Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Arméutveckling – debatt om nationellt försvar

Armébloggen

Inom kort publiceras Arménytt nr 2/2011. Det kommande numret kommer bl. a. att handla om den nationella försvarsplaneringen, materielutveckling och personalförsörjningen – främst tidvis tjänstgörande soldater (GSS/T).

Jag vill härmed bjuda in till en bred debatt om vårt nationella försvar genom att i stort redovisa Skandinaviens strategiska läge, militärgeografiskt viktiga områden i Sverige samt Försvarsmaktens insatsorganisation 2014. Detta är viktiga frågor för Sverige och för markstridskrafterna. Och jag hoppas att en del basfakta kan bidra till att debatten också kan bli konstruktiv och nyanserad.

Jag avser inte att beröra varför vi har hamnat i det läge vi har idag – d.v.s. vilka politiska och militära beslut som bidragit till detta, samt motiven till den ”strategiska time out”, med inställd försvarsplanering som följd. Jag vill istället blicka framåt och jag vill att vi fördjupar oss i de frågor som ligger framför oss.

Vad tycker du? Välkommen med dina tankar och synpunkter genom att kommentera direkt på detta inlägg. Eller så kan du skriva debattinlägg i eget namn som publiceras här på Armébloggen. En bred diskussion med många infallsvinklar gör oss klokare och förhoppningsvis ser vi nya perspektiv och får fler idéer. Bryr du dig om markstridskrafternas utveckling så har du säkerligen något att bidra med.

Men först förutsättningarna.

Skandinaviens strategiska läge
Främst är det energi och transportflöden som bidrar till att Skandinavien är ett säkerhetspolitiskt intressant område. De blå linjerna markerar idag utbyggda olje eller gasledningar och de röda linjerna markerar planerade eller pågående byggnation av nya olje eller gasledningar. Den grönstreckade linjen markerar en möjlig ny nordost passage genom farvattnen norr om Ryssland eftersom isen där smälter. Forskare gör bedömning att inom 15-20 år kan den globala uppvärmningen ha gjort en sådan transportväg möjlig. Var och en kan räkna ut betydelsen av en sådan handelsväg till Kina, Japan m fl. länder när man från Europeiska storhamnar kan minska transportsträckan med drygt 30% och således spara 30% i tid och 30% bränsle. Samtidigt minskar man risken för pirat verksamheten när man inte nyttjar sjöfartsleden genom Adenviken utanför Afrika.
 

Militärgeografiskt viktiga områden i Sverige  
Givetvis är det viktigt att kunna försvara hela Sverige och enligt min personliga uppfattning bör vi främst fokusera vår förmåga att agera i de fem militär geografiskt viktiga områden som kartbilden utvisar. Varför är då dessa områden speciellt intressanta?

Militärgeografiskt viktiga områden

Skåneområdet:
Här finns in- och utloppen till Östersjön och regionen är ett befolkningscentrum. De sista 10 åren har sjöfartstrafiken ökat kraftigt som en följd av bl. a. ökad handel med Ryssland och övriga Östersjöländer. Stoppas detta transportflöde upp eller påverkas i negativ riktning i farvattnen mellan Sverige-Tyskland-Danmark så kan detta få allvarliga konsekvenser.

Göteborgsområdet:
En av Europas största hamnar finns i Göteborg och på svenska västkusten finns en koncentration av den viktiga petrokemiska industrin, inklusive två viktiga oljeraffinaderier. Göteborg är också ett befolkningscentrum.

Gotland:
Möjligheterna att basera stridsflyg, luftvärn, radarförvarning/sensorer och till del marina delar måste alltid beaktas utifrån ett svenskt försvars perspektiv. 

Stockholmsområdet:
Stockholmsområdet och Mälardalen är ett befolkningscentrum och ekonomisk tillväxtregion av betydelse för hela landet. Huvudstaden har ett symbolvärde och här finns rikets ledning (Riksdag, Regering, Försvarsmakten staber, många myndigheter mm.).

Norra Sverige:
Här är det närheten till Barentshavsregionen som är betydelsefull. I området finns betydande militära resurser grupperade och ett dessutom ett stort intresse för naturtillgångar i havsområdet och i Sverige. Möjligheterna till fungerande landtransport genom Sverige i västlig-östlig riktning är viktiga.

Insatsorganisation 2014
I Juni 2009 fattade riksdagen beslut om insatsorganisation 2014. Försvarskostnaderna uppgår till ca 1.2 % av bruttonationalprodukten (BNP) vilket motsvarar ca 40 miljarder. Nedan redovisas i stort innehållet i Armén , Marinen, Flygvapnet och Hemvärnet.

Armén
 
 
Marinen
 
Flygvapnet
 
Hemvärnet

 

Arméns kapacitet i det nationella försvaret
Bilden nedan visar ett exempel på vad sammansatta bataljonstridsgrupper under en brigadledning klarar av i ett av de fem viktiga militärgeografiska områden. Med arméns insatsorganisation 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats.

Uppgift bataljonstridsgrupp

På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är 3 ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick. (Anm: Beakta att med nuvarande förutsättningar är arméns tillväxt med heltids och deltidstjänstgörande soldater till fullo inte är avslutat förrän tidigast 2018/2019. Till i slutet av 2014 så bedöms ca 65% kunna vara tillväxt under förutsättning att systemet med tidvis tjänstgörande soldater får lagstöd att kunna kallas in.)

Jag hoppas att du som läsare på ett enkelt sätt fått en del basfakta inför den fortsatta debatten.

Det som redovisas är vad som är idag är ”avdömt” och jag måste därför lojalt förhålla mig till att utveckla tilldelade resurser. Kom med synpunkter. Jag tar tacksamt emot förslag som ger mig ytterligare argument som ger stöd i arméutvecklingen. 

Tack för att du engagerar dig.

Generalmajor Berndt Grundevik
Arméinspektör/Armétaktisk chef

 

Officiell blogg

Armébloggen är ett forum för dig som är intresserad av armén och markstridsfrågor. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

126 kommentarer

  • Krister 22 mars 2013 13:55

    "Delägare"? Säger mycket om vad försvaret ser som sin viktigaste uppgift dvs att samverka med utländsk militär i konflikter utanför Sveriges gränser. Att betala för såna expeditioner medan Sverige kan i bästa fall hålla ut en vecka är ett skämt. Fokusen bör flyttas tillbaka till att kunna försvara Sverige åtminstone att göra det dyrt att angripa oss en lång och mödosam väg men nödvändig om vi ska kunna ha en självständig nation.

  • Berndt Grundevik 19 juli 2012 09:42

    Gustav
    Positivt att du engagerar dig i debatten om nationellt försvar. I mitten av 90-talet köpte Sverige 120 st nya stridsvagnar Leopard 2 med beteckningen strv122. I detta köp medföljde ett " leasing kontrakt" för 160 st begagnade stridsvagn Leopard 2 av äldre modell med beteckning stridsvagn 121. Detta leasing kontrakt löpte ut 2009 och det är tyska staten som äger vagnarna även om dessa står kvar i förråd i Sverige. Vagnarna är under försäljning sedan några år tillbaka. I överenskommelsen med Tyskland har Sverige behållit ett 20 tal vagnar strv 121. 6 st av dessa byggs om till ingenjör/röjmaskin för våra två ingenjör bataljoner. Övriga vagnar är reserv bla för att kunna byggas om till snabb broutläggare ( vilket det finns en stor brist på eftersom det finns inga sådana snabbutläggnings resurser för rörlighet över diken/åar).

    När det gäller stridsvagnsfrågan så genomförde armen en sådan utredning våren 2009. Dessutom lämnade jag ett förslag om utvecklad insatsorganisation nu i våras (vilket finns beskrivet här på armebloggen). Enligt min uppfattning så finns det i vårt hårt bantade försvar för få stridsvagnar i armen och vi bör nyttja huvuddelen av de 120 st inköpa strv 122 istället för att ha tre organiserade stridsvagns kompanier innehållande totalt 42 stridsvagn 122. Övriga stridsvagn 122 är i dagsläget materiel reserv.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Gustav Ekerby 17 juli 2012 11:27

    Jag menar att de är väl fortfarande användbara.

    Min åsikt om försvaret, är man borde göra det starkare. Det räcker inte med några få bataljoner att försvara vårat stora land. Det borde utökas.

  • Gustav Ekerby 17 juli 2012 11:16

    Skulle man inte bara kunna ge dessa 160 st strv 121 till hemvärnet? De är väl knappast helt uråldriga?

  • Berndt Grundevik 24 november 2011 23:45

    Tommy
    Välkommen till debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Tommy Andersson 17 november 2011 09:23

    Hej
    Jag undrar varför ni har tagit bort försvarsplanen om närke då det finns en viktig plats där för försvarets mobila verksamhet mellan syd/mellersta/norra Sverige där jag vet att fienden under kalla kriget skulle slå till, jag kommer inte skriva vilken stad då jag inte vet om ni fortfarande räknar med att försvara detta område och jag hoppas ni vet vart jag menar och varför jag skriver det.

  • Malin -- räven i Norrlandsbrigad NB19 10 november 2011 20:05

    Inte nöjer sig väl FI med att bara droppa ner en reducerad bataljon avskuret från allt.? Det finns således inget IO14 kan användas till i framtiden. Det är hög tid att berätta under vilka scenarior IO14 kan tänkas komma till användning i. Ingen vettig officer tror väl på Tolgfors låtsasbrigader i den där IOn, eller? Debatten verkar fö helt död betr markstridskraftsdelen i IO.

  • Berndt Grundevik 27 oktober 2011 22:42

    Pellefant
    Tack för att du engagerar dig i debátten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 24 oktober 2011 22:42

    Peter Ingvarsson.
    Tack för ditt inlägg i debatten. Dina förslag om CIMIC behöver analyseras. Det finns olika vägar att gå för att uppnå det du redovisar om CIMIC verksamheten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 20 oktober 2011 19:09

    Sailorman
    Här kommer utlovat svar ang de 160 st stridsvagnarna med bet strv 121. FMV förhandlar nu med Tyskland om hur en försäljning skall genomföras (mht de kontrakt som finns upprättade sedan mitten av 90 talet). Denna process bedöms vara klar till årsskiftet.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Pellefant 20 oktober 2011 15:27

    Hej!

    Delar synen på skandinaviens strategiska betydelse och vilka svenska militärgeografiska områden som är viktiga. Redovisningen av kapacitet får väl också antas vara korrekt i bemärkelsen nulägesredovisning.

    Men det strategiska läget i sig är rimligen inte den enda kravställaren på kapacitet. Ytterst måste hot, hotbilder och valda risknivåer också spela in när man i ett samhällsperspektiv formulerar krav på militär kapacitet.

    I det perspektivet handlar det om hur mycket man vill betala för försäkringen i förhållande till andra angelägenheter. Detta är och förblir en politisk fråga.

    Försvarsmaktsinterna överväganden och debatter i hur resurserna ska fördelas mellan och inom de indelningar som finns (arme, flygvapen och marin tex.) kanske med fördel ska föras på bloggar av det här slaget och med full insyn för civilister som mig.

    Samtidigt finns det en fara i att försvarsmakten i sin iver att informera allmänheten överarbetar det hela och blir drivande i försvarsdebatten. Det finns väldigt få exempel på andra myndigheter där man tagit informationuppdraget så långt som försvarsmakten.

    Personligen tycker jag att IO 2014 är alldeles för stor och inte alls står i proportion till de sammanvägda långsiktiga behoven. Jag har till exempel ingen aning om vem eller vilka som skulle vara angripare? Men å andra sidan är jag ju inte militär så jag kanske inte begriper helheten tillräckligt väl och därmed kanske ska vara tyst...

    Diskussionen är både inspirerande och behövlig, bra initiativ!

  • Peter Ingvarsson 20 oktober 2011 11:11

    Hur kan det komma sig?
    Det är glädjande att FM i allt väsentligt ökar graden av professionalism. Nya förmågor som PSYOPS och HUMINT tillförs och tar plats i IO 14. Förmågor som vi definitivt behöver, främst i den internationella miljön. Vad jag förstått så skall det även skapas ett center för Genderfrågor vid LG. Alla dessa tecken är glädjande.
    Det jag där emot ställer mig frågande till är förmågan CIMIC. Ett ämne som får allt större betydelse internationellt men även nationellt fast då under ett annat namn. Inför internationella insater så talas det vitt och brett om betydelsen av funktionen. Betydelsen av en välfungerande kontakt med befolkningen och en kulturell medvetenhet är grundstenar i en framgångsrik insats. Då är det glädjande att se att detta även återspeglar sig i organisation vid FS där antalet civila rådgivare tillsammans med antalet samverkansofficerare utökas.
    I samband med att den nya insatsorganisationen nu så sakteliga växer till så är det också dags för IO förbanden att ta ett större ansvar för dessa insatser, t.ex Mekbat ur P7 för Fs 24. P7s Mekbat innehåller inga PSYOPS-,IED, EOD, TUAV eller HUMINT förband. Dessa enheter utbildas och finns vid andra myndigheter. För CIMIC finns inte detta trots betydelsen av funktionen. Hur kan det komma sig att vi ger officerare, utan tidigare erfarenhet, 2-3 veckors funktionsutbildning där efter bedöms officeren klar för insats inom CIMIC funktionen? Detta måste få ett slut.
    NU är det dags att förbandssätta ett förband som kan bistå mekbataljonerna med denna förmåga samt rotera på insatsen i Kosovo som till största del handlar om CIMIC. Detta kräver samövade CIMIC-team som har en organisation, utbildning och utrustning för att hantera spännvidden på insater från Afghanistan till Kosovo.
    För mig är det självklart att en ett CIMIC förband, utöver insatser internationellt, även skall hantera och bistå i nationell samverkan med kommuner och Länsstyrelser.

    Det är hög tid att se över fördelningen av de få personer som finns inom IO 14 och snarast sätta upp ett CIMIC förband med en organisation och numerär som motsvarar behovet och kraven på professionalism även inom CIMIC.
    P Ingvarsson

  • Johan K 19 oktober 2011 22:03

    Tack general för svaret! Jag ser fram emot svaret från staben och tackar för möjligheten att lyfta frågor som denna samt diskutera dem på det här viset.

  • Berndt Grundevik 19 oktober 2011 21:49

    Sailorman
    Tack för din positiva kommentar samt att du engagerar dig i debatten. Skall försöka svara så enkelt som möjligt på dina frågor som berör Armén.
    1. Stridsvagnar. Det finns inga stridsvagnskompanier organisatoriskt ingående i de 4 mekaniserade bataljonerna. Dessa har tre stridsfordon 90 kompanier som "manöver delar" .
    Det är "avdömt" att det endast skall finnas tre fristående stridsvagnskompanier i IO 14. Dessa kompanier kan underställas eller understödja olika manöverbataljoner
    ( främst de 4 mekbat). Övriga stridsvagnar skall finnas organiserade i del av reservbataljonerna. (förstärkningsbataljonerna) med låg beredskap. Detta var inte den lösning som arméns stridsvagnsutredning rekommenderade men som jag måste förhålla mig till i den fortsatta utvecklingen av IO 14. Som tidigare nämnts skall ett av stridsvagnskompanierna förrådställas på Gotland. Vilken beredskap detta kompani bör ha analyseras inom ramen för pågående försvarsplanering.

    2. Svar på frågan angående "orderläget" för de 160 st avvecklade stridsvagnarna, med beteckning strv 121, ber jag att få återkomma med. Skall i morgon kontakta FMV för att få aktuell information.
    3. De förband inom Armén som kan beskrivas som funktionsbataljoner är;
    - 2 st Artbat
    - 2 st Lv bat
    - 2 st Ingbat
    - 1 st Undbat
    - 1 st Säkbat

    Ur det försvarmaktsgemensamma Ledningsregementet stöds armén av
    - en sambandsbat
    - en telekrigsbat
    -en ledningsplatsbat

    Ur det försvarsmakts gemensamma Trängregementet och FMTS stöds armén av
    Logistikbat (2 st) samt en teknisk bataljon (reparationer mm)

    Därutöver finns det inom armén och de försvarsmakts gemensamma enheterna fristående funktions kompanier ex MP,CBRN, Sjukhuskompani mm.

    De marina frågorna överlåter jag till Marininspektören och Marin taktisk stab.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Insatt 19 oktober 2011 16:20

    Min reaktion rorde inte enskilda inlagg utan den samlade informationsbilden av den pagaende diskussionen. Detta ar den vanligaste formen av "sekretessmisstag" och ocksa det vanligaste sattet att skapa underrattelser, genom att samla oppen information fran ett stort antal kallor som var for sig inte rojer sekretessbelagd information men som samlat utgor just detta. Jag tycker debatten ar bra och jag litar pa att kontrollfunktionerna fungerar men tycker ocksa att vi tenderar att vara nagot naiva i var informationshantering.

  • Armébloggen 19 oktober 2011 13:38

    Hej Insatt!

    Tack för din kommentar. Alla inlägg och kommentarer på Armébloggen granskas innan de publiceras för att undvika att skyddsvärd information publiceras och för att säkerställa att reglerna för bloggen följs.

    Men om du som läsare upplever att något inlägg eller någon kommentar inte följer reglerna eller innehåller känslig information kan du anmäla det till redaktionen.

    Vid varje inlägg i övre högra kanten finns en knapp med ett utropstecken. Om du klickar på det så kan du uppmärksamma redaktionen på olämplig information eller om du misstänker att en kommentar eller ett inlägg bryter mot någon av reglerna för webbplatsen.

    Regler för inlägg och kommentarer
    Din anmälan uppmärksammar inlägget för webbplatsens moderatorer som sedan skyndsamt granskar det och genomför eventuella åtgärder.

    Om inlägget står i strid med webbplatsens regler avpubliceras det. Om inlägget inte står i strid med webbplatsen regler återpubliceras det (om det varit avpublicerat) utan ytterligare möjlighet för användare att anmäla det.

    Bästa hälsningar,
    Redaktionen Armébloggen.

  • Anders Rydén 19 oktober 2011 01:07

    Hemvärnet har idag INTE 22.000 hvmän
    utbildade och med fullgjorda hvavtal.
    Det finns en målbild att hemvärnet 2014
    skall ha 40 bataljoner med 22.000 man.
    Dels 17.000 man i insatskompanierna och
    dels 5.000 man i bevkningskompanierna.
    Rikshvchefen har inte redovisat hur utfallet blev 2010. D.v.s. hur många hvavtal som tecknats och hur många
    hvavtal som uppfylldes 2010. Anledningen
    till detta skulle vara problem som beror på
    omorganisationen (minskning av antal
    bataljoner). Det verkar inte helt trovärdigt
    i mina ögon, dessa uppgifter torde med enkla medel lätt fås fram. Är det möjligen
    så att rikshvledningen är något ovillig att
    redovisa dessa fakta ? Utfallet styr ju
    självfallet personalbehovet för att kunna
    nå målet 2014.

  • Berndt Grundevik 18 oktober 2011 22:37

    Öv Klevensparr
    Delar din uppfattning av vikten att balansera insatsorganisation så att hela "Armésystemet " går i takt. Den nationella försvarsplaneringen bidrager på ett positivt sätt att hitta styrkor o svagheter med nuvarande organisation. I våras genomfördes en första omavvägning och funktionsförbanden förstärktes med vissa förmågor. Detta skedde då på bekostnad av manöverbataljonerna. Jag utesluter inte att ytterligare omavvägningar är nödvändiga allt eftersom den nationella försvarplaneringen fortsätter. Dock så kommer en eventuell sådan "balansering" genomföras enligt tidigare metod dvs hög grad av delaktighet från förbandscheferna och koordineringen mellan ATS och ProdA.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Sailorman 18 oktober 2011 19:19

    Först och främst vill jag tacka Armeinspektör Berndt Grundevik för detta utmärkta sätt att föra en dialog på. Din vilja att informera om något som för många av oss ter sig ibland lite snårigt och även mycket komplext, är helt enkelt beundransvärt.
    Nu till mina frågor: Som jag förstått det ska alltså den nya organisationen bestå av åtta stycken manöverbataljoner fördelade som fyra mekaniserade, två lätt mekaniserade, en lätt/luftburen samt en amfibisk. När man nu läser ditt tidigare inlägg där det beskrivs som att tre kompanier stridsvagn 122 kommer att förrådsställas och resterande tillföras de fyra reservbataljoner som har låg beredskap.( 3 års återtagande), vad hände då med de fyra kompanier som väl borde ingå i de fyra mekaniserade manöverbataljonerna? Eller har jag missförstått dessa stående bataljoners uppbyggnad totalt?

    Vidare, de 160 st Leopard 2 A4 som står förrådsställda någonstans i södra Sverige, varför säljs inte dessa av så att medel kan frigöras för andra behövliga inköp till Försvarsmakten?
    Även undrar jag över vilka de nitton funktionsbataljoner är, utöver då de artilleri, luftvärn, underhåll, fältarbete och ledning som tidigare finns nämnda på sidan?

    Slutligen till den del av försvaret som ligger mig närmast om hjärtat, Marinen. Vi har alltså fartygen, de är samtliga i något sånär gott skick efter diverse överhalningar och i många fall uppgraderingar. Jag förstår mycket väl problemen ni/du har med att få de tilldelade medlen att räcka till alla försvarsgrenar och även se till att alla klarar sig åtminstone hjälpligt. Men det är enligt min mening inte rätt att dyra fartyg ligger till kaj och att besättningar inte finns att tillgå 24/7 till dessa. Det 2:1 system vid avlösning som används i handelsflottan borde vara ett klart uppsatt mål att sträva efter och vad jag förstått har även Flygvapnet precis samma problem, vad görs åt detta? Förövrigt måste jag medge att jag tycker den framtida minskningen av Marinen är helt fel. Varför inte utrusta HMS Karlskrona med lv samt helikopter hangar och sätta Stockholms korvetterna som eskort till denna på internationella uppdrag. Åter sjösätta de två upplagda Göteborgs korvetterna och använda dessa två och två som eskort till de senare två stödfartygen vilka är klart prioriterade attack mål av en ev. fiende samt inte minska ubåtsflottan som det nu planeras, utan snarare i framtiden utöka detta mycket avskräckande medel till försvar.

    Tack för ordet.

  • Mattias 18 oktober 2011 15:08

    Jepp.. Tack för ditt svar och din öppenhet..
    Mvh Mattias

  • Lennart Klevensparr 18 oktober 2011 13:51

    Det är mycket bra att inspektören väcker liv i denna fundamentala fråga för landet.
    Frågan man kan ställa sig är Har vi en IO som är avsedd för både nationellt behov liksom för internationella behov?!
    Mitt svar på detta är Nej. Nuv IO 14 grundas i all väsentligt på internatonella insatser. Detta märks tex på att våra mekförband innehåller ett mycket stort antal officerare och soldater i förhållande til ing, art och lvförbanden.
    Dessutom växer funktionsförbanden till mycket långsamt jämfört med mekförbanden. Ingförbanden har idag stort inslag av EOD motsv förmåga men i princip ingen förmåga till övergång av vattendrag som är ett nationellt behov.
    Min slutsats är att kommande IO behöver omavvägas.
    L Klevensparr
    C Lv 6

  • Berndt Grundevik 17 oktober 2011 20:50

    Andreas
    Maila till min MA/ADC Mj Ranebo; magnus.ranebo@mil.se så kommer han att fixa den till dig.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 17 oktober 2011 19:14

    Mattias
    Skall försöka ge dig ett rakt svar på en hypotetiskt komplex fråga.
    I en demokrati måste alltid myndighetschefen dvs ÖB följa politiska beslut. Att följa de folkvalda politikernas vilja är en självklarhet för Försvarsmakten. Givetvis måste alltid ÖB redovisa sin uppfattning om konsekvenser av politiska beslut. Om ÖB offentligt anser att han inte kan lösa sin uppgift samt att han inte har förtroende för regering o riksdag, eller att regering o riksdag inte har förtroende för ÖB, så är det min bedömning att han måste välja att avgå. Hoppas att du genom denna korta redovisning fått svar på din fråga.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 17 oktober 2011 18:48

    Mj
    Tack för att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Insatt 17 oktober 2011 18:28

    Laste igenom samtliga kommentarer nar de var uppe pa ca 58 st, har inte tid att lasa alla nu sa nagon fore mig kanske redan har reagerat men borjar inte den samlade bilden av den forda diskussionen narma sig sekretessbelagd information?

