Till övergripande innehåll Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsidan Nyheter Innehållsöversikt Sök Vanliga frågor och svar Hjälp Kontakta oss Juridisk information
Du är här:

myndigheten

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

till myndigheten

jobb & karriär

Flygmekaniker, skyttesoldat, kock eller sjöofficer? Oavsett vad du vill göra i Försvarsmakten börjar din resa med en grundutbildning.

till jobb & karrär

bloggportalen

Här finns information om Försvarsmaktens värderingar, våra uppgifter från riksdag och regering och hur vi arbetar för att lösa dem. Här finns även fakta om myndighetens ekonomi, upphandlingar och tillståndsgivning.

Du är här

Linda undersöker misstänkta gasattacker mot skolor

afghanistanstyrkan

 

Jag jobbar som hälsoskyddsinspektör (Environmental Health Officer) på FS 23, men på vanlig svenska så blir det ofta hygienofficer! Mitt jobb är helt enkelt att alla som bor på camperna ska ha förutsättningar för att hålla sig friska vilket innebär att utbilda om hygien, värmeutmattning, sjukdomar från myggor, kontrollera köket, hålla koll på vattenkvaliteten, se till att avfallshanteringen fungerar på ett säkert sätt och mycket mycket mer.

Som ni märker så pågår mitt jobb inne på camperna, mest är jag på CNL, men regelbundet så finns jag på Monitor och vid behov även på Marmal. Man blir självklart nyfiken på hur landet är utanför dessa hescomurar? Och plötsligt händer det!
Jag fick frågan av en plutonschef att följa med till två flickskolor i staden Sheberghan. Soldaterna skulle dit på patrull i form av uppföljningsbesök  efter misstänka gasattacker som skett tidigare. Med sig behövde de en kvinna för att lättare ska kunna komma i kontakt med kvinnor och elever på skolorna.

Jag blev jätteglad och sa självklart ja, samtidigt blev jag nervös, men på ett bra sätt! Det var första gången jag skulle ut för att komma befolkningen lite närmare och till min hjälp så fick jag även en tolk.
Tänk om jag gör nåt fel som kränker eller sårar utan att jag förstår? Det här med att använda tolk var också nåt helt nytt, men jag började förbereda mig mentalt och mindes tips som jag hört kollegorna prata om: 1. ha ögonkontakt och ställ frågorna direkt till den eller de personer du vill prata med och 2. kom ihåg att dela upp det du vill säga så tolken hinner översätta. Nästa förberedelse var att sätta sig in i informationen om de tidigare patrullerna som gjorts på skolorna.

På måndagen var det första flickskolan. Stridsustrustning på och gruppchefen hade genomgång före avfärd. Väl framme vid skolan ville dom först inte släppa in oss eftersom rektorn inte var på plats, men detta löste sig sen. Tyvärr var det inga elever där, de hade haft prov tidigare denna dag. Vi ville veta om eleverna kommit tillbaka till skolan efter den misstänka attacken, ca 5 % var fortfarande kvar hemma för att föräldrarna inte vågade släppa iväg dom. På den här skolan går 900 elever enligt rektorn. Jag kan tänka mig att det blir ganska trångt när alla är på plats innanför murarna. De har lektioner i trädgården eftersom alla inte rymdes i skolbyggnaden.

Utanför muren så lekte barnen och var nyfikna på oss och många samlades runt en av soldaterna som skötte säkerheten. Jag fick tillfälle att prata med en flicka som gick i första klass, hon tyckte det var kul med skolan, men hade inte fått gått dit på några dagar eftersom hennes pappa var rädd att något skulle hända. Skolan sa att dom hade kontakt med föräldrar för att få tillbaka eleverna så snart som möjligt...
På tisdag morgon var det dags för nästa besök. Framme vid skolan så var det inga problem att komma in. Vi hittade rektorn en trappa upp och besökte ett klassrum där vi berättade att vi gjorde ett återbesök och vill se om verksamheten pågår som vanligt efter den misstänkta attacken. Under tiden gruppchefen, en tolk och en amerikan pratade med rektorn så bestämde jag mig för att gå tillbaka ner där några flickor och lärare satt.

Flickorna tittade först lite nyfiket och avvaktande på mig och tolken, men jag började berätta vem jag var och varför vi var där.  Jag frågade fröknarna om de kunnat fortsätta undervisa som vanligt efter den misstänka attacken, men också om eleverna kommit tillbaka till skolan. Även här var ca 10 % fortfarande hemma på grund av rädsla från föräldrarnas sida. Jag ville också prata med flickorna så jag började fråga lite om allt möjligt, det visade sig att dom hade haft engelska prov den dagen och förstod lite av vad jag sa på engelska. Vi skojade lite om olika saker och jag berättade att när jag gick i skolan så var jag alltid nervös inför prov, då skrattade dom och sa att ” det är bara roligt med prov”. Lärarinnorna frågade vad jag jobbade med hemma i Sverige och här i Afghanistan.

När jag skulle berätta om vilka saker jag jobbar med hemma så kände jag ”undrar hur de uppfattar när jag säger såhär” eftersom man har så olika referensramar med sig. Vi pratades vid en ganska lång stund innan vi avrundade. De var tacksamma över vårt besök och vi var välkomna tillbaka när som helst. Jag fick ta några bilder som minne.

Jag och tolken gick tillbaka till rummet där gruppchefen satt med rektorn och de andra. Rektorn bjöd på te som är väldigt vanligt här nere. Då kommer hyggoff fram i mig, jag fick en te kopp, men smakade inte… anledningen är att vi inte vet var vattnet kommer ifrån. Risk för magsjuka eller ”yalla” (=diarré) är ganska stor här om man äter eller dricker något lokalt. Te är dock något säkrare än att äta kött eller frukt, vattnet har förhoppningsvis blivit rejält uppvärmt. Alla har vi våra yrkesskador när vi snöar in på våra områden.
Hela gruppen var nöjd med besöket och vi hoppas alla att det blir fler möjligheter att besöka skolor, men helst då i förebyggande och inte pga misstänka gasattacker som är en tragisk företeelse oavsett om det faktiskt skett eller inte. I slutändan påverkar det barnen som måste få möjligheten att gå i skolan.

Några tankar som slog mig under dessa två patruller var:

”Vad otroligt proffsiga soldaterna är och vad lugn jag känner mig”

”Oavsett land och levnadsstandard så har barn alltid spring i benen och nyfikenhet”

”Skratt och leende fungerar oavsett om jag är i Sverige eller Afghanistan”

”Jag måste få vara med om fler såna här besök!”

Linda, Hygienofficer på FS 23

 

Officiell blogg

Anhörigbloggen som skrivs från Afghanistan av medarbetarna på FS 31. Det här är en formell myndighetsblogg från Försvarsmakten.

10 kommentarer

  • Daddy Å 14 juli 2012 15:08

    Tack Linda, för en intresssant och levande skildring av ditt besök i två skolor. Roligt att läsa att barnen är nyfikna och att de har spring i benen precis som här fast vår vardag är så olik deras. Vi ser alla fram emot ditt nästa besök utanför campen och ännu en liten "reserapport".

    • Linda 16 juli 2012 08:24

      TAck! Kul att du gillade texten! Jag hoppas få möjligheten att skriva fler gånger. Mvh Linda

  • Inga-Maj Strand 14 juli 2012 17:50

    Intressant läsning om ditt besök i skolorna. Hoppas att du får komma ut och se mer av deras verklighet.
    Mamma

  • maria 14 juli 2012 23:01

    Mycket intressant att få följa med på detta studiebesök. Måste vara ett givande arbete du har. Min man är också nere i afghanistan med Fs23 (bor på camp monitor) och vi ser fram mot hans kommande leave, att få höra om de spännande situationer han upplevt.

    • Linda 16 juli 2012 08:26

      Aha! Vet inte vem han är, men han kommer garanterat ha spännande saker att berätta. Ska själv åka på leave snart, ska bli skönt att komma hem till svensk sommar, även om den innebär regn =) Tack för att du gillade texten.

      Mvh Linda

  • Mediha Velic Andersson 15 juli 2012 10:48

    Tack att du delar med dig! Hälsning från Meda

  • Anton 15 juli 2012 10:50

    Härligt å se att du sköter dig:-) Var rädd om dig och hälsa:-) Kramar Anton

  • Tommy 15 juli 2012 22:07

    Tack Linda!
    I ett svårt o ej naturligt läge så fångar du ändå upp det som är viktigt vart än man är i världen.
    Våra barn!
    Måste ändå kännas gott att kunna bidra med nåt gott i ett svårt läge.
    Du har det som krävs idig.
    Kram!

  • Lars 16 juli 2012 09:01

    Proffsigt!

  • Anders Olsson 2 september 2012 12:19

    Hej Linda. Roligt du får komma ut lite och se dig omkring till skillnad från mig. Trevlig och intressant läsning. Själv är jag tillbaka till det civila på vårdcentralen med all stress, byråkrati och datastrul du kan tänka dig.

    Anders Olsson MO FS23

delta i diskussionen ↓

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *