16
Aug

”Coaching” ger förvaltningsledarskap

Anmäl kommentar Av:
i Ledarskap

Våra insatser präglas idag av intensiva stridskontakter vilka ställer allt större krav på det militära ledarskapet samtidigt som krafter på hemmaplan istället vill driva utvecklingen mot ett förvaltningsledarskap. Foto: David Bergman

I artiklar på Newsmill och i Försvarets forum har konsultutbildningen i Coachande förhållningssätt kritiserats och beskrivits som en ledarskapsbumerang då Försvarsmakten köper tillbaka sina egna lärdomar inom ledarskap. Det är oklart vilka bevekelsegrunderna varit för att tillåta konsultföretaget att lansera sitt koncept som ”Det nya ledarskapet”. Lika oklart är vad programmet sammanlagt kostat och varför Försvarsmaktens egna resurser för ledarskapsutbildning inte använts.  Men ledarskapsbumerangen väcker större frågor än så. Arméinspektören har därför bett oss utveckla några tankar kring vad detta kan innebära för det militära ledarskapet.

I en av sina böcker beskriver Colin Powell sin tjänstgöring som rådgivare vid en Sydvietnamesisk bataljon. Hans första fråga vid ankomst var vilken uppgift bataljonen hade. Svaret var att den skulle skydda flyplatsen. När han frågade vilken flygplatsens uppgift var, blev svaret att den skulle säkra bataljonens underhåll.

Vilken är Försvarsmaktens uppgift? Är det att effektivt administrera sig själv, eller är uppgiften att upprätthålla dugliga förband som kan verka i väpnad strid – inom eller utom riket?

För alla som är överens om det senare följer att ledarskapsutbildning även i framtiden måste inriktas så att den på bästa sätt förbereder chefer att leda soldater och sjömän i väpnad strid. Den Militärstrategiska doktrinen tydliggör detta och understryker att den hållning som krävs under insats ska grundläggas i Försvarsmaktens dagliga verksamhet.

Daglig verksamhet i Försvarsmakten är förberedelse för insats!

En av de mest fundamentala delarna i detta är ett ledarskap baserat på föregångarskap, att leda genom personligt föredöme. Vi har förmodligen alla haft chefer vi sett upp till och idealiserat: personer som exemplifierat vikten av detta föredöme. Att istället överutveckla coaching och liknande metoder som reducerar chefens roll till administratör och samtalsledare med ledord som att ”lättare leda bakifrån än framifrån”, riskerar att få en omvänd effekt. Då kommer förmågan att leda med ett personligt föredöme som säger ”följ mig” med stor sannolikhet att minska.

Att ”Coacha” underställda är varken nytt eller fel, tvärtom! Begreppet har nyttjats inom Försvarsmakten sedan slutet av sjuttiotalet. Att det inte getts större utrymme beror på att det är just ett verktyg för en typ av situation, och att militära insatser – från monoton rutintjänst till intensiva stridskontakter – kräver det fulla registret av verktyg ur det militära ledarskapets verktygslåda.

Våra insatser präglas idag av intensiva stridssituationer som ställer allt högre krav på det militära ledarskapet samtidigt som krafter på hemmaplan istället vill driva utvecklingen mot ett förvaltningsledarskap.

Att en officer med en gedigen ledarskapsutbildning för att leda soldater och sjömän i strid skulle behöva en ytterligare – civil – utbildning, för att leda samma enhet i den fredsadministrativa aspekten, är faktiskt fullständigt absurt.

Det finns två organisationer som har ett uttalat ansvar för utveckling och genomförande av den militära ledarskapsutbildningen: Försvarsmaktens ledarskaps- och pedagogikenhet och Försvarshögskolan. Att någon annan än dessa försöker ta på sig ledartröjan inom ledarskapsutveckling är både oansvarigt och farligt, särskilt om dessa initiativ inbegriper konsulters vinstdrivande koncept.

En hållbar utveckling av Försvarsmaktens ledarskapsutbildning kräver att vi sätter en tillit till vår egen beprövade erfarenhet framför förmenta civila konsultkoncept. Då slipper organisationen betala dyra pengar för fler ledarskapsbumeranger och kan lättare behålla fokus på vad organisationens uppgift egentligen är.

Som ett led i att tydliggöra och synliggöra yrkeskunnande och erfarenhet pågår vid FMLOPE arbetet med två handböcker. Den första “Handbok utbildningsmetodik” går ut på remiss i dagarna. Inom Försvarsmakten finns den att hämta på N:\MHSH\FMLOPE\Remiss handbok. Den andra kommer under 2013 och avhandlar samarbete, befälsföring och ledarskap. 

David Bergman, Psyopsförbandet
Mikael Lindholm, FM LOPE

Tillägg: Ytterligare information om Handbok utbildningsmetodik finns på FM LOPE:s blogg http://blogg.forsvarsmakten.se/fmlope/ 

 

Not. Efter blogg-inlägg från bl.a. Cynismer har det beskrivna citatet raderats ur reportaget från Artilleriregementet. Om detta indikerar en förändrad inriktning eller endast en insikt att det var en extremt olycklig formulering framgår inte.


Ett svar till ”Coaching” ger förvaltningsledarskap

  1. The Mighty 17 augusti, 2012 kl. 6:39 f m Anmäl kommentar

    Bra skrivet! Jag har länge tyckt att trenden i FM varit att skaffa sig kunskap OM ledarskap (teorier) istället för erfarenhet AV ledarskap. Tyvärr finns för få tillfällen att pröva sitt ledarskap idag. Jag anser att våra insatser inte alltid ger denna möjlighet för våra chefer då insatsen sällan ger högre chefer erfarenhet i deras “krigsuppgift” här hemma. Fler stora övningar här hemma tror jag på.

    Svara

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>