07
Mar

Vintersol

Anmäl Av:
i Uncategorized

Idag är nog första dagen som jag går hem från jobbet och är på riktigt bra humör. Hela dagen har flytit på och ingenting har kännts jobbigt. Sen vi började här uppe har dagarna varit mer eller mindre ångestfyllda så det känns så underbart att få komma hem och ha den känslan som jag hade idag. Jag vet inte varför men allt i jobbet har varit konstigt sen vi kom tillbaka. Gnistan är borta och vad än vi sätts på att göra har varit med tunga steg som man tagit sig an uppgiften.

Lastbil är det jag rattar nu för fullt. Ja det är ju vad det är men blir nog bra att få köra lite. Det är alltid kul och skönt att känna igen mycket från andra fordonsutbildningar. Man kan köra lite go with the flow och det är en skön känsla just nu.

 

Fick i brevlådan hem att det är återträff FS23 i april och det ska bli så galet roligt! Längtar!

 

04
Mar

Mer än ett jobb!

Anmäl Av:
i Uncategorized

Jag har påtalat många gånger hur det är att jobba inom försvarsmakten och hur det är mycket mer än bara ett jobb. I afghanistan blev det ganska konkret att det här är mitt liv. Men den känslan sitter ju kvar, att jobba inom just försvarsmakten är så mycket mer än bara ett jobb. Du väljer inte kläder, raster, utrustning eller knappt när du ska jobba eller vara ledig. Jag blir nästa upprörd när folk påstår att det bara är ett jobb, visst på ett sätt förstår jag dom men då är man inte i firman med planer att göra det man blir tränad till. Jag citerar min chef och håller med: detta är mer än bara ett jobb och det är därför det inte passar alla!

 

03
Mar

Mars

Anmäl Av:
i Uncategorized

Det var sjukt längesen jag skrev och det är jag fullt medveten om! Bali-resan blev inte riktigt som planerat. Jag blev känslig mot allt och slutade jag dricka vatten blev jag svimfärdig och fick lägga mig på rummet. Bakteriekulturen där var något i världsklass som min mage inte tyckte om så mat-delen var lite jobbig också. Men det var sjukt kul att träffa Niklas och Nina och se hur dom bor och att ta dykcertifikat! Mycket sova blev det också. vi var helt slut mot eftermiddagarna. Jag sover inte ens så mycket hemma som jag gjorde där nere, men det var nog välbehövft efter allt. Men det kändes konstigt att känna sig så orkeslös och känslig. Efter Bali blev det full fart hemma igen. Packa ihop lägenheten inför flytt, vi har kvar lägenheten i umeå men hyr ut den under veckorna så vi kan komma hem på helgen. Det kändes ganska bra ändå att åka upp och träffa grabbarna igen och få börja jobba lite. Det var kaos!!! Vi kom upp och till en början så våran lägenhet vi skulle ha var möglig vi fick därför en lånelägenhet men bara en vecka. Panik leta en ny! kommer till ett nytt kompani där jag inte känner någon! Paniken börjar stiga men den lägger sig tänker jag. Första veckan på torsdagen ringde jag Martin som är chef på den plutonen som jag var på under NBG.t. Det kompaniet ser ut likadant fast med en tillkommen pionjärpluton och det är där på ledning understödskompaniet alla grabbarna är så jag ville ju verkligen byta och tur som jag har så gick det. Jag har de senaste tre veckorna vart på ledningsplutonen och trivs mycket bättre.

Jobbet annars känns konstigt. Det nya systemet ser ut som när vi gjorde lumpen.  De anställda idag har ju endast gjort en GMU och behöver ju befattningsutbildning och träning. Vi har blivit insatta och det känns lite malplacerat. byter man inte befattning får man gå om vapenskolor, signalistskolor och utbildningar man för det första gjort många gånger och ens röst blir inte riktigt hörd att man vill göra annat, och det finns inte utrymme till det heller. Vi som kommit hem från FS nu har som varit en grupp under några veckor och åkt skidor medans de andra haft utbildning på bla p-skott etc. Så det har ju varit kanon att få vara med boysen fast vi inte är på samma pluton. Dagarna har haft känslor tillbaka till skolan när man hade friluftsdagar. Vi skidar ut , befälen kommer med mat vi skidar lite till sen hem. Det är typ de. Det är som dag och natt om jag kollar ett år tillbaka på verksamhet och känslor. Men som försvarsmakten ofta uttrycker sig “fit in or fuck off”!

Jag ska börja skriva igen och beskriva mer om att komma tillbaka och komma till det civila. Det har varit svårare än väntat och har varit jobbigt att prata om så jag tänker försöka skriva och berätta istället!

01
Jan

2013

Anmäl Av:
i Uncategorized

Det nya året firades in med vänner och en underbar kväll blev det med underbart god mat och många skratt, speciellt under  charaderspelets häftiga rörelser. Så var 2012 avklarat, det har varit ett år som kommer bli ihågkommet länge. Det har varit ett år med blod, svett och tårar i högsta grad. Jag ångrar ingenting men är glad att veta att 2013 kommer bli ett helt annorlunda år med nya mål ochförutsättningar. År 2012 blir ihågkommet också som det år som jag gjorde en insatts både för mig och för ett land som behöver all hjälp dom kan få. Det har kostat på personliga plan, det har varit betydligt längre och krävande än vad som går att förklara men värt varje dag i veckan. Jag har fått Vara i samma grupp som 2 underbara killar och fått många nya vänner som man kommer dela en speciell del av ens liv med. Jag är glad att 2013 inte bjuder på en mission men är väldigt förväntansfull på året och vad de nya utmaningarna bjuder på. För att inviga det nya året med bravur så åker vi som sagt till Bali imorgon. Sitter just nu på Arlanda och räknar ner timmarna!

31
Dec

Svårt att sova men bara 2 dagar till Bali!

Anmäl Av:
i Uncategorized

Dagarna rullar på i rasande fart och det känns inte att vi knappt vart hemma i 2 veckor. Dagarna är fyllda med roliga saker och man är som inte van att fara omkring såhär mycket. Juldagarna var underbar och det var inte förrän dagen efter annandagen som var lite lugn. Det var och har varit den enda dagen som vi bara varit hemma, inte gjort någonting utan bara vilat. Jag har varit så otroligt trött sen vi kom hem men inte haft ro eller tid att vila. De sista dagarna har däremot varit jobbiga för jag är galet trött men har väldigt svårt att sova på nätterna. Jag har aldrig behövt sova på dagarna men nu känns det som att jag bara vill vila hela tiden. Men jag hoppas att det ska ändras och lugna ner sig. Jaja det är vell tid att landa här hemma man behöver helt enkelt.

Vi blir däremot bara i Sverige 2 dagar till sen åker vi ner till Bali till Niklas och Nina som flyttade dit i höstas. Det ska bli otroligt kul men har nog inte riktigt fattat det än fastän väskan står packad i hallen. Sol,bad och bara lugn hoppas jag på, och kanske en öl eller 2!

26
Dec

Min tid i Försvarsmakten

Anmäl Av:
i Uncategorized

Jag tänkte berätta lite om hur min tid i försvarsmakten sett ut. Jag gjorde lumpen i Boden på I19 pansarbataljonen 06-07 som signalist/stabsass åt staben och åkte i ett stridsfordon90. Efter de 11 månaderna jobbade jag som informatör åt försvarsmakten under ett år. Efter det blev jag civil. Jobbade som personlig assistent, fotograf och snowboard och skidlärare i sälen en säsong. Försvarsmakten fanns i tankarna och känslan och längtan att göra mission ökade mer och mer. När NBG11 närmade sig visade det sig att det var min gamla löjtnant från lumpen som skulle vara plutonchef för ledningspluton och jag blev då tillfrågad att vara med och tackade ja omgående. Jag blev anställd som sf gruppchef/förare på L2, alltså främre ledningsplats åt staben. Jag hade den otroliga turen att hamna med 2 av grabbarna som jag gjorde lumpen med och trivdes som fisken i vattnet. Men målet var ju mission och känslan att NBG:t skulle åka ut var liten. Tiden gick och inget “larm”. Rekryteringen började till FS23 och jag blev tillfrågad om att vara signalist/förare på Bataljonens ledningsvagn, svaret vet ni redan och detta är min (korta version) av min resa inom försvaret. Efter lumpen så blev jag tillfrågad om att vara med i NBG08 men då kände jag min inte riktigt redo för allt. Det kändes stort och skrämmande men tankarna på att jag verkligen ville göra mission slutade inte och jag känner och tror att det är bra att ha varit med ett tag inom försvarsmakten, jobbat ett tag och verkligen veta vad man ger sig in i. Nu kommer jag vara ledig tills slutet av januari för att sedan återvänd till Boden. Jag har sökt en ny tjänst och hoppas på att få den. Jag vill jobba på ett stridsfordon och får jag en av platserna kommer det vara utbildning på den i vår, som sagt jag hoppas verkligen på detta och har därför valt att stanna kvar i firman ett tag till.

25
Dec

Julafton

Anmäl Av:
i Uncategorized

Jösses vad dagarna går snabbt och i dessa tider när precis alla är ute eller på stan eller i affären så tar allting så gräsligt lång tid!! Ber om ursäkt då det har blivit brist på inlägg men ska bättra mig!

Dagen har varit helt underbar. Förmiddagen spenderades i Ånäset där jag och Mattias fick syn på ett luftgevär som vi inte kunde låta bli så det blev skjuta på gården och självklart tävling, jag vann! Eftermiddagen blev firande med min familj, farbror och mormor hemma hos mamma och pappa. Kvällen avslutades med spel, med andra ord och charader. En otroligt mysig dag och är helt slut nu fasten klockan bara är barnet.

Sen vi kom hem så har dagarna fyllts med saker att göra och folk att träffa. nu är det 2 dagar till planerade och sen kommer äntligen en planeringsfri dag och jag ska verkligen försöka hålla den så. Skulle vara så skönt att bara va lite. Men det blir svårt när man har så underbara vänner som man mer än gärna bara vill träffa. Några snabba sms blev det idag med Sofia. Henne, Danne och Jocke är ju verkligen dom det känns riktigt konstigt att inte träffa varje dag. Men som tur är kommer Danne att fortsätta i Boden efter semestern och jag har bra kontakt med Jocke och Sofia!

God jul till alla och en extra tanke till de i Afghanistan som tyvärr inte får träffa sina familjer idag!

 

20
Dec

Hemma i Umeå

Anmäl Av:
i Uncategorized

Igår åkte vi äntligen upp till Umeå, kära norr! 4 väskor väntade att packas upp och innan allt var klart var kvällen sen. Men vilken känsla att  komma hem. Helt obeskrivligt. Tankarna på de 7 månader som gått hamnar man i flera gånger per dag och det är både glada och lite sorgliga känslor som dyker upp. Man pratar dock inte så mycket om allt. Med kompisar blir det mest prat om hur glad de är att man är hemma och välbehållen. Jag tror att det kommer att komma en period snart, om några månader när man kommer att kunna prata om det mer. Berätta mer detaljer och efter att ha fått distans till det hela kunna berätta bättre. Med missionsringen på är det också en hjälp att minnas Affe och alla dess känslor, minnen och erfarenheter.

De första dagarna i sverige när vi lämnat tillbaka uniformen och gick omkring på stan helt civil var otroligt märkligt. Från att ha varit en person som åker ut och gör skillnad, som bär uniform och som folk tittar på och ser upp till , eller blir arg på. Till att vara precis som alla andra. Det är inte det att jag behöver eller vill ha uppmärksamhet, men det kändes som att när man bar uniformen så tänkte folk till. De stannade upp och tittade på en, vissa stannade en till och med och önskade en lycka till och det kändes som att man satte deras tankar igång att det finns så mycket utanför Sverige som behöver hjälp. Att en “vanlig” människa kan hjälpa. Lite svårt att beskriva men jag hoppas ni förstår vad jag menar.

Men nu är det Svensson man lever. Inte för att jag kanske tycker att jag lever det livet men till skillnad från missionen. Nu gör man precis samma sak som de flesta, handlar julklappar, julmyser och bakar i mängder!

16
Dec

Medaljcermoni och avslut!

Anmäl Av:
i Uncategorized

Ojojoj vilken helg. Det börjades i fredags med medaljcermoni. Tack alla familjer och vänner som kom och delade denna dag med oss. Vilken stämning det var och efter det att vi fått våran medalj, det sista vi gjorde var att sjunga Stad i ljus tillsammans med fältartisterna. Många tårar föll och det kändes överväldigande på så många sätt.För att få se lite av våran sång finns den på denna länk: http://www.youtube.com/watch?v=BYd6-osfV7s

Efter som sagt en underbar förmiddag begav vi oss till hotellet, firade med skumpa och andra festligheter, Igår blev det kryssning och vi har precis landat in hemma hos Jocke efter gungandet på båten. Nu känns det verkligen att det är slut. Nu har alla åkt hem och uniformen är inlämnad som jag aldrig kommer få ut igen. Det känns konstigt tomt och jag tror att om en vecka när man landat kommer det bli ännu konstigare. Tur att det är jul och nyår så man kan hålla tankarna på andra saker. Men gud vad jag kommer sakna folk. Alla som man haft upp i sig och bara kunnat vara med, dom man spenderat timmar med i bilen under varma timmar i öknen. Det är slut. Däremot finns det så galet mycket minnen som alltid kommer att vara med en. Nu är det stockholm några dagar innan vi beger oss hem till norrland. Jag kommer att fortsätta blogga ett tag och hoppas att alla fortsätter läsa om hemkomsten och allt där till. Extra tack till Maria och Carina för era fina ord och present!

Jag och mina pojkar

 

11
Dec

Återkomst på Livgardet

Anmäl Av:
i Uncategorized

Då var vi tillbaka på Gardet och är i full rulle med läkarundersökningar,gruppsamtal och personliga samtal med psykologer. Vi får varma välkomnanden överallt ifrån och det är ett klart schema så vi behöver bara ställa in oss vart vi ska vara. Riktigt skönt. Resan hem gick bra igår trots de långa timmarna på flyget. Vi lämnade ett soligt Afghanistan med den här speciella doften av svavel och bajs i luften. Återkomsten med Sverige var nästan magisk med snö och knappa 10grader minus. Trots att man var så trött var man så full av energi av att bara ha fått komma hem. Nu väntar middag och sen en mässkväll!