30
Sep

Samövning med Marinen

Anmäl kommentar Av:
i Helikopter

 

Helikopter 15 under övning med HMS Carlskrona. Foto: Försvarsmakten

HKP 15 samövade i veckan med marinen för landning på fartyget HMS Carlskrona. Vi är nu igång både med HKP 15 och 14 i samövningar med marinen. Det känns bra efter en lång väntan. Fortsätt leverera till marinen.

Anders Silwer


22 Svar till Samövning med Marinen

  1. Commander 30 september, 2011 kl. 16:30 Anmäl kommentar

    …och Marinen kommer att fortsätta leverera strategisk, operativ och taktisk rörlighet till helikoptrarna ur FV!

    Glädjande att se att vi börjar återta sjöoperativ helikopter, en självklar del i all marin verksamhet.

    / Commander

    Svara
  2. Anders Norberg 30 september, 2011 kl. 22:18 Anmäl kommentar

    Det ser bra ut, men jag tror att man måste prioritera hårdare vad våra masikner, ssk hkp 15, ska användas och räcka till. Glöm inte att den i första hand är en skolhelikopter!

    Svara
    • Per Lundbladh 11 oktober, 2011 kl. 09:45 Anmäl kommentar

      Visst är Hkp15 en trainer mot hkp14 systemet men systemet innehåller också sjöoperativa individer inköpta för att vara just ombordbaserade. Skulle inte hkp15 varit inriktat mot att basera på Visby hade det troligen blivit en helt annan helikopter.
      Nu gör vi rätt saker. Utbildning och sjöoperativ verksamhet parallellt.

      Svara
      • Anders Silwer 11 oktober, 2011 kl. 20:11 Anmäl kommentar

        Per

        Ja, det gör ni.

        Anders Silwer

        Svara
      • Martin Johansson 13 oktober, 2011 kl. 18:19 Anmäl kommentar

        Men hkp15 KAN ju inte basera på Visby, om man med basera menar…basera, inte landa tillfälligt och tanka.

        Svara
  3. jan-olov holm 1 oktober, 2011 kl. 08:26 Anmäl kommentar

    Roligt att se sjöoperativ helikopter levererad till marinen men främst ser jag det som en leverans till försvaret av vårt land.
    Kunden är sveriges befolkning och land ytterst inte marinen.
    Det borde vara ledstjärnan varje dag för en yrkesofficer att leverera för Sverige i första hand

    Svara
    • Anders Silwer 2 oktober, 2011 kl. 11:14 Anmäl kommentar

      Jan-Olov

      Jo, alla helikoptrar är i första hand till försvaret av vårt land. Inriktningen för flygstridskrafterna från regering och riksdag är i första hand närområdet och när det är lämpligt på andra ställen.

      Anders Silwer

      Svara
  4. Martin Johansson 4 oktober, 2011 kl. 21:00 Anmäl kommentar

    Trams kallar jag de senaste 2 inläggen. Det enda som gäller nu är internationella insatser, internationella insatser och….internationella insatser. Hela försvarsmaktens planering, träning, organisation och materielanskaffning sker med Afghanistan i synnerhet och internationella insatser i allmänhet i fokus. De enda som har något som helst nationellt fokus är hemvärnet.

    Svara
    • Anders Silwer 5 oktober, 2011 kl. 07:32 Anmäl kommentar

      Martin

      Tack för engagemang. Det har varit för lite kommentarer på bloggen på sista tiden. Bra att du startar upp diskussionen. Morgan, jag tycker du har både rätt och fel. Det är rätt att det mest diskuteras internationella insatser. När jag skriver insatser menar jag både nationella och internationella. Flygvapnet har ju 7/24/365 incidentberedskap. När det gäller materielanskaffning för flygstridskrafterna så är regeringens tydliga styrningar att den ska ske för vad som behövs för vårt närområde. Den inriktning kom i ett riksdagsbeslut under 2009. Det är ett viktigt beslut som lett till ett omfattande arbete bl a för nationell försvarsplanering.

      Anders Silwer

      Svara
  5. Martin Johansson 5 oktober, 2011 kl. 08:23 Anmäl kommentar

    Nu handlade ju detta inlägg från början om helikoptrar, inte stridsflyg. Det som styr hela helikopterverksamheten i försvarsmakten är insatsen i Afghanistan. Hela Hkp10-systemets inriktning, panikanskaffningen av ett helt helikoptersystem för nästan 5 miljarder och inriktningen/målbilden för hkp14 är Afghanistan, inget annat.

