga kommer det inte bara leda till enklare rekrytering, men även till att vårt krigsförband blir bättre, säger kurschefen Mathias Ljung.
”Det har varit en vinning för hela kompaniet” – Kurschef Mathias Ljung
Ett lyft även för teknikerna
Men det var inte bara att återuppta utbildningen på en handvändning. Eftersom att det inte fanns särskilt mycket underlag kvar från den tidigare utbildning som bedrevs för många år sedan har de fått börja om och göra en helt ny utbildning. Det har varit svårt att hitta dem i organisationen.
– Vi tekniker har ju utbildat varandra innan, men vi har aldrig utbildat några som inte har någon bakgrund inom flygunderhåll. Att få utbilda de värnpliktiga har varit ett lyft även för teknikerna menar Mathias.
– När man går i den vanliga ”produktionssnurran” hinner man inte läsa in sig på nåt område, men för att kunna lära ut om hydrauliksystem måste teknikerna ta sig tid att läsa igenom hydraulik, för att kunna plocka ut de viktigaste delarna som är relevanta att lära sig för en mekaniker, då känner vi att det har varit en vinning för hela kompaniet, säger han.
Två befattningsutbildningar med olika fokus
Foto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten
På stridsflyg-sidan sidan har man haft soldater länge, men på senare tid är det sen värnplikten återinfördes igen. Alla rycker in som flygmekaniker och får en gemensam teoretisk och praktisk grund, men beroende på hur praktiken går, specialiseras soldaterna i olika befattningar, samma befattning som de senare kommer krigsplaceras i. Där skiljer sig utbildningen på Jas-sidan mot transport-sidan. Transporten utbildar en soldat med bred övergripande kunskap, medans Jas-sidan utbildar en mer specialiserad soldat. Utbildningen börjar med en teoretisk grundläggande teknisk utbildning som ganska fort övergår till hur det fungerar i ett Jas-plan. Teoripassen varvas med praktik där soldaterna först lär sig om till exempel ett hydraulsystem teoretiskt, för att sen gå ut i hangaren och få titta på hydraulsystemet och göra de åtgärder som ingår i deras befattning. Utbildningen går sedan över till ett praktiskt skede där gruppen nu indelas i olika krigsplaceringar. En flygplanssoldat praktiserar mer tanka, fylla syrgas och kontroller på flygmaskinen mellan flygpass. En laddgruppssoldat får djupare träning i hängning av last, medans en flygammunitionssoldat får utbildning i hur ammunitionen görs i ordning från leverans till hängning.
”Även en liten människa kan påverka ett stort skeende genom att ta rätt beslut”
Kapten Erik Svensson som är kurschef för befattningsutbildningen, hoppas att utbildningen ska ge soldaterna en möjlighet till en annan bild av Försvarsmakten. Att de tar åt sig av vikten av god kamratskap och att stötta varann.
– Att förstå att även en liten människa kan påverka ett stort skeende genom att ta rätt beslut, säger Erik.
De värnpliktiga används i skarp verksamhet, varje dag
Emma blev kallad till värnplikt som hjälpmekaniker Tp84, hon har efter utbildningen sökt specialistofficersutbildning till flygtekniker.
– Jag tänkte inte göra det från början, men jag har så roligt här på transporten, både med personalen och min grupp, och jag känner att jag vill göra något jag tycker är kul, och just nu är det att meka med flygplan, säger Emma.
Många av de värnpliktiga vill nu ha ett fortsatt engagemang inom Försvarsmakten genom att vidareutbilda sig eller ta anställning. Gustav gjorde också värnplikt som hjälpmekaniker Tp84 och vill nu vidareutbilda sig.
– Det är någonting jag kollat mycket på, här på kompaniet som antingen lastmästare eller flygtekniker.
”Jag känner att jag vill göra något jag tycker är kul, och just nu är det att meka med flygplan” – Emma, värnpliktig hjälpmekaniker.
Hjälpmekanikerutbildningen skiljer sig från andra befattningsutbildningar inom Försvarsmakten, hos transportskvadronen används de värnpliktiga i skarpa situationer varje dag. De är med och kontrollerar motorer, byter ut utrustning och så vidare, så länge en tekniker har koll på dem så får de göra allt. På det sättet skiljer sig hjälpmekanikerutbildningen från många andra befattningsutbildningar.
Foto: Viktoria Rinaldo/Försvarsmakten
– Relationen mellan befäl och värnpliktig är mer som kollegor, det är viktigt eftersom befälen måste kunna lita på att soldaten vågar säga till om något skulle gå fel. Om den värnpliktige gör fel och inte vågar säga till, kan vi tappa ett plan, säger kurschefen Mathias Ljung.
Det är ingen tvekan om att utbildningen har varit uppskattad från flera håll.
– Det roligaste har varit att hålla på med flygmaskinen, det är ju det vi är här för, skruva och vara med på riktigt. Men också sammanhållningen som har varit på kompaniet, både mellan oss värnpliktiga och mellan värnpliktiga och tekniker. Jag tycker att vi har blivit välkomnade på ett väldigt bra sätt. Alla har varit väldigt engagerade i vår utbildning, det har varit väldigt roligt, säger Gustav, värnpliktig hjälpmekaniker Tp84.
Text: Viktoria Rinaldo
