Civilisationens kris

Anmäl 25 Mar 14:49.
Skrivet av
i Säkerhetspolitik

I onsdags sändes en mycket intressant dokumentär på SVT vid namn “Civilisationens kris”. I huvudsak är det en säkerhetsanalytiker (Dr Nafeez Mosaddeq Ahmed) i Storbritannien som anser att vi drastiskt måste ändra vår syn att se på global säkerhet. Istället för att titta på isolerade problem så måste vi se hur alla de kriser den mänskliga civilisationen står inför hör ihop och i grunden ändra vår livsstil och kultur.

Dokumentären som är en timme lång går systematiskt genom de utmaningar mänskligheten står inför, dvs klimatförändringar, peak-oil, peak-food, finanskriser, internationell terrorism. och väpnade konflikter. Tyvärr så har filmen ett starkt anglosaxiskt fokus vilket gör att en del av slutsatserna känns lite främmande. Grundproblemet enligt Dr Nafeez Mosaddeq Ahmed är det nyliberala tankesätt som fått stort inflytande, främst i USA. Med en övertro till marknadskrafter får långsiktiga mål stå till sidan för kortsiktiga investeringar och då kommer inte vår nuvarande civilisation klara den omställning som krävs. Vi har ett val: antingen gör vi omställningen successivt under kontrollerade former eller så ställs vi inför fullbordat faktum och en period av kriser och konflikter kommer avlösa varandra.

Sambanden mellan de olika kriserna ser grovt sett ut som följande:

Världen är helt beroende på olja vilket resulterar i kraftiga klimatförändringar och vi måste minska vår konsumtion för att att minska beroendet. Samtidigt är olja helt nödvändigt för dagens storskaliga jordbruk (maskiner och konstgödsel). När peak-oil sker (eller som somliga hävdar, har skett) i kombination med klimatförändringarnas skadliga effekter så kommer vi nå peak-food, det vill säga att vi inte kommer producera mer mat samtidigt som jordens befolkning väntas öka till 9 miljarder människor. Kraftigt ökade mat- och oljepriser kommer sänka den finansiella världen som i stort är baserad på lånade låtsaspengar (som uppgår i belopp långt över den reella ekonomins omsättning) pga den nyliberala ordningen. Samtidigt har de internationella konflikterna i allt högre grad kommit att utkämpas genom en tredje part, dvs olika nationer (läs Iran, Pakistan men även USA) sponsrar diverse rebellrörelser och terroristorganisationer att agera efter nationens nuvarande intressen. Något som bevisligen kan slå tillbaka mot dem själva (USA sponsrar Mujahedin under 1980-talet som sedan ger Al-Qaida en fristad för att planera attackerna mot World Trade Center).

När så sedan skiten träffar fläkten och dessa kriser är ett fullbordat faktum kan bara gissa sig till hur framtidens konflikter kommer se ut och vilka under vilka förevändningar de kommer ske.

Dr Nafeez Mosaddeq Ahmed har onekligen en intressant approach på säkerhetspolitik och de kommande 30-50 åren. En del av hans slutsatser känns ganska långsökta och en del av lösningarna bisarra men han har rätt i en sak i min mening: Vi står inför 2-3 stora framtida/nuvarande kriser, inte en rad olika enskilda incidenter som vi kan lösa var för sig.

Det här visar också behovet av en stark försvarsmakt och ett civilt samhälle med stark krisberedskap. Jag har skrivit det förr och gör det igen, man bygger inte upp ett försvar eller en hög beredskap på ett par år som den allmänna opinionen och våra riksdagspolitiker verkar tro. Om vi ska vara beredda för en betydligt mer kaotisk världen om 20-30 år så måste vi börja jobba mot den målbilden snart, för att inte säga nu.

 

På ett mer lokalt plan (läs Boden) så känns det mest som en berg-och-dalbana, något jag kommer återkomma till i ett senare inlägg. Kan dock konstatera att utbildningen gått över i en något mer intressant fas. Sedan jag började jobba i september förra året har vi i princip enbart övat som enskild soldat. Det har varit vapenskolor, CAS-utbildning, EOI-utbildning, eldledningsutbildning, enskild- och stridspars strid, mörkerutbildning osv osv. Det är visserligen bra, en soldat utan drill är som ett tåg utan räls som uttrycket heter. Nackdelen är väl att det inte alltid är särskilt kul. Det är för att jobba i grupp och jobba som förband som jag har det här jobbet. Det är då du får nyttja det du lärt dig samt utvecklas som person under hård press och i samarbete med andra människor.

Nu är vi inne i en fas med mycket tid i skogen, fokus ligger på gruppstrid i både stadsmiljö samt ute i terrängen. En riktigt höjdpunkt var att utrusta ett par Toyota Landcruiser med sambandsmedel samt EOI (eldlednings- och observationsinstrument) och åka runt och leda CAS/indirekt eld torrt i spelade moment. Får hoppas att det blir mer sådant.


2 Responses to Civilisationens kris

  1. tre vinklar 7 april, 2012 kl. 04:06 Anmäl kommentar

    Hur menar du kring att det visar på ett behov av ökat vårt försvar? Håller med om att det är långsiktigt arbeta att bygga upp ett försvar, men varför? Hur hotbilden ut enligt dig och kopplat till dokumentären?

    Svara
    • enannandelavforsvarsmakten 17 april, 2012 kl. 12:46 Anmäl kommentar

      Att diskutera hotbilder är i min mening ganska vanskligt, på ett medellångt till långt perspektiv är det i det närmaste omöjligt. Hur många kunde den 10 september 2001 förutse hur världen skulle se ut den 12 september 2001? Ingen (förutom kanske ett 20 tal personer som kände till attacken på WTC) och det är ändå den enskilt största händelsen sedan Berlinmurens fall och har fått enorma konsekvenser världen över. Vad dokumentären visar, även om man inte håller med om allt, så är det att vi har en väldigt ostabil framtid framför oss där mycket kan hända och där långt ifrån allt går att förutse vilka konsekvenser det ger på vårt samhälle. Därför tycker jag att FM alltid borde upprätthålla en lägstanivå som möjliggör en mobilisering för ett fullskaligt krig på i alla fall 5-10 år, just därför att vi inte kan veta vad som kommer ske. Som det ser ut nu så har vi inget försvar och förmågan till mobilisering är ytterst begränsad. Även när förbanden är uppfyllda kommer de inte utgöra mer än 50.000 man. I detta är det också givetvis viktigt med ett civilförsvar som kan hantera stora kriser i större omfattning än vi gör idag.

      För även om ett krig mot Sverige är osannolikt (tror jag) så ser vi ökade spänningar i vårt närområde, läs Arktis och Baltikum, där Sverige genom solidaritetsförklaringen har lovat att komma till undsättning i händelse av ofred. Sedan så behöver ju ett militärt hot inte enbart innebära en total annektering av hela det svenska teoritoriumet. I en framtid där de fossila resurserna sinar och Tysklands beroende av rysk naturgas ökar kan Ryssland under förevändning att skydda Nordstream från terroristattacker begära att få en örlogsbas på Gotland. Har Sverige då inte tillräckligt med militära muskler för att våga säga nej så har vi i princip förlorat vårt självbestämmande. Visserligen är det här bara vilda spekulationer men det är ETT möjligt scenario anser jag och en anledning varför vi behöver en försvarsmakt för det har vi inte idag.

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>