    För ytterligare ”bevis” kan man fråga sig hur ofta helikoptrar samövat med markförband i ett nationellt scenario de senaste 5-7 åren?

    På samma sätt är det med hkp15 sjöoperativt. Det som främst driver detta är ju en eventuell ME03, inte försvaret av Sverige. Hade det varit så hade man prioriterat bort sjöop hkp15 för länge sedan. Nu kanske man tvingas till det i alla fall eftersom personalen som flyger hkp15 behövs inom 14-systemet och mot insats i Afghanistan. Så passa på att njuta av fartygslandningarna medans tid är.

    Svara
    • Anders Silwer 5 oktober, 2011 kl. 18:29 Anmäl kommentar

      Martin

      Mitt svar var ett svar för flygstridskrafterna, för regeringens inriktning är sådan. Nej, jag tycker att du har fel. All verksamhet går inte mot internationella insatser för hkp. Det är rätt att det här högst prioritering just nu men i våra målsättningar för hkp så är det hela bredden. HKP 16 anskaffades inte bara för Afghanistan utan för ökad helikopterförmåga totalt sett. Efterhand som vi får helikoptrarna kommer vi öva på bredden.

      Anders Silwer

      Svara
  6. Martin Johansson 5 oktober, 2011 kl. 20:51 Anmäl kommentar

    Nej visst finns det med i olika målsättningsdokument men det är just målsättningar, oftast på väldigt lång sikt. Nationell ubåtsjaktförmåga t.ex. är ju inte aktuell än på många, många år. Rekrytering, organisation, bemanning, planering, övningsinnehåll, tabulatur, utrustning, flygprofiler, individualplaner (i den mån de existerar) och fikarumssnack såväl som officiella arbetsmöten, alla har de internationella insatser i fokus. När chefer har personalgenomgångar pratas det inte ett dugg om nationell förmåga eller samövning med förband i syfte att stärka det nationella försvaret utan det handlar bara om NBG och ISAF. Ökenuniformer, bärsystem för att få med sig vätska i tillräcklig mängd, fångförhör med islamistisk prägel istället för rysk, övningar i Hot´n High och landningar i ”dusty conditions” för att undvika Brown Out. Allt har med utlandsmissioner att göra. För 20 år sedan övades sjuktransport med Hkp3 i Norrland under övningar i fördröjningsstrid där fienden kom från öster och pv-strid med hkp9 på Revinge med hela bataljoner som övade anfall mot en mekaniserad motståndare. Idag övar man på att flyga högt för att undgå SAF (Small Arms Fire) därför att Talibaner och andra ”insurgenter” inte förväntas ha mer kvalificerat luftvärn än så. Lågflygning och terrängflygning under radartäckning kommer snart att betraktas som en närmast pinsam kvarleva från de dagarna man höll på med övning i strid mot en kvalificerad motståndare. Nu är det viktigare att man har koll på alla anglosaxiska förkortningar; CAOC, AOC, ROZ, PEC, ATO och WO än att man har en susning om vad en ZSU23-4 eller 2S6 är för något.

    Hkp16 hade aldrig någonsin anskaffats om det inte varit för det schabbel som varit med en för snabb avveckling av Hkp4 och 9, en felaktig och politiskt styrd upphandling av NH90 som hkp14 samt det politiska och mediala tryck på att ha egna helikoptrar på plats i Afghanistan, aldrig. Hade hkp14 (NH90 eller annan hkp) varit operativ och kunnat lösa av hkp10 i MeS 2013 så hade inte hkp16 köpts in. Varför ens försöka påskina något annat?

    Svara
    • Anders Silwer 6 oktober, 2011 kl. 07:05 Anmäl kommentar

      Martin

      Ledsen att jag skrev fel namn innan.

      Jo, det är internationellt fokus, men det är inte allt vi gör. Du väljer själv vad du vill tro, men vi har fått en inriktning som jag skrev tidigare. Du kan själv läsa på riksdagens hemsida om proppen 2009. Planeringen är vi i full gång men förmågan kommer efterhand. Nej, HKP 16 hade nog aldrig blivit köpt om det inte varit som det varit. Men om du själv skulle varit ansvarig i regeringen och soldater dör i Afghanistan utan MEDEVAC, USA här ännu inte beslutat skicka in helikoptrar, egna helikoptrar är försenade och det finns ekonomi att planera om för ett snabbt köp…

      Anders Silwer

      Svara
  7. Martin Johansson 6 oktober, 2011 kl. 21:51 Anmäl kommentar

    Nej, jag säger inte att det var fel att köpa hkp16, det är det bästa som hänt helikoptervapnet sedan man köpte hkp4.

    Däremot är det mycket illa och direkt bedrägligt av våra politiker att Svensson fortfarande tror att vi har ett försvar för att försvara vårt land, när det i själva verket handlar om en ”kolonialpolis” som åker dit USA och icke demokratiskt valda EU-ledare pekar. När det gäller armén så har bloggaren Cornucopia ett bra inlägg om detta idag;

    http://cornucopia.cornubot.se/2011/10/insatsorganisation-2014-endast-45.html

    Visst, som du säger så har armén ett uttalat internationellt fokus, men fokus innebär inte en i det närmaste total omorganisering och ombeväpning vilket är fallet idag. Ett exempel: vi skrotar ut nyrenoverade PBV 401 och 501 som lämpar sig ypperligt för försvar av Sverige och köper istället in och utrustar flera bataljoner med splitterskyddade hjulfordon som är meningslösa på hemmaplan men fungerar bra internationellt då man ofta rullar mycket och långa sträckor och där bandfordon inte är lämpliga.

    Dock ska du ha en stor eloge för öppenheten, ickecensuren och svaren här på bloggen! Det uppskattar jag verkligen och det inger förtroende.

    Svara
    • Anders Silwer 6 oktober, 2011 kl. 22:15 Anmäl kommentar

      Martin

      Världen har också förändrats. Det finns inte så mycket runt oss som kan hota oss. Min bild är att vi i Sverige tog stort intryck av vad de 7000 ryska soldaterna gjorde sommaren 2008. Det ledde till ett uppvaknande om nationellt försvar. Jag tror att det var bra. Du delar nog den uppfattningen. Det ledde också till synen att om 7000 vältränade kan göra det så kan 20000 vältränade försvara oss. Det finns mycket av det du skriver om pansarfordon jag skulle vilja diskutera med dej. Hjul och band t ex, men det finns de som kan mer om det än jag.

      Delar din uppfattning om Black HAWK. Ett enkelt val av en beprövad arbetshäst.

      Gillar ditt raka raka språk utan övertoner trots att du brinner för det du skriver.

      Anders Silwer

      Svara
  8. jan-olov holm 7 oktober, 2011 kl. 10:18 Anmäl kommentar

    Bäste FI AndersSilwer,

    Du behöver uppenbarligen uppdatera dig på styrkelrelationerna i närområdet .
    Kan du på denna blogg svara mig på följande frågor?

    Hur ser den ryska militärreformen ut konkret uttryckt i förbandsenhet idag,2014 2020?

    Kan du berätta för oss på denna blog om anskaffningsplanerna vad gäller den ryska

    flyg
    transportflyg
    helikoptrar
    luftlandsätttningförbandens utveckling
    marininfanteriförbanden utveckling
    lvrobotförbanden s400p s 500 osv
    artelleribrigaderna ss26 stone
    37 flygarmen kh 555
    osv osv

    mvh
    Jan-olov holm

    Svara
  9. jan-olov holm 7 oktober, 2011 kl. 10:33 Anmäl kommentar

    Anders Silwer,

    Delar helt Martin Johansson frustration över den det ensidiga fokus och energi på allt annat än svenskt försvar i den dagliga verksamheten.

    Det är en ledningsfråga och ni måste styra upp detta bättre. Fokus på Sverige det är den uttalade politiska viljan.Följ den!

    Lyckligtvis är det också vad jag upplever vad vanligt folk vill ha också.

    Ett land som inte bryr sig om sig självt och en officerskår som inte ägnar huvudkraften åt svenskt försvar platsar inte där.

    Jag hoppas och utgår ifrån att de politiska framtida tillsättningar av högre officerare i urvalsprocessen studerar track record avseende just engaemanget,viljan och förmågan att leverera för Sverige.

    Jan-olov

    Svara
    • Anders Silwer 8 oktober, 2011 kl. 13:15 Anmäl kommentar

      Jan-Olov

      Tack för ditt engagemang i försvaret. Du skriver ofta både inlägg på bloggar och mail till oss chefer. Jag delar dina principiella synpunkter på att grunden för medborgarnas vilja att förbruka skattepengar på försvar har sin grund i vad försvaret gör för dem. D v s det nationella försvaret ligger varmare om hjärtat än något längre bort. Det är dock inte så ensidigt som du ger bilden av eftersom FM genomför en omfattande nationell planering på alla nivåer. Denna kommenterar vi inte i detalj.

      Flygvapenbloggen är en blogg där jag tycker vi ska ha en rak och öppen debatt. I dina inlägg pekar du ofta ut enskilda länder som hot mot Sverige. Jag tycker inte att jag som general ska kommentar denna typen av inlägg. Det skulle innebära att jag driver politik , vilket inte är mitt mandat i arbetet. Du kan därför inte vänta dej svar på denna typ av inlägg i framtiden. Självklart är du välkommen att debattera försvaret på andra sätt.

      Tack för ditt engagemang för försvarsdebatten.

      Anders Silwer

      Svara
  10. Martin Johansson 7 oktober, 2011 kl. 18:32 Anmäl kommentar

    Hjul ger bra operativ rörlighet på bekostnad av stridsteknisk och är heller inte lika underhållskrävande som band. I Afghanistan eller Kosovo vill man kunna rulla långa sträckor i hög (~70 km/h) hastighet. Under strid mot kvalificerade motståndare är det viktigare med stridsteknisk och taktisk rörlighet dvs man skall kunna framrycka mer oförutsägbart i terrängen och dra nytta av densamma utan att vara begränsad till ett stereotypt uppträdande på kanaliserande vägar. Tänk själv att försöka strida i Norrland och vara hänvisad till vägar medan motståndaren fritt kan framrycka även på myrar, kalhyggen och kortare sträckor genom inte alltför tät och tjockstammig skog. Man blir kringränd och nedkämpad fortare än kvickt. Som flygare kan du säkert vittna om att det är betydligt lättare att hitta och bekämpa fientliga fordon på marken om de bara kan köra på väg jämfört med fordon som även kan köra obehindrat i terrängen.

    Man kan även bepansra bandfordon mer då band allmänt klarar en högre fordonsvikt.

    Svara
    • Anders Silwer 8 oktober, 2011 kl. 08:33 Anmäl kommentar

      Martin

      Jo, det är lättare att bekämpa fordon på vägar. Jag är uppriktigt intresserad av en övergripande diskussion om band eller hjul men lämnar denna till de som kan det. Jag tror Armébloggens läsare är betydligt mer kompetenta i en sådan diskussion.

      Trevlig helg

      Anders Silwer

      Svara
  11. jan-olov holm 10 oktober, 2011 kl. 12:58 Anmäl kommentar

    Anders tack för vänligt svar.

    Tror att du missförstår mig en smula och vi talar förbi varandra. Kanske uttrycker jag mig inte tillräckligt distinkt.

    Jag pekar alltså på kapacitetsutveckling i Ryssland .Det är ingen politisk fråga enl min mening utan en sakfråga som försvarsmakten måste beakta i den nationella planeringen.
    Att redovisa Ryssland och för den delen aven NATO översiktligt styrkelrelationer borde kunna ske på denna blogg tycker jag.

    När det gäller bedömning av hotet så är även detta något som är fackfråga för oss men där skall vi vara försiktiga i delgivning externt självklart -så där delar vi åsikt.

    När det gäller ju hotet =vilja+kapacitet Viljan känner vi inte till däremot den drastiskt ökande kapaciteten och därför ökar hotet menar jag rent matematiskt men även logiskt till följd av brist på tranparens i övningsverksamhet.

    Hoppas jag blev lite tydligare.

    Bra att du upplyser oss att den nationella
    planeringen numera är omfattande på alla nivåer. Det är väldigt välkommet och efterfrågat inte bara av mig.

    Svara
  12. Tore 16 oktober, 2011 kl. 23:01 Anmäl kommentar

    Hej, jag har några frågor som har retat mig ett tag. Eftersom jag har ett flygmaskinsintresse så undrar jag om HKP 15 är lika smidig att flyga som gamla HKP 9? Finns det något som HKP 9 kan göra som HKP 15 inte kan klara rent flygakrobatiskt?

    Köptes inte HKP 15 in som en delvis ersättare till HKP 9?

    Skulle den potentiellt sett även kunna fylla HKP 9:s gamla pansarvärnsroll?

    Men helst vill jag veta hur den är att flyga i jämförelse med HKP 9. Hade varit riktigt kul att få höra från någon pilot med erfarenhet av båda.

    Mvh//Tore

    Svara

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>