Dec
Chefen P4: behov av reservofficerare med rätt profil
Anmäl kommentarUtan reservofficerare med rätt profil på kompaninivå och bataljonsnivå klaras inte framtidens utmaningar. Det skriver regementschefen på Skaraborgs regemente, P4, överste Ronald Månsson i ett inlägg.
…………………………………………………
Reservofficeren är en väsentlig del av det nya personalförsörjningssystemet. Utan dessa kommer vi inte att få krigsförband med den personaluppfyllnad och duglighet som efterfrågas. Förbundsordföranden i reservofficerarna Jörn Holmgren har i en insändare i Skaraborgs Läns Annonsblad (6 dec) skrivit om bristen på reservofficerare. Det är ställt utom allt tvivel att vi måste utbilda reservofficerare med startpunkt nu och framåt.
På P 4 kan vi konstatera att bland de reservofficerare vi har idag är det ganska få som är utbildade på de vapen- och fordonssystem som idag finns i våra insatsförband. Bristen är tydlig framförallt på plutonsnivån. Däremot är flera användbara i de staber P 4 ska sätta upp, om än med litet uppfräschning i form av kompletterande utbildning.
Det pågår nu rekrytering av GSS/T-soldater som skriver avsiktsförklaringar. Detta går mycket bra och de kvantitativa mål som Högkvarteret har satt överträffas med råge. Vi bedömer att genom dessa avsiktsförklaringar kunna skapa stommen till blivande plutoner och kompanier. Men dessa förband behöver chefer i form av rättutbildade reservofficerare. Hur ska detta lösas på kort och lång sikt?
Närmast till hands ligger att skriva kontrakt med de yrkesofficerare som karriärväxlar. Hittills har dessa varit relativt få och täcker inte behovet.
Officer förevisar stridsställning. Foto: Torbjörn F Gustafsson/InfoS/Försvarsmakten
Det stora behov som finns kan lösas på kort sikt genom att respektive regemente får i uppdrag starta lokala reservofficerskurser och utbilda plutonchefer. Kompetensen finns redan idag. Elever bör framförallt komma ur befintliga värnpliktskullar framförallt då tidigare PB och KB värnpliktiga. Det finns sannolikt flera kandidater att hitta i våra avsiktsförklaringar. Utbildningsplaner och examination bör ske genom Markstridsskolans försorg.
Utbildning av reservofficerare på kompaninivå och bataljonsnivå bör dock fortsatt ske vid skolorna. På längre sikt bör reservofficersutbildning på plutonsnivå också ske vid våra skolor när systemet är mer i balans.
Givetvis måste detta räknas på ekonomiskt men det finns flera alternativ att finansiera detta beroende på vilken prioritet utbildningen skulle få.
Fördelarna är uppenbara. Våra tidsbegränsat anställda förband kan tidigt försörjas med chefer som kan övas och växa i kompetens tillsammans med sina soldater. Trovärdigheten i konceptet ökar.
En viktig rekryteringskälla till reservofficerare måste vara våra soldater, under förutsättning att de har lämplig befälsskattning. För oss är det en viktig uppgift att följa upp och uppmuntra lämpliga kandidater att fortsätta detta spår i Försvarsmakten.
Överste Ronald Månsson
Regementschef Skaraborgs regemente P4
8 Svar till Chefen P4: behov av reservofficerare med rätt profil
AOU borde diskuteras mera. Det finns folk med både militära erfarenheter och civila som är intresserade av att bli evaluerade reservofficerare. I takt med en mer insatsberedd Försvarsmakt måste traditionellt civilt rekryterade befattningar ”jackas in” i förbanden.
Likt på FÖMEDC skulle dessa kunna genomföra 15-18 veckors utbildning och sedan bestrida tjänster i exempelvis staber. Jag tänker främst på befattningar som gender och legad adviser, SäkC, tekniker, EWO, PAO och Provost.
Det är idag ett mysterium att man inte fångar in dessa och anställer duktiga dito som reservofficerare. Genom detta skulle Försvarsmakten automatiskt kommunicera individens tillhörighet via en anställning.
Kanske skulle man då slippa jaga dessa kategorier med blåslampa när varje insats ska kompletteras personalmässigt och skapa både övningskontinuitet och tillföra militär kompetens till individen.
Ett argument jag hört som motiverar att ta in civila individer är att vederbörande då tar med sig erfarenheter från det civila livet.
Ja, det stämmer ju. Men det är omständligt när civila utan någon som helst militär utbildning ska arbeta i staber utan att ens vara insatta i grundläggande militära termer. Insatsutbildningen börjar inte med att vederbörande ska jobba i riktning mot sin egentliga befattning, utan den börjar med att lära personen att klä på sig utrustningen.
