12
Okt

Information från CO

Anmäl kommentar Av:
i Anhörig, Försvarsministern, Helikopter

Camp Northern Lights, oktober 2011

Hej!

Dags för ytterligare information! I det senaste anhörigbrevet beskrev jag hur jag personligen uppfattar vår verksamhet i insatsområdet. Som du förstår så är spännvidden stor i vårt dagliga arbete och i detta brev vill jag passa på att lyfta fram två viktiga funktioner som bidrar till att möjliggöra vår verksamhet: Vårt biståndsarbete och vår förmåga att med svenska helikoptrar transportera skadade. Jag börjar med biståndsarbetet. Sverige bidrar årligen med cirka 500 miljoner kronor till Afghanistan, varav 25 procent avdelas till de norra provinserna, det vill säga där vi verkar med våra förband. Dagligdags samarbetar vi militärer med civila medarbetare som arbetar med utvecklingsprojekt och afghanskt ägarskap. Det handlar om att stödja den afghanska befolkningen med diverse projekt såsom vägbyggnationer, skolbyggnader, vårdcentraler, mödravårdscentraler. Till detta försöker man även stödja utvecklingen av det afghanska ledarskapet då det gäller förvaltning och statligt ägarskap. Förbättringspotentialen är enorm.

De civila medarbetarna leds av en SCR ( Senior Civilian Representative) utsedd av utrikesdepartementet och ackrediterad vid ambassaden i Kabul. Den svenske civile chefen lever, bor och verkar på Camp Northern Lights tillsammans med sina medarbetare och oss militärer. Vid denna utskjutna del av ambassaden arbetar två politiska rådgivare (från Folke Bernadotteakademin), två utvecklingsrådgivare (från Sida) en polisrådgivare, en rättstatsrådgivare samt en kanslichef. På plats vid vår camp finns även personal från USA i form av USAID, Department of State och Department of Agriculture. Dessa organisationer samarbetar med oss i frågor som avser utveckling och afghanskt ägarskap. Utan den civila kompetensen och deras förmågor kommer vi aldrig nå framgång i vår uppgift att skapa förutsättningar för det afghanska folkets utveckling. Tillsammans med oss militärer arbetar de för att hitta lösningar för det drabbade afghanska folket, lösningar som bygger på säkerhet och förmåga till utveckling.

Den andra funktionen som jag vill passa på att lyfta fram är vår svenska helikopterenhet. Det har skrivits mycket om våra helikoptrar och jag vill ta tillfället i akt att reda ut hur vi arbetar med denna förmåga och vilka uppgifter de löser. Det totala helikopterbidraget i vårt område är stort och det finns helikopterförband från Tyskland, Sverige och USA i vårt område. Ländernas bidrag till helikopterförmågan sätts samman med utgångspunkt från olika förmågor och Sveriges helikopterbidrag fokuserar på den uppgift som högre chef har prioriterat till oss då den uppgiften är efterfrågad och nödvändig. De olika ländernas helikopterförband har olika uppgifter som alla utgör en viktig del av det totala behovet av helikoptertransport av skadade och vårt bidrag är unikt så till vida att våra helikoptrar och besättningar är utrustade och tränade för komplexa transporter av skadad personal som är i behov av vård under själva transporten. Vi kan alltså i våra svenska helikoptrar genomföra mycket kvalificerad vård då vi är i luften. Detta innebär att de uppgifter våra svenska helikoptrar ofta får är transporter av skadade som skall hämtas från eller flyttas till olika vårdinrättningar. Denna avancerade förmåga är mindre lämplig för de direkta helikoptertransporter som genomförs ute vid stridsfältet. De helikoptrar som används för att hämta hem skadade soldater från stridsfältet är utrustade på ett annat sätt och deras syfte är att snabbt föra en skadad och omhändertagen soldat till närmsta kvalificerade vårdinrättning. Det är i detta sammanhang som jag ofta får frågan varför inte de svenska helikoptrarna hämtar svenska skadade soldater i stridsområdet. I vår verksamhet gör vi inte skillnad på nationaliteter vad avser förmågor utan det land som har en specifik förmåga bidrar med denna på bästa sätt. Vårt helikopterförband har till dags datum löst 27 uppdrag, där kvalificerad vård under transporten varit avgörande för patientens liv. Därmed har vi från svensk sida på ett mycket konkret och professionellt sätt bidragit till att rädda liv.

Det svenska helikopterförbandet står i ständig beredskap att rycka ut då behov uppstår, vilket bland annat ställer krav på teknisk tillgänglighet (fungerande helikoptrar över tiden) samt personal som kan bibehålla fokus på uppgiften under längre perioder och snabbt kunna växla tempo för att lösa en akut utryckning. Min erfarenhet av helikopterförbandet är att de löser sin uppgift på ett föredömligt och ytterst professionellt sätt. Som tidigare nämnts så uppfattar vi här nere att tiden går fort och det är snart dags för anhörigträff 2. Syftet och inriktningen med denna anhörigträff har jag redovisat i en särskild inbjudan till er och väljer således inte att repetera detta här och nu. Jag ser personligen en vinst i att ni som anhöriga verkligen tar del av den information som finns att tillgå, allt för att underlätta vår efterlängtade återförening. Varje familj och relation har sina specifika behov vilket gör att du som anhörig och din soldat bör förbereda hemkomsten tillsammans. Vi tillsammans gör vår återförening möjlig genom ett personligt engagemang både från oss i förbandet och från er anhöriga. Avslutningsvis så fortsätter förbandet att lösa sina uppgifter och vi ser tecken på ett mer aktivt ansvarstagande från de afghanska enheterna. Vi arbetar vidare med att utveckla de afghanska förmågorna på alla nivåer och jag kommer i kommande brev återkomma till de uppnådda resultat vi åstadkommit.

Tack för ordet!

Med vänlig hälsning,
Rickard Johansson CO FS 21


Kommentera

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>