09
Jun

Ökad betydelse av nordiskt samarbete

Anmäl kommentar Av:
i Armén/mark

Under tre dagar har de nordiska armécheferna haft möte i Sverige. Mötet genomförs årligen i något av de fyra länderna och i år var det generalmajor Berndt Grundeviks tur att stå värd under 5-7 juni.

Foto: Ulrik Hansson-Mild

Från Norge deltog generalmajor Per Sverre Opedal, från Finland generallöjtnant Raijmo Jyväsjärvi, från Danmark generalmajor Agner Rokos och från Sverige generalmajor Berndt Grundevik.

 Tyngdpunkten i diskussionerna kretsade kring gemensamma övningar, materielutveckling, materielanskaffning samt gemensamma internationella insatser. Det svensk/finska samarbetet i Afghanistan, gemensamma övningar med Norge och gemensamt anskaffande av artillerisystemet Archer samt danska förbands nyttjande av svenska skjutfält i södra Sverige är exempel på detta nordiska samarbete. Inom det fortsatta armésamarbetet utvärderas exempelvis möjligheterna att skapa flera tillfällen att öva i brigads ram genom att öppna ländernas egna större bataljons- och förbandsövningar för internationellt deltagande och på så vis få långt fler funktionsförband representerade än vad man var och en kan åstadkomma.

 I detta finns såväl ett starkt politiskt som organisatoriskt stöd från bl. a försvarsdepartement och överbefälhavaren varför man kan ana att vi hittills bara sett början på ett allt mer omfattande samövande. Inom marinen och flygvapnet pågår liknande samarbeten. Gemensamma flygövningar i norra Sverige samt gemensam marin havsövervakning är två exempel på detta.

Som ett led i kunskapsuppbyggande om varandra avdelades tid för att respektive land kunde orientera om aktuella organisationsförändringar, doktrinutveckling, utbildningssystem och framtida förmågeutveckling. I många stycken är utvecklingen likartad men i andra stycken syns skillnaderna tydligt. Som exempel kan nämnas Finland som, trots årliga tioprocentiga budgetnedskärningar de kommande åren, prioriterar hårt för att ändå kunna vidmakthålla en utbildningsvolym om 70% av åldersklassen i värnpliktssystemet. Danmark, som skurit hårt de senaste 10 åren, vidmakthåller artilleri- och luftvärnskompetens trots att vapensystemen är bortrationaliserade och slutligen Norge som kan se en anslagsökning komma och dessutom står inför att återinföra ett specialistofficerssystem likt det svenska.

Det var fyra mycket positiva och framtidsinriktade arméchefer som på torsdagseftermiddagen avslutade årets Nordic Chief of Army Staff Talks (NCAST) och önskade varandra lycka till i de respektive organisationerna.

Major Ulrik Hansson-Mild

Arméinspektörens MA/ADJ


4 Svar till Ökad betydelse av nordiskt samarbete

  1. Dave 15 juni, 2012 kl. 10:53 f m Anmäl kommentar

    Tycker det låter väldigt lovande.

    En gemensam försvarspakt med hårt uppdelade förmågor ökar det ömsesidiga beroendet och minskar dubbeltäckning.

    Grovt förenklat: Finland kan ta ansvar för luftvärn och tyngre mekaniserade förband.
    Sverige tar ubåtsvapnet och flyg över Östersjön.
    Norge och Danmark delar på Nordsjöns flyg och fartyg.
    Sedan är varje land bundna att bidra med ett välövat hemvärn bestående av 2% av befolkningen.

    Svara
  2. Soldaten 11 juni, 2012 kl. 11:50 f m Anmäl kommentar

    Vi samarbetade med Finland om AMOS men det blev ju inget av det?

    Som Kalle säger blir det konstigt när Norge och Finland har statlig ägd försvarsindustri men här i Sverige har vi inte det.

    Och angående Protector blev det ju ett motköp inte bara till Archer utan massa andra fordon som terrängbilar och stridsfordon. SAAB hade ju ett eget system vi annars säkert hade fått billigare och då även svenskt.

    Svara
    • Nilsson 29 juni, 2012 kl. 4:55 e m Anmäl kommentar

      Allan Widman skrotade Amos, inte svårare än så. Något för försvarsvänner att ha i bakhuvudet när valet kommer 2014.

      Svara
  3. Kalle 10 juni, 2012 kl. 1:40 e m Anmäl kommentar

    Övningar är vettigt men jag ser någon sorts naiv optimism här i Sverige om gemensam materielutveckling.

    Det ser mer ut som att främst Norge men även Finland och Danmark kör sina egna race och det är Sverige som kommer hatt i hand och undrar om man får komma in på ett hörn.

    Vi har inte heller så som Finland och Norge har någon statsägd försvarsindustri så det är en skev marknad att förhålla sig till.

    Att Norge anskaffat Archer beror på att de har ett behov att ett sådant system. Motköpen från Svensk sida är stora bland annat genom att vi tvingas köpa Protector-vapenstationer utan konkurrensutsatt upphandling. Protector från Norska statens bolag.

    Det är inte alltid så lätt att se nyttan av vissa samarbeten när motköp skall räknas in. Då är det lättare att se nyttan med samarbete inom utbildning och övningar.

    Materiel ska vi köpa det vi behöver till bästa pris.

    Svara

Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>