Många tror att exempelvis en jurist direkt kan bestrida en befattning i en stab. Vet denne vad en FRAGO är efter en juristutbildning? Kan han visualisera hur en fordonsförare tänkte när denne körde över bondens grödor i AOR:et?
Reservofficeren, traditionellt utbildad eller med evaluerad korttidsutbildning har de efterfrågade militära egenskaperna. Det är nu dags att greppa intresserade personer som man vet passar för att bestrida dessa befattningar.
Försvarsutbildarna borde också användas i högre utsträckning av förbandschefer när det kommer till att arrangera utbildning och specialkurser. Det skulle till exempel kunna handla om ledningsträningskurser/övningar. Sålunda kunde då korttidsutbildade reservare kunna genomföra dessa i något som skulle kunna liknas med det utbildningsförfarande i kurser och trappsteg som fanns under 80-talet för nämnda kategori.
Symboliskt uttryckt:
Fram för mer mässingsstjärnor och mindre av vita baccsisstjärnor under insatserna!
Jag säger som Gert Fylking brukade göra när Nobelspristagaren i litteratur presenterades – äntligen!
Äntligen börjar vi nu få en bred diskussion om behovet av återupptagen reservofficersutbildning. Efter år av inställd grundutbildning är nu bristen på reservofficerare akut. 2 500 befattningar i insatsorganisationen ska bemannas med reservofficerare. Av reservofficerskadern är endast ca 800 40 år eller yngre. Obalansen är monumental.
Allt fler förbandschefer anmäler att tillgången på reservofficerare kommer att vara gränssättande för deras möjlighet att bemanna insatsorganisationen. I år utbildas ett 10-tal tolkar till specialistreservofficerar. Nästa år finns det budgetterat för utbildning av ytterligare specialistreservofficerare. Det räcker inte. Lite tillspetsat – med den utbildningstakten kommer årets kull att fylla 60 år innan alla befattningar är bemannade.
Det är bråttom att komma igång med den grundläggande utbildningen. Det pågår ett arbete med att ta fram en ny reservofficersutbildning. För att inte tappa tempo behöver detta arbete ges högre prioritet. Sannolikt måste vi pröva många olika vägar. Grundläggande för en ny reservofficersutbildning är att den måste vara relativt kort (max 2 år) och effektiv samt inriktad på militära kunskaper och färdigheter. Övriga akademiska kunskaperna tillägnar sig den blivande reservofficeren civilt. Utbildningen måste också, för att bli attraktiv anpassas till den civila utbildningsrytmen på universitet- och högskolor.
Vi får för övrigt inte glömma att det i den befintliga reservofficerskadern finns många som tyvärr inte fått möjlighet att tjänstgöra under det senaste decenniet. Denna kompetens och erfarenhet behövs i Försvarsmakten. Många av dessa kan efter kompletteringsutbildning och övning också bemanna olika befattningar i insatsorganisationen, hemvärnet och de nationella skyddsstyrkorna.
Försvaret ska bemannas – Sveriges reservofficerare antar utmaningen.
Jörn Holmgren
Förbundsordförande
Reservofficerarna
Chefen för Skaraborgs regemente sätter fingret på en för armén synnerligen viktig, tidskritisk och angelägen fråga som dock (minst) är tudelad. Å ena sidan handlar det om det uttalade behovet av att igångsätta reservofficersutbildning inom såväl specialistofficers- som officerssystemet. Å andra sidan handlar det om att omhänderta den kompetens som de i värnpliktssystemet redan utbildade befälsvärpliktiga alltjämt besitter för att så snabbt som möjligt bemanna viktiga befattningar i insatsorganisationen. I båda fallen har möjligheterna setts över.
Med riktlinjer från HKV kommer reservofficersutbildningen inom armén att igångsättas redan under 2012. Är systemet perfekt? Oklart, men det finns nu enligt min uppfattning tillräckligt tydliga ingångsvärden för att sätta igång. Detta löser dock inte de kortsiktiga utmaningarna.
MHS Halmstad har sedan tidigare haft uppdraget att klarlägga förutsättningarna för vidareutbildning av tidigare utbildade KB-vpl, vilket man också gjort och jag uppfattar nu att inriktningen är att kunna inleda denna del av RO-utbildningen redan under 2012.
Det som C P 4 dock inte pekar på i sitt inlägg, är det sannolikt minst lika stora behovet av att omhänderta/rekrytera sedan tidigare utbildade gruppchefer mot GSS-befattningar. Det är måhända här regementena som tydligast har en roll i det kortare, men också i det längre tidsperspektivet. Förutom den nivån våra KB-värnpliktiga nådde efter genomförd kadettskola (sammanlagt 15 månaders vpl varvid kadettskolan genomfördes vid truppslagsskola) avseende förmåga att tjänstgöra som plutonchef eller stf, finns det få erfarenhetsvärden av officersutbildning vid förband. Motsatsen gäller för gruppchefsskolor där vi har en lång tradition och många positiva erfarenheter lokalt, truppslags- och försvarsgrensvis..
En skola likt MSS påverkas idag av utmaningar vad avser inflödet av kompetens genom bemanningsuppdrag från krigsförbanden. Man kan tycka vad man vill om de prioriteringar som görs, men det känns inte rätt att avdela resurser för lokal officersutbildning samtidigt som inflödet av bemanningsuppdrag till befintliga militära skolor haltar.
Jag förstår fullkomligt och sällar mig helt till skaran som pekar på vikten av att komma igång med RO-utb, men ser förslaget om lokal officersutbildning som en tydlig risk för suboptimering. Istället behöver tydliggöras vilka ev. ”övergångsbestämmelser” som skall gälla för vidareutbildning av befälsvpl och ge uppdrag till befintliga skolor att genomföra nödvändig utbildning. Detta mer än gärna i nära samverkan med de krigsförband de blivande reservofficerarna inriktas mot.
Michael Claesson
Chef för Markstridsskolan (MSS)
Har förvisso inte all kompetens som krävs för att besätta era 2 insatsbataljoner på P4, men är fortfarande duktig att lära. Jag avslutade min tjänstgöring i FV -2007 (FB04)efter 18 års tjänstgöring. Skickade in en ansökan till C P4 i juni -2011 såsom reservofficer i HV. Har fortfarande inte fått svar. Undrar, nu jag när jag läser detta, har ni brist eller bara rekryterings-effektivitets-brist? Efter samtal med HR/P4 i sept/okt har ni bara en person (reservare) ett par dagar i månaden som hanterar personalen på era HV bataljoner. Dock hittades min ansökan efter 14 dagar och sms utskickades att den skulle vidarebefodras till handläggaren. Det bör tilläggas att jag även 2007, efter mina 18 år, anmälde intresse via HV hemsida, effekten uteblev totalt även denna gång. /Thomas
Hej Thomas!
Jag beklagar detta och vi kommer givetvis att se vad som har missats i Ditt fall. Det är hemvärnsbataljonen som själva svarar för sin personaltjänst och Du borde ha blivit hänvisad till lämplig bataljon beroende på var Du är bosatt. På P4 har vi detta år avtackat de reservofficerare som valt att svara nej på internationell tjänstgöring. Vi kommer nu att vidarebefordra dessa kamraters adresser till utbildningsgrupperna där de är bosatta. Därefter kan hemvärnsorganisationenen få tillgång till de som är intresserade att fortsätta inom Försvarsmakten. Jag tror att det finns många fler som i likhet med Dig är villig att göra en insats i Hemvärnet med de nationella skyddstyrkorna.
Med vänlig hälsning
Ronald Månsson
Regementschef P4
Ronald!
Ett utmärkt initiativ. Jag hoppas att andra förbandschefer följer ditt exempel. Många av dem som av olika skäl valt att tacka nej till tjänstgöringsskyldighet utomlands har mycket att tillföra förbanden på svensk mark.
Med vänlig hälsning
Jörn Holmgren
Förbundsordförande
Reservofficerarna
Ett hett tips är att ni även återinför sommarutbildningen för reservofficerare. Pliktverket plockade ut en enormt stor andel blivande ingenjörer i slutet av värnpliktssystemet och om ni kan erbjuda dessa sommarjobb i form av reservofficersutbildning så skulle ni nog kunna plocka upp en hel del riktigt kompetent folk.
Det här är dock någonting som bör ske snabbt eftersom majoriteten av de sista årskullarna värnpliktiga snart har kommit för långt i sin utbildning för att hinna med sommarutbildning.
Kul att reservofficersutbildning diskuteras igen.
Sommarutbildning eller något annat liknande ROTC låter som ett utmärkt förslag.
Även den gamla ettåriga ROP var bra, men det byggde förstås på att kadetterna var dugliga PB/KB-vpl. Jag vet inte hur väl den skulle fungera idag.
Två år, eller mer, tror jag dock är för lång tid för de flesta att lägga när de ändå tänkt studera på högskola i minst tre år.
Ibland kan jag undra om det inte vore lämpligt att all officersutbildning började med en ettårig ROP och att de som sedan ska ha det som primärt yrke läser de andra två åren efter det.
Det finns förstås andra exempel, t ex ROP MED är ju 18 veckor (i block om 4-5 veckor), men riktar sig till en specifik grupp som kommer att tjänstgöra i ungefär samma befattning som de har civilt.
Större användande av AOU för att få fram fler reservofficerare skulle också fungera. Det finns säkerligen ett större antal med både civil utbildning och andra erfarenheter som skulle kunna valideras in.