  • Andreas Jonsson 17 oktober 2011 10:00

    Vart hittar man stridsvagnsutredningen i sin helhet?/ mvh Andreas

  • Claes Sundin 17 oktober 2011 00:20

    Andreas Jonsson
    Jag är helt enig med dig: Hela Sverige ska försvaras. Men min bild av vad som kan hota Det Nya Samhällsförsvaret är inte i första hand ryska stridsvagnar. De nyaste ryska strv tror jag man kommer att finna vid kinesiska gränsen.
    Vi är också överens om att hemvärnsförbanden har sina begränsningar vilket inte betyder att de inte skulle lösa avancerade uppgifter eller att man militärt "tänker utanför lådan". Att du tar grekerna som exempel förvånar mig.
    Sverige tror jag ska försvaras militärt i första hand med luft- och sjöstridskrafter

  • MJ 16 oktober 2011 22:44

    I det scenariot vi har att förhålla oss till - dvs nuvarande ekonomiska anslag - ser jag i vart fall en möjlighet som finns. I och med att numerären i armén blir såpass begränsad att det är möjligt att de utgångsgrupperingar som uppstår i ett scenario liknande det klassiska "kort militär förvarning" kommer att befinna sig på ett visst avstånd från inledande luftlandsättningar bör större vikt läggas vid en ökad förmåga till fördröjningsstrid av mindre förband. Detta då vid ett begränsat antal platser av särskild vikt - de som redovisas i AI inlägg. En möjlig lösning på detta utan att spränga budgetramarna skulle kunna vara att förse några i förväg utpekade och förberedda hemvärnsbataljoner med viss tilläggskapacitet inom fältarbeten/pansarvärn och/eller indirekt eld tillhandahållet av GSS/T samt förstärkning av batstaben av resoff för att kunna hantera/stridsleda dessa. Det skulle innebära att vi köper viss tid för en eller flera manöverbataljoner att omgruppera för motanfall mot en luftlandsättning/landstigning innan fienden har hunnit etablera sig till fullo. Specifikt för Gotland borde även övervägas om även andra hv-förband från fastlandet bör utgångsgrupperas där för att ha någon möjlighet att kunna fördröja fiendens säkring av ett brohuvud. Tillsammans med ovanstående kapacitet skulle man då kunna skapa en enklare form av fo-stridsgrupp på ön.

  • Mattias 16 oktober 2011 22:09

    Tack för ditt svar. Nu kommer en liten fråga till.
    Kan inte försvaret säga STOPP!!. "Om ni (regering/riksdag) gör denna besparingen så kan vi inte uppfylla vår plikt att försvara detta land?"

    Man kan inte bemöta granater med slangbellor enligt min mening.

  • bohel 16 oktober 2011 20:00

    Tack general för att du svarar - jag har naturligtvis full förståelse för att du endast kan agera inom det uppdrag som ger dig mandat att skapa en organisation som skall finnas vid en viss, nära framtid. Jag tog mig friheten att ifrågasätta den grund, som den politiska nivån hade för att beordra Försvarsmakten att skapa 2014 års organisation. Bakgrunden är, som den som läst mina bloggar förstår, att jag menar att vi, Sveriges nationella försvar, måste själva bestrida en angripare luftherravälde till dess att den solidariska hjälp vi utgår från kommer till undsättning de facto är insatt i stridsområdet. Jag är övertygad om att denna hjälp kommer att dröja längre tid än tre-fyra dagar. Har vår angripare luftherravälde redan de inledande dagarna kommer såväl våra markstridskrafter, sjöstridskrafter som våra flygstridskrafter att snabbt förlora den slagkraft de må ha dag ett. Denna bakgrund bör vi ha i åtanke när vi nu som militära fackmän diskuterar 2014 års organisation. Politiker har andra infallsvinklar och de skall självfallet respekteras men vi har som militära experter skyldighet att peka på våra argument.

  • Henrik Nilsson 16 oktober 2011 19:44

    Jag glömde skriva, ASRAD-R kanske vore intressant? Vi har ju redan erfarenheten av robotarna till det systemet och radarn är svensk. Dessutom används det av tyskarna och finnarna.

  • Henrik Nilsson 16 oktober 2011 19:43

    ok, det låter intressant! Om det nu är ett nytt SHORAD/VSHORAD som sökes önskar jag att komma med ett tips om det går för sig.

    Till Visbykorvetterna hade man en gång tänkt sig ett luftvärn, det som var på tapeten då var samma system som Finland idag använder - Umkhonto-IR. Jag vill föreslå att man försöker hitta en gemensam "grund" i luftvärn att försöka hålla sig till, om inte samma system så i alla fall av en och samma tillverkare. Min uppfattning var att Umkhonto-IR var påtänkt för Visby för att sedan av SAAB anpassas efter våra system. Jag vill till och med minnas att Visby i praktiken är förberedd för just Umkhonto-IR systemet.

    Är det helt orimligt att tänka sig att ni funderat på någon form av samordningsmöjlighet? Dvs, att Armén och Marinen skulle ha väldigt lika system för att få samordningsvinster inför framtiden? Det vore rent ut sagt korkat att Armén exempelvis skulle välja IRIS-T SLS och att flottan i framtiden väljer att bulta på Umkhonto-IR.

    Att få till en samordningsvinst genom hela FM samt Finland vore bra. IRIS-T SLS är heller inte satt i fält än vad jag förstår, men att däremot derivatet LFK NG ska driftsättas inom tyska armén. Dock kommer nog ingen att sätta det systemet på fartyg.

    Mitt tips, välj det sydafrikanska alternativet. SAAB kan säkerligen få stor delaktighet i Umkhonto projekten. Det systemet är dessutom i bruk hos sydafrikanska flottan samt den finska.

    Samordningsvinster!

  • Andreas Jonsson 16 oktober 2011 19:01

    Hemvärnets tjänstgöringsdygn och org medger inte allt för avancerad mtrl. Man har tex inga egna represurser. Luftvärn behövs inte bara på gotland utan jag anser att hela Sverige skall kunna försvaras. Binder man upp för stora resurser på ön så kommer en ev angripare att kliva i land på den lika demilitariserade östkusten istället. Skall hemvärnet kunna transporteras i pbv eller cv90 så är det den ordinarie armén som får stå för besättningar och underhåll så länge hv ser ut som det gör idag. Det är kanske dags att reformera hela hemvärnet och ge det bättre förmåga till försvars och fördröjningsstrid för att kunna stötta den ganska magra stående armén. Att vi bara har råd att organisera 42st strv 122 av totalt 160st är pinsamt när Grekerna har 150+ Leopard 2A6 och snart ytterligare 300 Abrams + åtskilliga hundra äldre vagnar. Både Norge och Finland använder Leopard 2A4 motsvarande de 180st som vi ställt i malpåse. Stridsvagnarna är en nyckelfunktion i vårt försvar och jag hoppas antalet i drift kommer att öka när fokus ändras mer mot nationellt försvar. Det teknikförsprång som funnits över hotstrv kommer ev vara utraderat när Ryssarna kommer med nästa generation strv då måste vi börja tänka på numerär igen. Utan egna stridsvagnar är det inte roligt att vara skyttesoldat när det dyker upp fientliga strv oavsett hur bra personlig mtrl man har.

  • CS 16 oktober 2011 15:28

    Även jag uppskattar givetvis att du tar dig tid att föra debatten på nätet.

    Utifrån regeringens budgetproposition 2012 så är det tydligt att man lägger ett stort fokus på att främja vår säkerhet och värna våra nationella intressen genom insatser även utanför landet.

    Jag kan tycka att man borde varit tydligare med att precisera vilka förmågor som bör fokuseras kring det nationella försvaret respektive internationella insatser men tyvärr så är det något otydligt. Det man dock bör fundera kring är vilka som ger mest effekt på respektive plats. Där är min uppfattning att vi har betydligt större effekt av Armén internationellt. Den träningen som erhålls där är dessutom till stor nytta för försvaret av Sverige och den bidrar till att officerare och soldater stannar i Försvarsmakten.
    Jag delar inte din uppfattning Arménytt, punkten 3. Allting kan inte vara lika viktigt. Det måste prioriteras och här förordar jag de internationella insatserna för de ger en otrolig synergieffekt.

  • Ödmjuk 15 oktober 2011 23:32

    Jag tackar ödmjukast och har full förståelse att du har annat att göra också kanske var lite för snabb på avtryckaren, upplevde det nämligen som att inlägg efter TC´s blev besvarade men tack för svaret ialllafall.

  • Berndt Grundevik 15 oktober 2011 17:46

    Andreas
    Stridsvagnen har en given roll i en Armé. Det är det vapensystemet/platformen inom marksidan som har bästa eldkraften och skyddet. Det är inte bara i högkonflikts situationer stridsvagnen kommer till sin rätt utan också i stabiliseringsoperationer. Jag rekommenderar att du läser Arméns stridsvagnsutredning från februari 2009.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 15 oktober 2011 17:37

    CS
    Uppskattar att du deltar i debatten. När det gäller nuvarande dimensionering av försvaret och om denna är relevant så måste man alltid ställa sig frågan ; mot vem eller vad skall vi försvara oss? Den frågan måste alltid inriktas av politisk nivå. Delar inte din uppfattning i sista meningen där du anser att armén inte skall ha som huvuduppgift att kunna vara en del av försvaret av Sverige. Alla försvarsgrenar inkl Hemvärnet måste alltid ha som huvuduppgift att försvara landet på hemma plan. Genom samverkan mellan de olika stridskrafterna får man alltid bästa operativa effekt oavsett vilken volym man disponerar. Likaså är det viktigt att Armén,Marinen och Flygvapnet har förmåga att med olika delar kunna genomföra internationella insatser.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 15 oktober 2011 17:20

    Henrik
    Det pågår en diskussion/beredning om ersättare till dagens RB 70 system (låghöjdsystem).
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 15 oktober 2011 17:15

    Bohel
    Dina frågor är relevanta och bidrager till debatten. Det är politiska bedömningar, hotbildsanalyser och därefter beslut som ligger till grund för de uppgifter som Försvarsmakten skall lösa. Därefter dimensioneras Försvarsmaktens insatsorganisation. Jag som arméinspektör bidrar till debatten genom att redovisa fakta och de avdömningar som är gjorda för att skapa ökad insikt i försvarsfrågor.Oavsett vilken uppfattning jag har så skulle det vara fel att jag kommenterar politiska bedömningar och beslut.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 15 oktober 2011 15:33

    Mattias
    Bra att du debattaterar men när det gäller frågor om flygvapnet vill jag att dessa besvaras av Flygvapeninspektören och hans stab. (jag ser till att du får ett svar). Däremot kan jag kommentera Gotland kortfattat. Det är politiska beslut som främst de sista 15 åren har påverkat den militära närvaron på Gotland. I sommras hade jag ett inlägg på armébloggen om Gotlands strategiska betydelse och vilka förband som efterhand avvecklats. Försvarsmakten löser lojalt de uppgifter som riksdag och regering beordrar.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Claes Sundin 15 oktober 2011 11:31

    Andreas Jonsson
    Jag tror att du underskattar hemvärnsförbandens förmåga och överskattar gotlänningarnas villighet att föra fördröjningsstrid bland de ännu inte hittade silverskatterna.
    Bättre satsa på Luftvärn med lång räckvidd
    Claes S

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 20:13

    Claes
    Bra att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 20:11

    Anonym
    Bra att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:55

    Lars
    Bra att du är med och debatterar markstridsfrågor.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:53

    Björn
    Tack för att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:50

    Sgt "Kabuto"
    Bra att du deltar i debatten. Läs mitt svar till sgt Hjelm.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:45

    Jonas
    Läs mitt svar till Martin. Bra att du deltar i debatten.
    Hälsngar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:42

    Tobias
    Positivt att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:40

    Cornucopia
    Bra att du deltar i debatten. När det gäller luftvärnsfrågorna så återkommer Prod Armé med det aktuella orderläget.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:34

    Maggan
    Det är viktigt att respektera de lednings och lydnadsförhållanden som är beslutade. Rikshemvärnschefen ansvarar för att produktionsleda och utveckla hemvärnsförbanden. I och med detta genomför han inspektioner. Jag som "användare" av hemvärnsförbanden ger taktisk order vid insats . I samband med detta kan jag följa upp verksamheten vid förbandet (inspektera vid insats).

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 19:19

    Ödmjuk
    Jag har kommenterat TC inlägg och anser att hans inlägg likt alla andra inlägg är viktiga att besvara. Pga av en utlandsresa var det lite svårt att besvara alla bloggar omgående.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 14 oktober 2011 18:50

    Sgt Hjelm
    Med respekt för Rikshemvärnschefens ansvarsområde så kommenterar jag inte Hemvärnets interna frågor. Däremot kan jag som Arméinspektör tillika armétaktisk chef konstatera att vid alla de tillfällen som min stab ger ut taktiska ordrar/ger uppgifter så har hemvärnsförbanden i alla delar av landet genomfört insatser med mycket gott resultat. Känn er stolta oavsett om det finns vissa "tyckare" som inte förstår eller uppskattar ert arbete.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Mattias 14 oktober 2011 18:11

    Bäste Armeinspektör Bernth Grundevik

    Jag har några frågor till dig.

    Hur kommer det sig att Sverige sålde av sina radarspaningsflygplan och inte skaffade något nytt? Blir inte försvaret väldigt försvagat när det gäller radarspaning?

