Vad göra med Hemvärnet? del 1

Anmäl 18 Jul 12:26.
Skrivet av
i Hemvärnet, Säkerhetspolitik

De få gånger Hemvärnet kommer på tal i den försvarspolitiska debatten är det oftast i positiv bemärkelse. Visst är det bättre än det har varit historiskt sett, medelåldern har sjunkit markant och hemvärnsförbandens förmåga har ökat. Däremot är det av egen erfarenhet inte lika positiva tongångar ute på hemvärnsförbanden. Uppfattningen att man ”leker krig” är genomgående och tilltron att hemvärnsförbanden ska kunna lösa sin uppgift i händelse av ofred bedöms som låg. Mycket av detta beror på bristen på skarpa insatser (oavsett karaktär), för lite och för dålig materiel och ouppfyllda personallistor. Jag återkommer till detta i senare inlägg.

Min bestämda uppfattning är att Hemvärnet är avgörande för Sveriges förmåga att hävda svensk territorium i markarenan. Mycket, för att inte säg all, incidentberedskap i fredstid ligger hos flygvapnet och marinen men i en sådan trögrörlig verksamhet som försvaret måste Försvarsmakten ta höjd för ett relativt snabbt förändrat omvärldsläge där även markarenan kan bli aktuell. Då väger Hemvärnets 40 bataljoner tungt jämfört med de 8 manöverbataljoner som insatsförsvaret består av (dvs när förbanden är fyllda någon gång mellan 2018-2022). Dessutom är insatsförsvaret upplåsta i internationella åtaganden så som NBG och enskilda insatser. T.ex så nämns det i Försvarsmaktens ”Europadokument 2011″ att NBG innebär en allvarlig brist i det nationella försvaret i händelse av att NBG faktiskt måste användas.

Hur kan då Försvarsmakten höja förmågan hos hemvärnsförbanden? Ett bra första steg är att faktiskt göra det som regering och riksdag ålagt Försvarsmakten att genomföra. Politisk styrning kan vara svår ur ett förvaltningsperspektiv. Antingen är den för diffus eller för detaljerad. I Hemvärnets fall är den i min mening ganska rimlig. Några exempel:

”Personalen i de nationella skyddsstyrkorna ska därför ha tjänstgöringsskyldighet även utan beslut om hemvärnsberedskap eller höjd beredskap. På detta sätt kommer det att finnas hemvärnsförband tillgängliga för militära och civila insatser även i fred.”

”De nationella skyddsstyrkorna ska ha hög beredskap och uthållighet samt kunna verka med huvuddelen inom ett dygn samt med mindre delar inom några timmar.”

Ett användbart försvar, prop: 2008/09:140

Riksdagen uttrycker i propositionen en klar vilja att insatsförbanden i Hemvärnet ska kunna användas till såväl militära som civila uppgifter i fredstid, krav på tjänstgöringsskyldighet för den enskilde hemvärnssoldaten skrivs uttryckligen. Detta är helt rätt väg att gå i min mening. Med krav på tjänstgöring ökar allvaret inom Hemvärnet och känslan att ”leka krig” minskar. Samtidigt är det onödigt att ha 40 bataljoner med en beredskap på 24h som inte bör användas. Dessvärre visar vissa delar Försvarsmakten en ovilja att sätta detta krav på hemvärnssoldaterna, man är rädd att det skadar rekryteringen och att man inte kommer kunna fylla förbanden. Helt feltänkt!

Det tankesättet visar bara att man rekryterar fel personal idag, dvs personer som inte har en vilja att skarpt utföra sin uppgift. Processen med att ta fram ett nytt hemvärnsavtal är långt framskriden och beslut kommer fattas i höst. Vi kan bara hoppas att Försvarsmakten inte viker undan utan gör det som regeringen ålagt dem.

Det finns även skrivet (även om jag inte referensen nu, kommentera gärna om ni känner igen detta) att Hemvärnet ska rekrytera 250 RO till förbanden. 250 RO fördelat på 40 bataljoner blir i snitt 6,25 RO per bataljon, dvs alla bataljonschefer och kompanichefer. Min uppfattning är att staberna på bataljons- och kompaninivå i Hemvärnet förtjänar all kritik. Truppföring på den nivån lämpar sig inte för lekmän utan det krävs yrkesmän med utbildning lämplig uppgiften. Det är ofta på hemvärnsövningar som övningsledningen ger gott beröm till de enskilda soldaterna men staberna har sällan fungerat, något som inte bara förstör övningarna och minskar viljan att vara en del av Hemvärnet utan innebär en allvarlig brist i Hemvärnets förmåga att verka i större enheter än plutoner.

Regering och riksdag har en förvånansvärt klar bild av vad de vill ha av Hemvärnet, första steget för Försvarsmakten borde då också vara att förverkliga den bilden. Inte dra sig undan och undvika obehagliga beslut. Detta är första inlägget om hemvärnet, det kommer flera.


Kommentarer inaktiverade.