    Hur kommer det sig att man sänker antal JAS 39 Gripen till 100 plan och vad händer med dem 34 st som är över?

    Känner försvaret inte någon oro nu när Ryssland håller på och rusta upp sin attackstyrka samt med långräckviddiga roboten i Östersjön?

    Varför är försvaret så väldigt villiga att lämna Gotland obevakat?

    Själv så känner jag en väldigt stor oro för hur försvaret ser ut just nu.. Det känns som att allt minskas eller försvinner.

    Mvh Mattias

  • Andreas Jonsson 14 oktober 2011 15:54

    Strv till hemvärnet är inte realistiskt. Utökad farb förmåga, minläggare och bättre pv vapen skulle ge hv en bättre möjlighet till fördröjningsstrid.Jag vet att det kanske inte är genomförbart men de 200 pbv 302 som finns kvar skulle kunna ge hv förband med viktiga skyddsobjekt ett splitterskyddat fordon.Tragiskt att vi inte kommer ha besättningar till alla våra strv 122och strf90 i den nya orgen. Vi får döpa om strv 121 till ikv 121 för att kringgå begränsningar i antalet strv. Det verkar som våra politiker satt Försvarsmakten i en liknande sits som tyskarna efter VK1 med begränsningar i numerär och mtrl.

  • bohel 14 oktober 2011 13:11

    Du slår huvudet på spiken där, Erik!
    Vi har 100 JAS39 men har flaskhalsar i betjäningskapacitet, antal baser för vårt närområde, ammunition som lämpar sig för tyngre markmål, ledningskapacitet, stridsledning i störd (normal krigs-)miljö etc. 100 JAS låter alltså mer imponerande än vad det är.
    Etc, etc... Fortsätt att debattera på försvarsmaktsbloggarna - du behövs!

  • Claes Sundin 14 oktober 2011 00:36

    Andreas Jonsson
    Som alternativ eller komplement till luftvärn med lång räckvidd på Gotland skulle man kunna låta hemvärnsförbarnden disponera de 14 strv. De kan ju terrängen och med vagnarna inledningsvis maximalt utspridda bör det vara avhållande. Tre vagnar i varje väderstreck och två på flygplatsen som rörliga värnkanoner. Gotland är platt så antalet stridställningar med långa skjutavstånd är betydande. Borde vara rekryteringsbefrämjande. Men vad säger min kvartermästare?

  • maggan 13 oktober 2011 17:30

    Finner det något lustigt att armeinspektören uppenbart inte inspekterar hela armén, detta då 22000 av hans underställda enligt ovan resonemang inte ligger under hans domvärjo.

  • Sgt Hjelm 13 oktober 2011 11:27

    Ja, det verkar vara mycket vi skall lösa. Ett krav jag skulle vilja ställa är att vi får instruktörer från FM istället för som nu frivilligorganisationer. SRK skall inte utbilda oss i TOS. Samma bevärning, utbildning och materiel som övriga FM; inga kompromisser.
    HV måste eventuellt göra sig av med epitetet "Hemvärnet" för att bli en respektabel del av FM. Värdergrunder till trots; en del individer i FM betraktar oss fortfarande som "mauser och stålkruka".

  • bohel 13 oktober 2011 11:23

    Börjar Arméinspektören inte i fel ända med sin fråga hur vårt Försvarets insatsorganisation bör utformas? Innan vi diskuterar utformning så bör vi väl komma fram till vad det nationella försvaret skall försvara oss mot? När vi kommit fram till en rimlig hotbild, skall vi då i vår vidare diskussion förutsätta att dagens resursfördelning mellan mark-, sjö- och luftstridskrafter ligger fast även om vår diskussion ger vid handen att Försvaret borde ha en annan sammansättning? Diskuterar vi markstridskrafter isolerat så kan vi väl vara överens om att vi har infört en alvarligt snäv restriktion?
    Som jag pekat på i min egen blogg så har Försvarsministern, när han argumenterade för "skapandet av ett försvar som i jämförelse med tidigare år är mer användbart, tillgängligt och flexibelt”, så exemplifierade han på följande sätt: ”Kriget i Georgien utspelade sig på fem dagar och avgjordes på två. Det var färre än 20.000 ryska soldater i Georgien, men de kom dit mycket snabbt. Georgien saknade luftherravälde, vilket beseglade konfliktens utgång. Kriget i Georgien innebar inte i sig en upptrappning av den militära hotbilden mot Sverige i det korta perspektivet, men väl ett tydliggörande av hur den nya tidens hot ser ut.”
    Kan vi enas om, bortsett från de politiska skeendena i Georgienkonflikten, att det kan vara ett krigsförlopp som är relevant för vårt område? Annars var vänlig och kom med andra förslag!

  • Andreas Jonsson 13 oktober 2011 08:47

    General. Motsätter mig inte förekomst av lätta förband men att bygga förband med Ptgb6 som bärare anser jag inte vettigt. Ptgb6 är ett bra fordon men det är inget stridsfordon. Skall man ha en förare och en skytt kvar i bilen är det två man som gör avsittning per fordon. En FAP för detta förband blir en enorm samling fordon som måste bevakas av någon. Använd Ptgb6 som ett komplement till andra fordon och ge de lätta förbanden ett vettigare fordon med plats för en grupp per fordon.
    Tragiskt att armén är bakbunden när det gäller stridsvagnarna. 121orna skulle också behövas för det nationella försvaret för att få tillräcklig numerär på tanks. Tre kompanier strv för att försvara Sverige är inte seriöst. Resten av armén får lägga rök och köra bakåt tills något av dessa tre komp dyker upp, eller har rb57 gjort stridsvagnen överflödig?

  • Berndt Grundevik 13 oktober 2011 06:15

    Johan
    Om du menar de ca 2.5 miljarderna på anslaget om internationella insatser så har du fel. Dessa pengar är styrda till internationella insatser genom politiskt beslut. ÖB har inte möjlightet att "omdisponera" dessa pengar för annan verksamhet.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 13 oktober 2011 06:07

    Johan K
    Två bra frågor. När det gäller ett möjlighet att återinföra värnplikt så är detta helt ett politiskt beslut. Försvarsmakten har inte erhållit någon uppgift att planera för detta eller ha någon "plan B " i byrolådan. När det gäller frågan om "läget med totalförsvaret" så låter jag staben bereda frågan och återkomma.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 13 oktober 2011 05:58

    T
    Du har helt rätt i problembeskrivningen att under 10-15 år har materiel "överintecknats" vid framtagning av ny organisation. Detta försvarsmaktproblem får inte upprepas med IO 14. Precis den "kontroll" som du föreslår är planerad att genomföras under oktober-november.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 13 oktober 2011 05:51

    TC
    I samband med mina förbandsbesök och beredskapskontroller, sammanlagt ett 35 tal besök/år, så har jag erhållit motsvarande lägesbeskrivning från flera truppbefäl. Det är bla mot den bakgrunden som jag driver frågan att administrationen måste minska på plutons och kompaninivå.

    Helst av allt hade jag velat att armén erhållit resuser så att förbandens tillväxt varit klar senast 2014. Detta skulle stegvis minska en del av problemen du belyser. Jag kan lova dig att chefen Prod A och undertecknad gör allt vi kan för att insats och produktinsspåret skall gå i takt. För att vara trogen mot vårt system skall jag se till att Chefen ProdA besvarar övriga frågor som du lyfter upp. Bra att du deltar i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Henrik Nilsson 13 oktober 2011 01:10

    Vad är det för nytt luftvärn som diskuteras?

  • Berndt Grundevik 13 oktober 2011 00:28

    Wiseman
    Tack för dina synpunkter och positiv respons på arménytt del 2 ( övlt Andersson/ATS artikel)
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Ödmjuk 12 oktober 2011 21:44

    Dessa inlägg som jag finner mest intressanta tillsammans med några andra svåra frågor besvaras inte varför?

  • Cornucopia? 12 oktober 2011 21:05

    På Folk & Försvars dragning över IO2014 härom veckan så var antalet stridsfordon 90 hemligt. Ca 545 st är en ganska tydlig uppgift från Arméinspektörn.

    När man ändå är igång så kanske det kan förtydligas vad som avsågs med att EldE98 skall ingå i IO2014 och inte Rb70. Vad är EldE98? MEADS-baserade markavfyrade Rb 98 IRIS/T?

    Nytt medelkort luftvärn på gång och Rb 70 på väg ut?

  • Wiseman 12 oktober 2011 20:45

    Mycket glädjande att se att det blivit så stark respons på inbjudan till debatt.

    Befintligt uppgiftsdelning mellan blå försvarsgrenar och grön avseende uppgifter i närområdet är naturlig. Solidaritetsförklaring eller ej har vi inte numerär nog i försvarsmaktsorganisation 14 att genomföra markstridsinsatser i grannländerna eftersom en situation där sådan är aktuella samtidigt kommer att kräva hög beredskap i Sverige.

    Avgörande är det som också övlt Jonas Andersson tar upp i sin utmärkta artikel i Arménytt 2/11 om Arméns roll i det nya nationella försvaret: ”Här bär armén ansvaret att kraftsamlat åstadkomma lokal överlägsenhet på marken och därmed uppnå det avgörande som krävs för att skydda nationens suveränitet alternativt skapa den tid som behövs för att eventuell hjälp från tredje part ska anlända.”

    Den förstnämnda delen fordrar en stark offensiv förmåga i form av tyngre stridsfordon, om vilket inspektören redan nämnt att beslutet om numerär ej är påverkbart. Såväl den första som den andra uppgiften fordrar en annan sak som i högsta grad faller på Armén – nämligen att uthålligt kunna luftförsvara våra utgångsgrupperingar av brigaderna samt skydda APOD/SPOD för hjälpen utifrån. Att vi kan skydda egna basområden är den grundläggande förmågan och luftvärnet har som bekant tyvärr behandlats mycket styvmoderligt under den olyckliga time-outen. Även med det nya system som nu diskuteras blir förmågan tveksam.

    Självfallet är ovanstående synpunkter redan beaktade, men det skadar aldrig att spotta på stenen. Vi måste förstärka vårt luftvärn för att möjliggöra för Arméns övriga truppslag och de andra försvarsgrenarna att verka och för att kunna möjliggöra att hjälp tillförs från tredje part.

    En eloge till övlt Andersson för en mycket bra artikel.

    Slutligen också en farhåga som gäller Hemvärnet. Risken känns nu överhängande att såväl Armén och Flygvapnet nu vältrar över uppgifter på Hemvärnet som man inte själv längre har resurser att klara av och det har knappast heller Hemvärnet med sin mycket reducerade numerär och materiel. Dagligdags stöter man tyvärr på attityden att ”det får Hemvärnet lösa”. Det håller inte.

  • Johan Jeppsson 12 oktober 2011 18:57

    Ja, det är det i det stora hela.

    Men den stora biten, de många kronorna, är något som FM internt kan dribbla med.

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 14:18

    Erik B
    Bra synpunkter. Delar helt din uppfattning att vi måste öva på de svåraste nationella uppgifterna. Om ex ett stridsfordon 90 kompani hemma i Sverige är duktiga i strid mot en mekaniserad motståndare med pluton storlek så finns en mycket bra grund att lösa stridsuppgifter i internationell miljö.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 14:12

    Anders W
    Kloka synpunkter. Dessa frågor finns med och beaktas i den fortsatta försvarplaneringen samt utvecklingen av Insatsorg 2014.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 14:07

    Hannes
    Intresanta och läsvärda funderingar i ditt inlägg.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Sgt "Kabuto" 12 oktober 2011 12:32

    Kan låta vansinnigt i en del människors öron; men jag tror att man hade haft stor användning av att dedikera vissa tjänster i de internationella uppdragen åt HV-män att söka. Närskydd, stab- och tross men givetvis andra som jag inte tänker på just nu. En plats i HV hade kanske därför varit mer "attraktiv" för vissa då. Kravet på "ingen kronisk medicinering" verkar vara tabu på det internationella uppdragen men reumatiker, m.fl. får plats i HV. Inkonsekvent?

  • Sgt "Kabuto" 12 oktober 2011 12:19

    Detta "mindset" kommer till uttryck i bl.a. Hemvärnet att det finns underförstådd och inbillad klass A och en klass B av soldater.

    Klass A är veteraner från de olika insatserna och värderas högt inom kompanierna; och detta med rätta. De har ovärderliga erfarenheter men tas sällan till vara. Deras erfarenheter uppskattas inom armén och de söker sig nu därför dit.

    Klass B är "resten" som inte vill åka utomlands, inte får, inte kan. Deras hjärtan klappar för stöd till samhället och viljan att träna strid skiftar lika mycket som det finns individer. Ofta sammanfaller denna vilja med intresset att överhuvudtaget vårda sin kropp genom fysisk aktivitet på sin fritid. Kan tyckas hårt; men det är en observation jag gjort. Den fysiska statusen måste höjas inom HV.

  • AT 12 oktober 2011 08:43

    Jag arbetar som plutonchef med anställda soldater och jag kan bara med eftertryck hålla med TC. Den gemene officeren är motiverad och lojal men just nu har "management-officeren" i yrket stort övertag mot "taktikofficeren". Detta kanske är lite OT gentemot den debatt Arméinspektören efterlyser men den växelverkan som uppstår nu anser jag vara skadlig. Det känns som att "INS inte går i takt med PROD" i brist på bättre uttryck. Då jag måste lägga mer och mer tid på administration förtvinar taktikern i mig...

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 06:24

    Tomas
    Fråga ett skall jag låta rikshemvärnschefen besvara mht att det är hans ansvarsområde. Fråga två -ja insatsorg 2014 ser ut som jag har redovisat i stort. Jag skall låta min stab ta fram den öppna mer detaljerade bilden på arméns olika insatsförband.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 06:20

    Andreas
    Det behövs både tunga och lätta förband såväl i det nationella försvaret såsom vid internationella insatser. Delar din uppfattning att med fler stridsvagnar i våra mekaniserade bataljoner får vi bättre anfallskraft. Arméns stridsvagnsutredning 2009 påtalade just detta men som jag skrev tidigare så är det avdömt att endast tre fristående stridsvagnskompanier skall finnas i insastorganisation 2014. Fortsätt att engagera dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 06:12

    H
    Det är bra att du lyfter fram "ljusglimtar" från er verksamhet och speciellt att det går åt rätt håll i GSS T frågan. Bra jobbat!
    När det gäller GSS T systemet vill jag att du läser om detta i nya arménytt som kommer under denna vecka.
    Förra årets övningsserie blev mycket bra. I år har vi för små volymer arméförband så det har inte fungerat att genomföra motsvarande övning under 2011. Planen är att under våren 2012 öva i Övre Norrland med huvuddelen av tillgängliga arméförband. Dock inte alls i samma volym som under 2010 mht att vi är inte "tillväxta" i tillräcklig omfattning. Under 2013 är tanken att åter genomföra motsvarande övningsserie som under 2013. Min ambition är att detta skall sedan genomföras varje år.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 06:00

    Martin
    Din synpunkt om att Försvarsmaktens"mindset" måste balanseras tycker jag är klok. I kommande nummer av arménytt trycker jag på just detta i min inledning. Jag menar att alla officerare,civilanställda och soldater måste inse att alla uppgifter (utbilda nya soldater, genomföra nationella övningar, nationella insatser, stå i beredskap, genomföra repövning/KFÖ med GSS T soldater,internationella insatser osv) är viktiga att utföra för att systemet skall fungera
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 05:50

    FK Edvin
    Bra att du egagerar dig i debatten. Jag kan lova dig att undertecknad, regementschefer, stabspersonal, insatsbataljonchefer med flera gör vårt yttersta för att utveckla Arméns insats organisation 2014 efter de givna förutsättningar som råder. Din tanke om en "bredare GMU" är god men pengarna räcker inte till att göra det du föreslår. Avslutningsvis så delar jag din uppfattning att skåne terrängen lämpar sig bra för mekaniserad strid. Som du vet drev jag frågan om att fortsätta genomföra stridsvagnsutbildning i Skåne. Det blev avdömt att stridsvagnsutbildningen enbart skulle genomföras på två platser dvs Skövde och Boden. Jag måste förhålla mig till det beslutet.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 05:38

    Hellen
    Jag kan lova dig att det finns både kompetenta Generaler, officerare ,soldater och sjömän i Försvarsmakten. De senaste årens insatser utomland i bla Afghanistan, Libyen, Adenviken samt här hemma i Sverige (bla Hemvärnets stöd till samhället i hundratal insatser/år) är ett bevis för detta. Syftet med mitt debattinlägg är att informera om det försvar , insatsorganisation 2014, som i demokratisk ordning är beslutad i Svensk riksdag Juni 2009. Att bjuda in till en öppen debatt är viktig för att människor inom och utanför Försvarsmakten skall få insikt och kunskap. Tyvärr har debatten tidigare bara vaknat till liv inför förbandsnedläggningar och när jobben minskar på vissa orter. Det är dags att lyfta debatten till en relevant nivå. Jag uppskattar att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 05:27

    A. Nonym
    Din frågeställning om Åland är enligt min uppfattning riktad mot politisk nivå. Jag varken vill eller kan i min roll som Arméinspektör föra någon politisk argumentation men tack för att du engagerar dig i debatten.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 05:22

    1.sgt S
    Tycker att ditt inlägg är relevant och din nyfikenhet visar att du bryr dig och vill delta i debatten. Jag vill ge dig några svar på dina materielfrågor. Detta är öppen och icke hemlig information. Jag låter min stab återkomma med svar på övriga frågor..
    - Vi har totalt 120 stridsvagnar av typ Leopard 2 "improved" som köptes in på mitten av 90 talet. I "försvarsbeslutet" (beslut om inriktningspropositionen) från Juni 2009 är det avdömt att det skall finnas tre fristående stridsvagnskompanier i insatsorganisation 2014. Respektive stridsvagnskompani innehåller 14 st stridsvagnar. Övriga stridsvagnar kommer att finnas i några av de fyra reservbataljoner som har låg beredskap.( 3 års återtagande).
    - Det finns ca 545 stridsfordon 90 av olika typer. Dessa återfinns främst i de fyra mekaniserade bataljonerna. Resterande vagnar finns i huvudsak i de ovan nämnda reservbataljonerna.
    - De två artilleribataljonerna tillförs,med start 2012, den nya art pjäsen Artcher. (12 pjäser/bataljon). Dessa artbataljoner kan understödja kraftsamlat en tillfälligt sammansatt brigadstridsgrupp eller en artbat kan underställas vardera till de två brigadstridsgrupperna.
    - Luftvärnets två lv bataljoner har robot 70 systemet (låghöjdsystem) och rb 97 Hawk systemet (höghöjdsystem)
    - De två ingengörbataljonerna erhåller i närtid ny modern maskinröjar kapacitet (se bilden i redovisningen av armén som jag inledde med).
    När det gäller vinterkapacitet pågår en analys om vilken kapacitet "armésystemet" har och hur detta skall hänga ihop och vidareutvecklas.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 04:40

    Kapten "x"
    Dina frågeställningar är mycket relevanta. Jag delar din uppfattning att när man är en av "kuggarna i maskineriet som vet vad som gäller" så bidrar detta till tydlighet och arbetstrivsel. Det är precis detta som nu håller på att återtas. Allt det du efterlyser klarhet i såsom nytt mobiliseringssystem, krigsplacering av materiel, förbandsutvecklingsplaner,utgångsgruppering vid höjd beredskap ex GIVAKT mm håller nu på att utvecklas. Sök kontakt med din krigsförbandschef så kan han/hon orientera i detalj hur arbetet och tidsplanen ser ut vid ditt krigsförband.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 04:28

    Johan
    Din frågeställning är enligt min uppfattning riktad mot politisk nivå. Jag varken vill eller kan i min roll som Arméinspektör föra någon politisk argumentation men tack för att du engagerar dig i debatten.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 04:23

    Wiseman
    Tack för din kommentar. Jag anser att det är min skyldighet att i ett demokratiskt öppet samhälle bidra till att vi kan få en ökad kunskap om Försvarsmakten och konsekvenser av fattade beslut .
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 12 oktober 2011 04:20

    Henrik
    Du har rätt. Jag svarade Ola tidigare och redovisade mer i detalj för att undvika missförstånd.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Hannes 12 oktober 2011 00:56

    Lite kort om mina tankar och funderingar.

    Dom senaste decenniemun har vi sett en kraftig ökning i konsumtion i västvärlden. Kommer denna konsumtion att bibehållas nu när Europa står inför allvarliga budget problem. Hur kommer dom ökade produktionskostnaderna i Kina att påverka konsumtionen i väst. Ökade olja och gas priser inom 15-20 år bör sannolikt öka transportkostnaderna avsevärt. Kommer tillverknings industrin att flytta? Väst Afrika kanske? Min bedömning är att handeln troligen kommer minska och möjligen även byta kontinent och därav kommer även handels flödena till viss mån se annorlunda ut.

    Bedömer också att vår enda landförbindelse till Europa kommer öka i betydelse, dels med eventuellt kommande järnvägs satsningar och Fehmarn-Bält förbindelsen som ska vara klar 2018.

    Sen är frågan om NATO kommer finnas kvar så som organisationen ser ut idag. Eller finns USA:s intressen i andra delar av världen?

    För Svergies försvar har Henrik Nilsson en del vettiga frågeställningar.
    Tycker man bör titta på ett mer kvalificerat LV samt land baserad sjömåls förmåga i syfte att kunna använda FV och Marinen mer offensivt i vårt närområde i händelse av ett ökat hot i närområdet.

    Med tanke på dom stora flödena av varor i vårt närområde som du nämner antar jag att en konflikt troligen skulle kosta mer än man skulle vinna pga förlorade inkomster och säkerhetspolitiskt instabilitet.

    Bra läsning

  • ödmjuk 12 oktober 2011 00:42

    Mkt snack om kostnaden för utlands insatserna men om man ser på det ur synvinkelns att 2 st lätta bataljoner/år får bra träning upp till kompanis ram med skarp träning och strid där vi använder flera enablers med ovärderlig erfarenhet för i övrigt skralt tränade officerare så tycker jag att vi får mkt för den dryga miljarden jämfört med vad vi får för de övriga 39miljarderna.

  • Anders W 11 oktober 2011 23:13

    Tack för denna redogörelse och initiativ.
    I denna fråga finns så otroligt mycket att göra men det är skönt att se att arbetet har påbörjats med bl a regionala staber.
    Några frågor jag anser är värda att beakta är: 1/ Skyddet av våra förband och infrastruktur . Med detta menar jag att vi behöver dels utveckla vårt luftvärn. Fortsätt utvecklingen av system Bamse och börja sätta upp förband med dessa system. Titta på möjligheterna att anskaffa lv-system med bättre räckvidd än nuvarande. Motståndarens möjligheter att påverka våra förband och infrastruktur från avstånd där vi inte kan påverka honom är stora och med små resurser kan motståndaren få stor verkan.
    Dessutom är frågan om vi inte måste se över våra möjligheter att sprida våra förband över ytan vid skärpt beredskap för att undvika att enkelt bli bekämpade vid ev angrepp. Vi har ju använt detta koncept under kalla kriget men tyvärr är infrastrukturen som möjliggjorde detta borta. här är det kanske dags för ett återtag om än i mindre skala. Detta ska även gälla FMLOG. Centrallager är kanske ekonomiskt rätt men ur militär synvinkel känns det väldigt tveksamt.
    2/ Planering och övning i strategiska/operativa transporter. Med få förband som ska kunna lösa uppgifter i hela landet krävs det planering och övning hur vi ska förflytta dessa. Vid höjd beredskap måste allt vara klart, annars kommer inte våra förband iväg till insatsområdet. Viktigt är att detta även övas på alla förbandsnivåer då och då så rutinerna finns när det väl gäller.Dagnyövningarna lär ju gett en hel del nyttiga erfarenheter i denna fråga.
    3/ GSS/T utbildning. Denna kategori måste få mer utbildning under sin kontraktstid annars är jag rädd att dessa förband inte går att använda direkt efter mobilisering vilket torde vara ett krav.
    /Anders

  • Erik B 11 oktober 2011 22:12

    Jag hakar på några ovanstående inlägg angående övningsmindset.

    Jag jobbar inom flygvapnet men jag känner ändå att mina erfarenheter och tankar bör går att applicera även på markstridskrafterna.

    Inom FV har vi ett problem som genomsyrar mycket av verksamheten. Vi har nämligen blivit experter inom internationella operationer. De erfarenheter och den kompetens som byggs upp under de internationella övningarna gagnar inte per automatik vår förmåga till strid i ett nationellt scenario, i vissa fall tvärt om.

    Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta internationella övningar bygger på att man är kraftigt överlägsen i antal men också rent tekniskt.

    Som Generalen beskrev ovan har flygvapnet tillgång till 100 stycken JAS 39 Gripen. Detta innebär inte på något sätt att denna numerär samtidigt kan stå till förfogande. Detta på grund av bl.a. serviceintervaller, tillgång till vapen och ledningsresurser. Om en trovärdig luftmakt ska projiceras över del av Sverige kommer man ner på en bråkdel av det totala antalet som kan vara insatt samtidigt. Exakt antal är givetvis omöjligt att redovisa.

    I FV har vi vår årliga flygvapenövning. Denna har beskrivits som vårt examensprov. Problemet är att detta är det enda tillfälle då vi övar och flyger mot en motståndare som är i närheten av jämbördig. Övriga 50 veckor övar vi inför internationella övningar där vi återigen är överlägsna. I ett nationellt scenario är det snarare mer troligt att vi stundtals skulle vara i kraftigt underläge.
    Man skulle kunna likna det vid en student som anländer till en tenta i det svenska språket men som endast lärt sig finska. Nästa år anländer samma student till samma tenta men denna gång har han läst tyska.

    Internationella övningar är en naturlig del av FV såväl som för resten av FM och så skall det också givetvis fortsätta. Vi är en del av det globaliserade samhället och Sveriges säkerhetspolitiska inriktning förutsätter att vi kan samarbeta med andra nationer.

    Det jag vill lyfta fram är att man måste våga avsätta tid och resurser åt det internationella scenariot. Det är skillnad på övning och övning. Det hade exempelvis varit mycket intressant att se hur många flygtimmar som ägnats åt CAS (close air support). Detta är en förmåga som markstridskrafterna givetvis uppskattar men finns det en realistisk ambition, både ur politisk och doktrinär synvinkel, att använda sig utav detta skarpt?
    Jag vet att vi har personal utomlands som på regelbunden basis använder sig utav detta men det lämnar jag mer eller mindre därhän. Är också medveten om att dessa måste öva för att behålla sin behörighet. Detta är en medveten avgränsning och tycker fortfarande att exemplet är intressant.
    I nuläget finns ingen politiskt ambition att släppa bomber från svenskt stridsflyg, senaste exemplet var Libyen. I ett nationellt scenario är det inte heller särskilt realistiskt att stödja markstridskrafterna med denna service då den är mycket resurskrävande och levererar tämligen lite effekt om man jämför med andra uppdragstyper. Förutsatt att mina antagande om avsaknad av vilja, ambition och realism till att använda förmågan, är det då rimligt att avsätta så pass många flygtimmar? Begreppet flygtimmar är i princip ett nollsummespel. Vilka förmågor försakar vi i vår iver att på bred front lära oss CAS?

    Sammanfattningsvis vill jag med detta inlägg peka på de brister vi har när vi övar. Den gamla sanningen om att man blir bra på det man övar gäller fortfarande. Övar vi då på det vi måste vara bra på?

    Mvh Erik B

  • Jonas 11 oktober 2011 22:07

    Du tar upp något mycket viktigt när du nämner "mindset" och denna diksussion tror jag är viktig för Arméinspektören att ta med sig.

    Idag finns tecken på en viss uppluckring av detta mindset både inom politiken och inom försvarsledningen och Arméinspektörens initiativ är mycket bra!

    Ett problem med en omsvängning mot nationella förmågor kan dock ligga på personalplanet. En ej försumbar del av dem som tagit värvning eller är på väg in i det "nya försvaret" har gjort det med incitament och intressen mot de uppgifter, upplevelser och personliga meriter som främst internationella insatser ger. Vad blir konsekvenserna när fokus successivt flyttas över på den nationella dimensionen när en kanske stor del av den yngre personalen motiverats till sitt karriärval med reklamaffischer som nästan uteslutande lockar med upplevelser i främmande miljöer och resor?

  • TC 11 oktober 2011 22:05

    Avseende vårt kära lands strategiska betydelse är det inte mycket att diskutera. Detta är emellertid inget nytt och vårt geografiska läge har alltid haft stor strategiskt betydelse även om jag inser behovet av att förstärka detta argument med texter om energi och transportleder. Inte heller de militärgeografiskt viktiga områdena kan ifrågasättas.

    Dock är det så här, mina herrar i härens ledning, att om ni vill ha denna målbild effektuerad (ni skriver att tillväxten är avslutad runt 2018/19), finns det en mängd saker ni bör ta tag i tidigare.

    jag arbetar för närvarande som
    kompanichef och lever dagligen i ett antal systemfel som antingen är skapade av Hkv eller inte åtgärdade av Hkv. Jag förstår sakernas komplexitet till fullo och jag förstår också att vissa av de saker jag kommer att nämna kräver politisk förankring och parlamentariska beslut…

    Jag har förmånen att på mitt kompani arbeta med heltidsanställda soldater och jag har full bemanning av dugliga officerare. Ändå är min handlingsfrihet begränsad och av ett års verksamhet kan jag disponera drygt 1/3 för utbildning och övning av förbandet.

    Ett kompani idag skall bemannas, utbildas och ledas av samma officerare. Inte en lätt uppgift (inget annat land genomför detta så vitt jag vet) men inte en omöjlig heller. Men när samma officerare dessutom också skall utbilda x antal hemvärnsbataljoner blir ekvationen svårare. Lägg sedan till kursverksamhet, utmynnad i att våra skolor inte ger officerarna den kompetens som faktiskt är efterfrågad, kommenderingar samt stöd till utlandsstyrkan och KFÖ kan man lätt inse att kompaniet blir något underminerat.

    Soldaterna begränsas av ett stort antal vaktveckor och eskorttjänst per år. Som exempel kan nämnas att det krävs ett 30-tal soldater för att bemanna vakten i en vecka och då gör man inget annat. Den arbetstid som krävs i vakten är direkt förödande för utbildningen (2 dygn i vakt = cirka 40 h dvs. en arbetsvecka). I det långa loppet är också denna verksamhet demoraliserande.

    Efter årsskiftet krävs i princip C-körkort för framförande av alla tyngre fordon. För att få utbilda till C-körkort krävs motorinstruktörer som i sin tur behöver 20 + 2 veckor utbildning. Således gäller det att malla in olika typer av fordonsutbildningar mellan vaktpassen för att överhuvudtaget kunna framrycka med sitt förband. I en fordonsförare investeras cirka 20 veckors utbildning och ändå finns inga medel för att hålla kvar den anställde under en längre tid. Den lön soldaterna har räcker inte långt när familj, hus och bil blir stående inslag i deras liv.

    Plutonchefer och kompanichefer sitter fast bakom skrivborden för administrativa uppgifter, personalärenden, rekrytering och planering. Många väljer att anklaga PRIO för alla Försvarsmaktens problem. Jag anser inte att så är fallet och tror att PRIO på sikt kan bli bra. Det är exempelvis idag lättare att beställa en resa än det var förr. Dock tar systemet mycket tid och genom tydligare avtal och därmed koder i PRIO för exempelvis skjutfält och vakt kan den administrativa bördan för plutoncheferna underlättas.

    För att du ska ha ditt efterfrågade nationella försvar bör ni snarast ta tag i följande:
    • Skapa anpassade fordonsutbildningar och se över SäkI trafik!
    • Ta genast fram ett karriärsutvecklingspaket för Specialistofficerarna (ni har haft 5 år på er nu och inget har hänt)
    • Inför relevanta (nödvändiga) utbildningspaket under våra skolor. C-körkort, förarbevis, skyddsvaktsinstruktör. Förläng hellre med 6 månader så att dessa utbildningar kan ingå.
    • Höj lönerna för soldaterna med minst 1000 kronor!
    • Skapa ett avtal som reglerar vakttjänsten (motsvarande övningsdygn) alternativt möjliggör för förbanden att anställa vaktplutoner som enbart genomför vakt och beredskap.
    • Skapa ett avtal som möjliggör verksamhet på skjutfält som på ett enkelt sett kan redovisas i PRIO. (Fri kost, fri logi samt en liten ekonomisk ersättning)
    Om inte dessa frågor reds ut är jag rädd för att Insatsorganisation 2014 förblir en papperslösning som aldrig kommer att levererar.

  • Berndt Grundevik 11 oktober 2011 21:40

    Roger
    Jag kan lova dig att jag vet vad jag gör. Syftet med mitt debattinlägg är att informera om det försvar , insatsorganisation 2014, som i demokratisk ordning är beslutad i Svensk riksdag Juni 2009. Att skapa en öppen debatt är viktig för att människor inom och utanför Försvarsmakten skall få insikt om volymer och övergripande kapaciteter.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 11 oktober 2011 21:30

    Ola
    I min redovisning om marina resurser var ytstridsfartyg ett samlingsbegrepp för huvuddelen av de tyngre systemen. Du har helt rätt att det finns en mindre mängd ytfartyg med offensiv kapacitet dvs de 7 st korvetterna. För att det inte skall råda några tvivel om vilka övriga fartygstyper som ingick i min övergripande redovisning så får du följande komplettering som jag erhållit från Marin Taktiska staben (MTS);
    - Carlskrona (led/stödfartyg)
    -Trossö (Log/ledningsfartyg)
    -5 minsvepare typ koster
    -2 minsvepare typ Styrsö
    - 5 minsvepare typ SAM
    - Orion (underrättelse fartyg)
    -Belos (ubåtsräddningsfartyg)

    Därutöver (inte tidigare redovisade i totalsumman) finns 6+6 bevakningsbåtar typ Tapper och 142 st stridsbåt 90 av olika varianter.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Kn T 11 oktober 2011 20:24

    Bäste Armeinspektören: Det första ni och era gelikar (MI, FvI, LogI) skall göra är att ge vår försvarsmakt en fast grund att stå på som håller för ett rejält avstamp mot framtiden.
    Jag föreslår att ni personligen granskar läget i den IO 14 som aviseras i närtid och ber herrar KFA:er förklara varför behovssättningen ånyo bygger på luft.
    Därefter vill jag att ni vänder er till dem med koll på materielen och metoder, kunskap och ork att balansera och realiserbarhetspröva en behovsättning på riktigt.
    När detta är gjort kan förbanden ägna sin tid till att öva med den materiel vi har istället för att kraftsamla all energi till att uttrycka sitt missnöje över den materiel de borde haft men aldrig fick.
    Detta kommer ge försvarsmakten övade förband med känd förmåga och ett tydligt definierat utvecklingsbehov.
    Deltagarna i processen ovan är kända och metoden prövad i mindre skala (NBG 11), det fungerar!
    Enligt min mening är detta den stabila grunden som håller för ett avstamp mot framtiden och på köpet får vi veta hur långt det skall hoppas...

  • CS 11 oktober 2011 19:22

    Min uppfattning är att det är naivt att tro att vi med två brigader skulle kunna möta någon fiende som väljer att anfalla Sverige. Den enda potentiella angriparen skulle fullständigt förinta vår armé. Precis som du nämner är den beslutade organisationen något vi har att förhålla oss till och även om säkerligen många av oss skulle önska mer så är det i nuläget inte realistiskt.

    Istället för att kraftsplittra så inrikta armén till framförallt två uppgifter:
    - genomföra insatser i och utanför vårt närområde i syfte att värna nationella intressen.
    - Utgöra förbandsmassa för att våra officerare skall kunna övas i sina respektive befattningar och bygga upp kompetens i syfte att, den dagen säkerhetsläget försämras, kunna mobilisera riket och lösa då tänkbart förekommande uppgifter.

    Låt Flygvapnet (luftvärnet inräknat), Marinen och Hemvärnet koncentrera sig på försvaret av Sverige som huvuduppgift. De har en betydligt mer avskräckande effekt på en angripare än vad Armén i dess nuvarande utförande kan komma i närheten av.

  • Kapten med 20 år i firman 11 oktober 2011 17:57

    Förmågan att försvara skall återtas, när? Vad finns det för bortre tidsgräns att uppnå vissa mål? Det hade känts bra som officer att veta målsättningarna för arme'n 2012, 2013 osv. Vi kan inte bara prata IO 14 (som ändå tyvärr inte hänger ihop). Hur ska vi mobilisera våra förband, vilka krav ska uppfyllas inom vilka tider? Övning, övning krävs. Vi måste lämna power point världen och "tyckandet" och övergå till att så här gör vi om x händer! Tryggheten och arbetstrivseln kommer också att öka om vi som anställda kan säga: det här gäller och detta är min uppgift i FM!

  • Roger Klang 11 oktober 2011 15:16

    Jag sade tidigare att om vi måste välja mellan luftvärn i Stockholm eller Göteborg så ska vi välja Göteborg, eftersom ryssarna inte har någon anledning att bry sig om de mesarna till politiker i regeringen. (Gotland ska naturligtvis också ha ett luftvärn och ett regemente.) Men vi behöver nog ett litet luftvärn för att värna hkv i Stockholm också. Varför inte sätta en luftvärnspjäs på taket till hkv? Det vore en kraftfull och ironisk markering mot regeringen från FM:s sida. "Så skyddas Stockholm bäst." Det finns ingen anledning att skydda den regering vi har, som inte satsar på försvaret utan monterar ned det!

    Roger Klang

  • Andreas Jonsson 11 oktober 2011 11:11

    General. Jag anser att vi har gått för långt i missionsanpassningen av förbanden ett typexempel är den lätta bataljonen(LG/K3) För nationellt försvar behöver vi mekaniserade förband, läs stridsvagn. Med understöd av art och lv. För att få ut så mycket försvarseffekt som möjligt för pengarna bör vi prioritera att utbilda de anställda och tidvis tjänstgörande på tunga system. Stridsvagnarna på Gotland gör ingen nytta om det inte finns besättningar lätt gripbara. Mälardalen är helt tömt på tyngre förmågor på marken.

  • Tomas K 11 oktober 2011 10:11

    Jag har två frågor som jag skulle vilja lyfta.

    1) Hemvärnets stridsförmåga. I dagsläget ska vi kunna skydda/bevaka objekt samt egen verksamhet.

    Samtidigt befinner vi oss i en situation där det ej finns Arméförband som kan skapa någon typ av front mellan oss och en presumptiv fiende. Vi har alltså 22 000 man som är dimensionerade för att skydda nyckelpunkter mot mindre förband men som i praktiken kan förväntas gå i strid mot stridsvagnar och motståndarens huvudstridskrafter.

    Vilka möjligheter finns det att åtminstone ge oss en genomgripande utbildning inom åtminstone fältarbeten för att vi ska bli mer än en vägbula för motståndaren?

    2) Är denna sammanställning av IO 14 korrekt? Det har varit flera pinsamma exempel där politiker och militärer ej har kunnat svara på vilka förband vi har direkt gripbara. Med IO 14 skulle det vara bra att åtminstone veta vad vi ska ha. http://cornucopia.cornubot.se/2011/10/insatsorganisation-2014-endast-45.html

  • Berndt Grundevik 11 oktober 2011 05:49

    Jan-olov
    Tack för bra synpunkter vilket berikar den fortsatta debatten. När det gäller styrkerelationer i närområdet så vill jag nyttja uppgifter som finns i öppna källor och hänvisa till dessa. Därigenom riskerar vi inte att redovisa hemliga uppgifter och bedömningar från Försvarsmakten. Skulle uppskatta om du lägger ut de öppna källor som du känner till . Därefter skall jag låta min stab komplettera med andra öppna källor (om det finns behov).
    När det gäller Typsituationer så pågår ett planeringsarbete i försvarsmakten som jag inte vill föregripa. Dock skall jag fundera och låta staben ta fram ett relevant svar på din förfrågan.
    Du har tidigare skickat in tankar om hur ett nationellt försvar borde utvecklas. Detta underlag kommer inom två veckor redovisas här på bloggen.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 11 oktober 2011 05:17

    Henrik
    Du har många intressanta och relevanta frågor i ditt inlägg. En del av frågorna skall jag låta Flygvapnet kommentera separat. En del frågor är utav den karraktären att ett svar kan inte ges utan en viss fakta insamling. Jag lovar att min stab skall återkomma med så många svar som möjligt men vi kommer inte att lämna ut hemliga uppgifter. När det gäller GSS T frågan så kan jag hänvisa till att läsa en artikel om detta i nya arménytt som utkommer denna vecka.
    Uppskattar att du engagerar dig i debatten.
    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Berndt Grundevik 11 oktober 2011 05:06

    Roger
    Tack för ditt inlägg. Oavsett om du är Försvarsmaktsanställd eller inte så uppskattar jag att att du engagerar dig i debatten. När det gäller kunskap om terräng, infrastruktur osv i de olika militärgeografiska områdena så är det främst chefer på kompani, bataljons och brigadnivå som skall utvecklas mot att ha god kunskap för att kunna verka med de olika arméförbanden. Som du mycket riktigt påpekar har jag inte redovisat för mycket detaljer eftersom detta kan försvåra möjligheten att få överblick i debatten. Om det är något som du speciellt vill att jag redovisar,utöver ovanstående, så är det bara att höra av sig på bloggen.

    Hälsningar Berndt Grundevik

  • Ola 11 oktober 2011 04:08

    Är det bara jag som reagerat på uppgiften om de 26 ytstridsfartygen? Vilka är de och vilken förmåga att bedriva ytstrid har de egentligen år 2014? Räknas även fartygen inriktade på minkrig in där? I så fall gör man ett tankefel... De fartygen har så gott som inga offensiva förmågor alls och skall betraktas som en defensiv resurs med uppgift att minera eller röja minor. Inte ytstrid!

  • Johan K 11 oktober 2011 00:29

    Jag har två frågor med hänsyn till totalförsvarets utveckling och att Sverige har lagt värnplikten vilande i fredstid.

    Hur ser planer ut för att kunna återinföra värnplikten vid ökad hotbild samt utbilda och rusta soldater och sjömän för att kunna försvara landet?
    Hur har totalförsvaret utvecklats för att kunna hantera en mobilisering fall av krig? Exempelvis hur industrin ska agera för att stötta försvaret av landet.

    Tack för frågan lyfts och jag har en förståelse för generalens situation med hänsyn till dennes sista stycke i texten ovan.

  • Anonym 11 oktober 2011 00:21

    Om vi har tur så kanske vi kan kraftsamla ifall Estland får för sig att anfalla oss.
    Större styrka än det så ska vi nog överge 3:1 förhållandet.
    Således utgår "försvara".
    Plan B borde bli fördröja, och se till att det kostar så mycket som möjligt för den anfallande.

    Ett effektivt sätt att lösa det är genom mineringar, bärbara lv och pv vapen.

    Du kan ge en beredd uppgift till samtliga att träna in norrlands skytte taktik.
    Eller att alla ska kunna delas upp i stridspar och verka över ytan obereoende av varandra eller synkroniserat men inte samlat i "klassisk" armé strid.

    Så att dom ser landet som en igelkott.

    KA både med eldrör och robot med mobila och fasta installationer.

    TUAV med jakt och attack funktioner kan snabbt öka FV resurser samtidigt som dom "dyrbara" piloterna inte försvinner vid bekämpning.

    Även om du har kort om folk så behöver du kunna transportera dom på land över vatten och i luften.
    Då det gäller den marina förmågan så är den i ungefär samma situation som lv. dvs mestadelen finns bara på pappret.
    Vill du utöka den så behövs båtar för transport/minering samt fler ubåtar.

    Sedan föreslår jag att du låter frågan gå ut till samtliga kompanier och att dom får ta en dags "workshop" där dom får ge sin version utifrån vilken uppgift dom har.
    Se till att svaren skickas direkt till dig så du slipper "rosa fluffiga moln" som verkar dyka upp vid all kommunikation ovanför kompani nivå.

  • Bygdemajoren 11 oktober 2011 00:02

    Henrik!
    Nej så mycket luftvärn ha VI inte.
    Märk väl att ett av våra grannländers luftvärn redan täcker Gotland...

  • Roger Klang 10 oktober 2011 23:46

    Naturligtvis ska vi ha kvar marinbasen i Karlskrona. Vi kan också upprätta ett regemente på Gotland, jag tycker det!

    Roger Klang

  • Roger Klang 10 oktober 2011 23:28

    Nåväl, låt oss inte trycka upp Grundevik mot sargen. Han vet säkert vad ryssarna i huvudsak har, men vet han varje förråd, reservflygplats eller logistiska system som involverar flottan och flyget här i Sverige? Det blir lite svårt för Armétaktiska chefen och armeinspektören Grundevik att svara om han inte gör det. En sak har jag lärt mig genom att under lång tid skriva till politiker och hkv trots att de sällan svarar (hkv aldrig), och det är att jag är minst lika intelligent som intelligentian. Jag har sett dem implementera snarlika eller identiska idéer som mina egna, efter att jag har gett dem min mening. Men jag känner mina egna kognitiva tillkortakommanden och vet att det inte finns någonting sådant som en fullt informerad agent. Inte ens de högsta guldfasanerna har full koll på allt, det är därför som Berndt vänder sig till er FM-anställda och vill ha en diskussion. Han vet helt enkelt inte hur FM ska göra framöver. Jag vet för lite, men mitt tips är ändå att satsa på försvaret av Gotland med kortdistansluftvärn. Vi har ändå liten nytta av långräckviddigt luftvärn i ett initialt skede där kriget når Gotland, eftersom vi inte kan slå först utanför Sveriges territorialgräns i Östersjön. Vi bör inte satsa på en marinbas på Gotland, vi har lärt oss läxan norrmännen nyss har gjort i Norska Ishavet, samt vi själva på 50-60-70- och 80-talet. Tyvärr har politikerna försatt oss i den situationen att vi nu måste anpassa oss till verkligheten med gasledningen på svensk ekonomisk zon i Östersjön! Norra Norrland och Skåne bör ha majoriteten av de svenska soldaterna till sitt förfogande. Göteborg och Stockholm bör ha ett starkt luftvärn, om bara en stad kan ha det så får det bli Göteborg, jag tror inte att ryssarna bryr sig om de mesarna till politiker i Stockholm. Dessutom så bör gruvorna och förädlingsindustrin försvaras med luftvärn och en handfull jägarsoldater. Inte för att jag tror att de kommer att invaderas i syfte att tappa våra råvaror, utan för att jag tror att de kan bli mål för att slå mot vår ekonomi.

    Roger Klang

  • 1.Sgt S 10 oktober 2011 23:02

    Tack för ett bra inlägg General, jag hoppas på en fortsatt bra och innehållsrik diskussion.

    Det är tydligt att den nationella förmågan har gått ner markant men förhoppningsvis är det en förändring både i attityder och resurser vi nu ser. Det är helt rätt att vi måste börjar med det vi har och acceptera de politiska styrningarna. Samtidigt är det av högsta vikt att FML är tydliga inför våra uppdragsgivare med begränsningarna i dagens försvar, folket måste få veta vad vi i FM kan och de styrande politikerna måste får en detaljerad översikt av våra begränsningar. Jag upplever att FML och politikerna idag pratar olika språk vilket är en av anledningarna att vi inte har ett försvar som är dimensionerat utefter hotbild och uppdrag utan en organisation som är en produkt av hur mycket ekonomiska medel som kunde undangöras i budgeten. Detta samtidigt som vår uppdragsstyrning är ett resultat av politiska kompromisser, se t.ex. Libyen insatsen.

    Det jag saknar i Generalens redogörelse är numerär på arméns materiel. Hur många stridsvagnar har vi? Kan vi skjuta artilleri samtidigt i båda stridsgrupperna? Hur är situationen med eldenheter inom luftvärnet? Hur är det med fältarbetsförmågan? Broar? Maskinell minröj? Utrustning för strid i vinterklimat för större enheter?

    Jag tror att vi med vårt nya personalförsörjningssystem har all möjlighet att få ett väldigt kompetent försvar. Men för att lyckas med detta har vi många och långa övningar som måste genomföras för att få upp kompetensen. Alla ingående delar måste tillåtas att övas och det tills vi blir bra. Stora övningar är därför viktigt och även staberna måste övas och officerare i högre befattningar måste kunna avdela tid för att öva i befattning med sina krigsförband.

    Jag tror också att vi måste öva för att få upp det interna såväl som det externa förtroendet för organisationen. Jag tror att det först är när det har genomförts ett par större övningar med hela Försvarsmakten som pratet om pappersförband kan läggas på hyllan. Jag tror således att vi måste öva för att skapa förtroende för försvarsmakten, och det är svål soldaten, översten, politikerna som den svenska medborgaren som måste få ett ökat förtroende för vad den svenska försvarsmakten kan. För vi kan, det finns så många bra medarbetare i myndigheten som bara väntar på att få sin chans att utvecklas och göra en insats för Sverige.

    Det här inlägget blev långt nog, det finns mycket att säga om detta så kanske återkommer någon annan gång.

  • A. Nonym 10 oktober 2011 22:54

    Bra att frågan lyfts upp och att allmänheten bjuds in till diskussion. För att kunna bevara någon sorts folkförankring i det fler och fler anser vara expertväldet Försvarsmakten är alla diskussionskanaler viktiga! Fortsätt med det!

    Det jag lyfter är en känslig fråga, men är kanske ändå viktig att ventilera utifrån ett säkerhetspolitisk perspektiv och berör både mark och sjöstridskrafter.

    Vilken vikt sätter vi som suverän stat ögruppen Åland vid uppgiften att försvara befolkningscentrat Stockholmsregionen. Nu är Åland demilitariserat i fredstid, men det är kanske önskvärt att dimensionera amfibieförbanden samt luftvärnsförbanden att framgruppera dit vid krigsfara i enlighet med solidaritetsförklaringen i samverkan med den finska statsledningen?

    mbh
    A. Nonym

  • Hellen Keller 10 oktober 2011 22:39

    Systemkollapsen måste vara ett faktum nu när våra generaler ber om hjälp på internet för att planera och ta fram strategier för hur riket skall försvaras. Min största fråga och anledning till förskräckelse är varför? Det MÅSTE finnas människor inom HKV,Regering och riksdag som har betalt en ohyggligt massa pengar för att klura ut saker som militärstrategiska argument för hur vårt nationella försvar skall se ut. En annan fundering jag har är om det inte bör finnas någon slags hemlighetsstämpel över hur Sverige ämnar försvara sig rent strategiskt. Snälla General ägna din tid åt att fråga några som vet vad som behövs göras för att försvara Sverige. Det känns amatörmässigt att diskuter dessa frågor på en blogg. Den enda lösning jag kan se för att överhuvudtaget åstadkomma nåt slags nationellt försvar är att lägga ner Försvarsmakten och börja om från början. Sparka alla, skapa den organisation man vill ha och låt folk söka jobben.

  • Fk Edwin 10 oktober 2011 22:30

    Bra initiativ General.
    Det sagt, min uppfattning är att IO14 saknar djup. Jag kanske inte har alla fakta men vad händer om kriget inte ter sig som Georgien 08 och är över på en vecka? Kan vi redan nu göra något i planeringsväg i händelse av att vi behöver mobilisera en större del av befolkningen än de som absolut vill och bedöms lämpliga?
    Min ideallösning hade varit att GMU gjordes mer allmän. I dagsläget finns det för få platser. Att dedikera resurser till att grundutbilda en bredare grupp tror jag hade varit gynnsamt.

    Med risk för att låta okunnig: vi måste återta permanent militär förmåga på gottland. Jag vågar inte svara på vad som hade varit bäst att göra men minst Lv-förmåga.

    Beslutet att göra P7 till I7 är även förbryllande. Skåne har i min mening idealisk terräng för mekaniserad strid i stora (svenska mått) förband. Och är en dödsfälla om motståndaren använder helikopter med kraft.

    Mvh Fk på heden

  • Tobias Wallin 10 oktober 2011 22:15

    Ett förhållande som sällan nämns är att stater - och statsledningar - inte endast har yttre, utan även inre, fiender. Inom EU har nu inletts en period som kommer att resultera i oroligheter eftersom nedskärningar möts av protester. Även om demonstrationer och strejker i sig är fullt förståeliga och tillåtna "stridsåtgärder" finns det skäl att anta att välfärds- och fördelningspolitik kommer att förändras radikalt på kort tid. I en omfattning som inte alla inser eller accepterar.

    EU:s Battle Groups bör definitivt ses som statsledningarnas resurs vid kuppförsök, men det finns sannolikt även skäl att se Rysk insatsförmåga som en möjlig tillgång för EU:s statsledningar om någon stat faller samman helt, med de följder detta kan få. Ryssar skulle alltså vid en sådan utveckling kallas in av en exilregering för att stoppa sådant som senare skulle kallas Folkmord exempelvis.

    Att det sedan, efter den akuta krisfasen som kommer att innebära oroligheter, mer eller mindre allvarliga, finns de vanliga skälen att konkurrera stater sinsemellan är liksom en annan sak.

    Alla statsledningar har skäl att frukta den egna befolkningen om sparkrav är tillräckligt akuta men framstår som oförståeliga för allmänheten.

  • Martin Johansson 10 oktober 2011 21:56

    Framförallt måste det ske ett skifte i försvarsmaktens mindset. Idag genomförs precis all verksamhet med internationella insatser i fokus oavsett om det är övningar, materielinköp, utbildning, prioritering av verksamhet eller något annat. Fokus skall vara på nationell försvarsförmåga och vad som är bäst för densamma, sedan kan man nyttja detta internationellt vid behov och efter förmåga men det skall inte vara dimensionerande! T.ex. är det under all kritik att man skrotade ut nyrenoverade PBV401/501 och istället köper in hjulfordon bara för att det passar bättre utomlands. "Anfall" med pansarbil längs väg för att ta en höjd med en mast kan man göra när man övat sig blå på att genomföra anfall på riktigt, med 122/90-bataljon mot en kvalificerad motståndare med stridsfordon och moderna pv-vapen.

    Får vi till detta fokusskifte kommer det andra att komma av sig självt efterhand.

  • Lars Gyllenhaal 10 oktober 2011 21:55

    Ett gott initiativ av Arméinspektören,

    Med tanke på att Ryssland i somras beslöt skapa två arktiska brigader och att Norge senast för några dagar sedan bestämde sig för att prioritera upp brigaden i norr är det svårt att inte fundera över svensk subarktisk förmåga dvs. den så gott som helt genomförda flytten av Norrlands sista ingenjörer (vid I 19) till Småland.

    Vänliga hälsningar,

    Lars Gyllenhaal

  • Björn Englund 10 oktober 2011 21:48

    Det behövs mer pengar till försvaret så att fler soldater anställas. Då får vi kraftigare försvar.
    Kanske fem-sex brigader. Två i norr, två i centrala Sverige och två söderut.
    Sedan kan vi planera strategiskt ex luftvärn och ny militärbas på Gotland.
    Att skapa en debatt om förändringarna i vårt närområde behövs. Ryssarna rustar och Svenskarna tror allt är som vanligt.

  • H 10 oktober 2011 21:43

    Avgörande för hur hög effekt Armén kan utveckla nationellt är naturligtvis hur samövade förbanden är. Därför vore det oerhört intressant att höra vilka övningar som är inplanerade för att samöva våra två brigader... Jag tänker på övningar motsvarande STÖ10 och JC10 i Skåne förra året där de olika truppslagen övade tillsammans i vad som skulle kunna liknas vid en brigad. En sådan övning skulle också ge våra förband ett tydligt mål att jobba mot. Så är icke fallet i nuläget.

    En annan fråga på samma tema är hur mycket GSS/T kommer öva. Tre gånger tre veckor på en period om åtta år som nämns som ett riktvärde är på tok för lite för att upprätthålla de personliga färdigheterna och framförallt för lite för att skapa ett personligt engagemang för sitt förband. Om det skall genomföras KFÖ(bataljons/brigadövning) vart tredje år får det väl anses vara okej, men då krävs det i min mening mindre, kortare övningar däremellan där den personliga färdigheten tränas och den specifika funktionen övas, säg tio dagar om året. För förband som sätts in internationellt är det senare inget problem, men det finns många förband som aldrig sätts in internationell. Då tänker jag främst på funktionsförbanden som på sin höjd skickar plutonsenheter, normalt grupper utomlands. T.ex TACP, IEDD, MP med mera..

    Jag vill slutligen ge en liten ljusglimt från vardagsjobbet i FM: På mitt förband ringer plutoncheferna runt till före detta värnpliktiga, efter en egen enkel gallupundersökning kan jag konstatera att cirka 90% är intresserade av att bli GSS/T! Hittills har ca 100 fd vpl blivit tillfrågade.

  • Henrik Mandéus 10 oktober 2011 21:31

    General - för att nyansera bilden ngt ur ett Marint perspektiv - vi kommer att ha 7 st ytstridsfartyg när Visbyserien är levererad. (2 st korvett typ Gävle samt 5 st korvett typ Visby) Inte 26. skillnaden är rätt betydande. Innan dess kommer vi initialt ha 4 st ytstridsfartyg och ökande upp till slutmålet 7 om x antal år.

  • Wiseman 10 oktober 2011 20:52

    Mycket bra initiativ av inspektören!

  • Johan Jeppsson 10 oktober 2011 20:51

    Här kan man läsa att Hemvärnet utgör den absolut största delen av vår försvarsmakt -
    22000 man - allt till det facila priset av 600 miljoner... Vilket ska jämföras med insatsen i Afganistan som kostar 2 miljarder varje år. Tänk vilket försvar vi skulle kunna få om Hemvärnet tillfördes dessa 2 miljarder (varje år!)... fordon, vapensystem, bättre ersättningar -> fler soldater osv.

    Är det inte läge att vi börjar försvara Sverige hemifrån i stället för att plöja ner miljard efter miljard borta i ett land, där det inte kommer att märkas ett dugg att vi varit där något år efter att vi åkt hem?

    (med tillåtelse av Peter T.)

  • Roger Klang 10 oktober 2011 18:54

    Jag ser att ingen ännu har kommenterat, så jag försöker att sparka igång debatten, jag hoppas att ni kan överse med att jag inte är försvarsmaktsanställd?

    Jag har ungefär samma uppfattning som dig (er?) om vilka de intressantaste militärgeografiska områdena är. Jag har heller ingenting att invända mot hur du har lagt upp detta inlägg i syftet att åstadkomma en debatt, det är lagom mycket information utan att bli för plottrigt, det är faktiskt proffsigt gjort. Men vad kan ett frontsvin i Skåne som inte har övat i Norrland och därför inte har ens en begränsad erfarenhet av terrängen, infrastrukturen, klimatets påverkan på materielet svara? Ett skånskt frontsvin vet kanske inte heller hur klimatet påverkar helikoptrar och annan tung materiel i Norrland, både vad gäller underhåll och prestation och verkan av vapnen. Ett frontsvin vet kanske inte hur många av de svenska helikoptrarna som kan flyga över vatten, och därmed blir han automatiskt diskvalificerad från att uttala sig om fördelning av helikopterskvadronerna. (ursäkta min hopsnickrade terminologi.) Ett frontsvin måste nog få bygga sin uppfattning på det han kan, hans egna erfarenheter av taktiktillämpning i olika miljöer. Om man inte ens vet om man kan komma över en älv eller hur man kommer över en älv i Norrland, vilket ju försvårats avsevärt sedan ingenjörsbataljonen lade ned i Norrland, så blir det svårt att uttala sig om försvaret av Norrland. Men det är klart att Norrlänningar kan, men de kan i sin tur kanske inte svara vad som gäller för Skånes eller Gotlands del. Sedan, inte minst viktigt, så är det en fråga om vad de kan förvänta sig att möta också.

    Jag ville bara att du skulle få en chans att addera information efter detta förklarande så att din artikel blir begriplig och greppbar. Det var rätt av dig att inte plottra initialt, men nu har du något att bygga vidare på.

    Roger Klang

  • Henrik Nilsson 10 oktober 2011 18:33

    - Gotland bör upp-prioriteras, ifall nån vill Sverige illa kommer de ta ön på en dag och sedan är det definitivt schack-matt för Sverige. Speciellt om fienden slänger upp ett långräckviddigt luftvärn.

    - Ett Amfibieförband ska täcka Karlskrona skärgård, Stockholms skärgård och Göteborgs skärgård?

    - Hur mycket övning kommer GSS/T få? Något som låter rimligt är 2 veckor KFÖ per år samt en helg varje månad. Annars har jag svårt att se hur de ska kunna hantera avancerade system om kriget kommer plötsligt, för att inte tala om gruppdynamik. För vi bygger väl inga "pappersförband" / "luftslott" längre va?

    - Kan vi använda alla våra Gripar samtidigt? Har alla flygplan vapen nog? För visst ställdes flygvapenövningar in när endast 5 Gripar var över Libyen?

    - Klarar vi av att skydda våra stridsflygplan mot kryssningsrobotar när de står på marken? Kan vi sprida flygplanen? Finns skyddade hangarer/uppställningsplatser? Har vi redundans i flygstridsledningen? (Tänkte på en incident i Norrland vid en övning för ett par år sedan som även involverade USAF)

    - Kommer vi ha tillräcklig personal för alla artilleripjäser och stridsvagnar?

    - Har vi luftvärn nog att skydda Gotland, Göteborg, Karlskrona och Stockholm? Hur klarar vi oss vid ett överfall med Iskander-robotar?

  • Kn jan-olov holm 10 oktober 2011 18:09

    Bäste Armeinspektör Bernth Grundevik,

    jag är mycket glad att du tar ett mycket efterlängtat och nödvändigt initiativ till att inbjuda till framåtriktad diskussion om hur vi skall utveckla och förstärka vår arme och vår försvarsmakt.

    Som jag ser det bör vi tillföra ytterliggare två ingångsvärden

    1.Styrkerelationer utgånggrupperade kapaciteter och förmågor 2014 2019 i vårt närområde och förmågor som snabbt kan omgrupperas hit tex luftlandsättningsförband,landstigningsförband,fjärrstidskrafter mm

    2.Jag anser att vi bör utgå och definera den strategisk typsituation VA Väpnat angrepp och som bör vara dimensionerande

    Det betyder att vi bör vara rimligt kalibrerade på närområdesunderättelsebilden och vår egen ambitionsnivå med striden

    Mycket bra jobbat

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *